This thesis aims to analyse sumud and its importance for Palestinians today living in Sweden. The theory of logotherapy, developed by Viktor Frankl, is used as a tool to unfold how sumud has become the bearer of identity and to response to the search of a meaningful life, in despite of injustices from the occupation. Through semi-structured interviews, nine respondents have shared their thoughts about sumud while living in a Swedish context. According to the result of the study, the meaning has been found to be central within sumud. For Palestinians living in Sweden it seems that sumud has developed from being seen as a constant when staying in Palestine to something that outside Palestine also expresses economical support, the possibility of returning and the importance of increasing awareness of the occupation. Suffering is transformed into responsibility and faithfulness towards the Palestinian community and a power to live not only for one’s self. Actions in combination with the Palestinian essence of how to be human become identity builders. Despite a lack of hope for peace among the respondents, by sumud it is possible to create meaningfulness also from a distance. The study shows that sumud for Palestinians in exile has turned out to be the key to maintain a joint responsibility for the motherland.

This thesis analyzes the representation of the Israel-Palestine conflict in Swedish and international news media, with focus on the escalation following an attack by Hamas on October 7, 2023. Drawing inspiration from prior research, the study explores the media's role in shaping public perceptions of the conflict. The theoretical framework combines semiotics and framing theory to dissect the narrative construction in media. A qualitative approach using critical discourse analysis is employed to examine 63 articles from Aftonbladet, The Guardian, and Al Ahram. The analysis identifies three central themes: perpetrators, victims, and the right to self-defense. These themes are further dissected into sub-themes focusing on the portrayal of violence, militant groups, and specifically the suffering of children. The findings reveal significant disparities in the representation of the conflict across the three news outlets. Aftonbladet and The Guardian often portray Hamas as the primary perpetrator, using strong language and metaphors to emphasize aggression and violence, whereas Al Ahram presents a narrative that focuses more on the suffering of Palestinians, depicting Israel as the aggressor. The portrayal of victims in these outlets varies, with a noticeable emphasis on the suffering of children to evoke empathy and highlight the human cost of the conflict. The right to self-defense is depicted differently, with Western media emphasizing Israel's security needs and Al Ahram highlighting the Palestinian struggle for self-determination and resistance against occupation. The study concludes that the media's representation is deeply influenced by sociocultural and political contexts, which shape public perception and understanding of the Israel-Palestine conflict.

Denna uppsats undersöker FN:s roll och antagna resolutioners påverkan på det palestinska folkets rätt till självbestämmande i Gaza och Västbanken efter Oslo-avtalen 1993. Genom att granska FN:s deltagande i fredsprocessen och dess politiska ställningstaganden i regionen, syftar studien till att ge insikter om FN:s förmåga att påverka självbestämmandet för det palestinska folket. Studien använde kvalitativ textanalys och realistisk teori för att utvärdera FN:s agerande och resolutioners effektivitet. Resultaten visade att trots FN:s resolutioner och engagemang har implementeringen av palestiniernas rätt till självbestämmande varit bristfällig och ineffektiv. Bristen på en effektiv mekanism inom FN för att genomdriva resolutioner och säkerställa efterlevnad av internationell lag har begränsat organisationens förmåga att lösa konflikten och skydda de drabbade. Genom att tillämpa realistisk teori visar studien att stater prioriterar sin överlevnad över moraliska principer och att FN strävar efter fred genom förhandlingar och konfliktlösning för att säkra ordning och säkerhet. / This paper examines the role of the UN and the impact of adopted resolutions on the Palestinian people's right to self-determination in Gaza and the West Bank following the Oslo Accords of 1993. By examining the UN's participation in the peace process and its policy stances in the region, the study aims to provide insights about the UN's ability to influence the selfdetermination of the Palestinian people. The study used qualitative text analysis and realist theory to evaluate the effectiveness of UN actions and resolutions. The results showed that despite UN resolutions and commitment, the implementation of the Palestinians' right to selfdetermination has been inadequate and ineffective. The lack of an effective mechanism within the UN to enforce resolutions and ensure compliance with international law has limited the organization's ability to resolve the conflict and protect those affected. By applying realist theory, the study shows that states prioritize their survival over moral principles and that the UN strives for peace through negotiations and conflict resolution to ensure order and security.

