Under de senaste decennierna har säkerhetsbegreppet breddats och alltfler forskare intresserar sig för hur sjukdomar utgör, och framställs som, säkerhetshot. Säkerhetiseringsteorin hävdar att säkerhetshot konstrueras när aktörer framställer något som ett existentiellt hot. De fåtal studier som gjorts om säkerhetisering av covid-19 i Sverige har främst undersökt hur regeringen har säkerhetiserat covid-19, medan oppositionens roll förblivit outforskad, trots oppositionens makt att forma den allmänna debatten. Uppsatsens syfte är att undersöka om och isåfall hur oppositionen genomförde säkerhetiseringsförsök av covid-19 under pandemins första år. En kvalitativ diskursanalys av Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas retorik om covid-19 under mars och december 2020 visar att båda partierna genomfört säkerhetiseringsförsök där covid-19 framställts som ett ekonomiskt och hälsomässigt existentiellt hot mot flertalet referensobjekt, däribland människor, företag och arbetstagare, även om referensobjektens sammansättning ändrades över tid. Vidare tycks syftet med Sverigedemokraternas säkerhetiserande språk ändrats från att i mars ha använts för att motivera åtgärder mot covid-19 till att i december kritisera regeringen för politisk vinning. Detta står i kontrast till Vänsterpartiet som i mindre utsträckning använde ett säkerhetiserande språk i december. Resultaten visar hur oppositionen kan spela en viktig roll i skapandet av säkerhetshot. Framtida forskning bör därför undersöka kopplingen mellan oppositionens retorik i krissituationer och de faktiska åtgärder som genomförs samt publikens acceptans av dessa.

The employer's work environment responsibility is both broad and far-reaching and the