El presente artículo demuestra el papel de las Naciones Unidas en el reconocimiento de los Estados a propósito del caso Palestino. Existen diversos trabajos en los que se ha estudiado si es que Palestina puede ser calificada como un Estado; sin embargo, estos se han realizado en base a concepciones tradicionales sobre el reconocimiento de los Estados. Por ello, se propone evaluar el tema desde la teoría que defiende el reconocimiento de los Estados por parte de una organización internacional. Para ello, se ha optado por dividir el cuerpo de este trabajo en dos secciones. Sin embargo, de manera previa al desarrollo de estas, se presentará el marco metodológico y el marco teóriconormativo que serán la base de la investigación. Posteriormente, la primera sección será dedicada exclusivamente a indagar el papel de las Naciones Unidas en el reconocimiento de los Estados. En ese sentido, se revisará si existe algún procedimiento establecido en el seno de esa organización para el reconocimiento estatal. Además, se expondrán aquellos casos en los que las Naciones Unidas han tenido un papel activo para consolidar o negar el reconocimiento de un Estado. Por otro lado, la segunda sección buscará responder si es que el reconocimiento de Palestina como un Estado por parte de las Naciones Unidas permitiría que esta pueda ejercer plenamente su subjetividad internacional. / This article will demonstrate the role of the United Nations in the recognition of the States regarding the Palestinian case. There are several studies that have studied whether Palestine can be qualified as a state; however, these have been carried out according to traditional conceptions of state recognition. For this reason, we propose to evaluate the issue from the perspective of the theory that defends the recognition of States by an international organization. For this purpose, we have chosen to divide the body of this paper into two sections. Nevertheless, previously, the methodological framework and the theoreticalnormative framework that will be the basis of the research will be presented. Subsequently, the first section will be focused exclusively on the role of the United Nations in the recognition of States. Thus, we will review whether there is any procedure established inside that organization for state recognition. In addition, cases in which the United Nations has played an active role in consolidating or denying recognition of a State will be presented. On the other hand, the second section will seek to answer whether the recognition of Palestine as a State by the United Nations would allow it to fully exercise its international subjectivity.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det förekommer retorik med antingen tydlig antisemitiska drag eller med mer subtila antisemitiska undertoner i de kontexter där Israel/Palestinakonflikten diskuteras i sociala medier. Datainsamlingen har skett genom att leta i kommentarsfält under inlägg på Instagram, från bland annat nyhetskanaler och opinionsbildare, som berör Israel/Palestina, mer specifikt efter den 7e oktober 2023. Även kommentarsfält under inlägg som berör judar (exempelvis om Förintelsens minnesdag) har undersökts för att se om det förekommer uttalanden om Israel/Palestinakonflikten där. En analys har sedan gjorts gällande huruvida dessa kommentarer, eller delar av dem, kan klassas som antisemitiska. Resultaten visar att det finns fall som bör klassas som antisemitism enligt alla definitioner, exempelvis när judar som kollektiv anklagas för Israels agerande i det nuvarande kriget, men att det även finns fall som befinner sig i en gråzon, där man skulle behöva mer information om avsändarnas intentioner för att kunna avgöra huruvida det rör sig om antisemitism.

Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

On October 7th, the over 75-year-long Israel-Palestine conflict escalated into an ongoing war,extensively covered by traditional and social media, global demonstrations, and politicalresponses. While previous research within library and information science regarding socialmedia has focused on information evaluation and media and information literacy, this studyaims to investigate students' digital and physical information practices in relation to theIsraeli-Palestinian war. Empirical data were collected through four semi-structured interviewswith Swedish students, resulting in two main themes and nine sub-themes. Using McKenzie'smodel of everyday information practices and Zimmerman's model of social noise, thethematic analysis reveals that passive forms of seeking and receiving information are muchmore prevalent on social media, whereas information sharing, regardless of context, can belinked to social noise, such as conflict management or cultural commitments. In physicalencounters, active seeking, receiving, and sharing of information are more common, alongwith passive forms like scanning. The conclusions show that passive information practicesdominate in digital contexts, while active practices balance passive ones in physicalencounters. Information practices are therefore context-bound, and social noise influenceswhat students share in both digital and physical environments. / Den 7 oktober eskalerade den över 75 år långa Israel-Palestina-konflikten ut i ett pågåendekrig, demonstrationer och politiska reaktioner har fått omfattande täckning i traditionella ochsociala medier. Medan tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap omsociala medier har fokuserat på källkritik och medie- och informationskunnighet, ämnardenna studie undersöka studenters digitala och fysiska informationspraktiker i relation till detIsrael-Palestina-kriget. Empiriska data har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuermed svenska studenter, där resultatet gav två huvudteman och nio underteman. Med hjälp avMcKenzies modell innehållande vardagliga informationspraktiker och Zimmermans modellom socialt brus visar den tematiska analysen att passiva former av sökning och mottagandeförekommer i mycket större utsträckning på sociala medier, medan informationsdelning påoavsett kontext kan kopplas till socialt brus, som konflikthantering eller kulturella åtaganden.I fysiska möten är aktivt sökande, mottagande och delande av information vanligare,tillsammans med passiva former som skanning. Slutsatserna visar att passivainformationspraktiker dominerar i digitala kontexter, medan aktiva praktiker balanserar dessai fysiska möten. Informationspraktiker är alltså kontextbundna och socialt brus påverkar vad studenter delar i både digitala och fysiska sammanhang.

I följande essä kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstjärna, att fördjupa mig i mitt pågående projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under våren och sommaren 2013. En essäfilm som mycket väl representerar mitt sätt att arbeta med ett slags slumpmässigt framväxande narrativ, där en vag förnimmelse om vad jag vill åstadkomma i lätt planlös manér leder mig runt på en främmande plats. Jag kommer också att sporadiskt beröra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som är en essäfilm jag slutförde strax innan jag reste iväg. Genomgående i denna essä kommer jag att använda mig av Carlos Castanedas berömda samtal med yagui-indianen don Juan. Ett möjligen något okonventionellt referensmaterial i ett uppsatssammanhang, då denna litteraturs trovärdighet blivit hårt kritiserad. I denna essäs fall ser jag dock inget direkt problem med detta, eftersom jag här inte ämnar granska eller värdera någon sanningshalt över huvud taget. Jag tänker använda mig av Castanedas fältstudier eftersom jag utan tvivel anser dem vara ett mycket matnyttigt material vad gäller att snudda vid det abstrakta begrepp som ensamhet faktiskt visat sig vara, och därtill enligt don Juan hörande fenomen som seende och kontrollerad dårskap, vidare utvecklat till ett slags förnimmelse som jag här benämner livskänslan.

Tesis para obtener el grado de Magíster en Estudios Internacionales / El movimiento ciudadano internacional Boicot, Desinversiones y Sanciones Contra Israel – BDS surge como respuesta frente a la persistente pasividad de la comunidad internacional respecto de la insostenible y desastrosa situación que vive el pueblo palestino ya sea en el exilio o bajo la discriminación, segregación y represión institucional, una realidad que se ha mantenido así por siete décadas. Los tres únicos objetivos de su campaña están basados en el Derecho Internacional y en resoluciones de Naciones Unidas, resoluciones que hasta la fecha no han sido cumplidas por el Estado Israelí. Se trata de una forma de lucha no violenta cuya estrategia de desinversión y boicot económico, académico y cultural a empresas e instituciones vinculadas a la ocupación han generado la presión suficiente para provocar cambios en la política exterior israelí, presentando una nueva imagen al exterior. La presente investigación tiene por objeto analizar el poder de atracción o Soft Power del BDS y su capacidad de empujar al Estado Israelí hacia la reconfiguración de su propaganda política o “hasbara” la cual constituye el núcleo de su diplomacia pública. / The Boycott, Divestments and Sanctions Against Israel campaign or BDS is an international social movement which emerges as a response to the international community’s persistent lack of determination regarding the unsustainable and devastating situation of the Palestinian people, who are living either in exile or under discrimination, segregation and institutional repression, situation they have been going through for seven decades. The three objectives of the BDS campaign are based on international law and on United Nations resolutions which, to date, have not been met by the Israeli State. BDS is a non-violent struggle whose divestment strategy and economic, academic and cultural boycott of companies and institutions linked to the Israeli occupation have produced enough pressure to make Israel change its foreign policy introducing a whole new image abroad. The purpose of this research is to analyze the power of attraction or Soft Power of the BDS and its ability to push the Israeli State towards the reconfiguration of its political propaganda or "hasbara" which constitutes the core of its public diplomacy. / 2018.01.01

Este trabalho consiste na análise do romance Aravim Rokdim (Árabes Dançantes), do escritor árabe israelense muçulmano Sayed Kashua, e tem como foco central a questão identitária que envolve o árabe israelense conforme visto nessa obra. Publicado em 2002, o romance conta em hebraico, idioma que tem como leitor majoritário o judeu, a história de uma família de árabes israelenses. Este estudo é desenvolvido com base nas teorias provindas dos Estudos Culturais e Pós- Colonialistas, segundo as quais no ser humano coexistem múltiplas e antagônicas identidades. Esse fato é exponencialmente visto nesse árabe cidadão israelense apresentado no romance de Kashua, que convive com sentimentos de culpa devido à sua dupla-lealdade e conflitantes fidelidades: por um lado, ele aceita sua cidadania israelense; por outro, além de ser membro de um povo cujas muitas nações se opõem à existência do Estado de Israel, ele possui parentes nos territórios ocupados por Israel na Guerra dos Seis Dias (1967) que não tiveram direito àquela cidadania. Esses sentimentos complexos e ambivalentes são intensificados devido ao contexto sociopolítico do romance: a Segunda Intifada (2000-2006). Nesse período da moderna história de Israel, a desconfiança do judeu e do Estado de Israel em relação à fidelidade do cidadão árabe israelense para com seu Estado foi exacerbada. Surge dessa combinação um romance político inusitado, que se utiliza do humor e da autoironia para contar ao seu leitor a história do árabe israelense que vive preso entre duas sociedades, que se sente um estrangeiro em seu próprio meio e, mesmo assim, não desiste de buscar um novo lugar identitário para si próprio. / This work consists of an analysis of the novel Aravim Rokdim (Dancing Arabs) by Arab-Israeli Muslim writer Sayed Kashua, which focuses on the identity issues surrounding Arab-Israelis portrayed in the work. Published in 2002, the novel is written in Hebrew and recounts the history of an Arab-Israeli family. This study is based on the theories derived from the Cultural and Post-Colonial Studies, according to which human beings simultaneously experience multiple and antagonistic identities. This fact can be observed exponentially in this Arab citizen of Israel introduced by Kashua, as he lives with feelings of guilt due to his twin-loyalties and conflicting allegiances: if, on one side, he accepts his Israeli citizenship, on the other, he is not only a member of a people whose many nations oppose the existence of the State of Israel, but has relatives living in territories occupied by Israel in the Six-Day War (1967) who were denied the right to that citizenship. These complex and ambivalent feelings are intensified by the social-political context of the novel: the Second Intifada (2000-2006), a period in modern Israeli history when the distrust of Jews and the State of Israel regarding the allegiance of Arab-Israeli citizens to the State was exacerbated. These circumstances result in a unique political novel that uses humor and self-irony to tell the reader the story of an Arab-Israeli that lives trapped between two societies, that feels like a foreigner among his own people and that tirelessly seeks a new place to call his own.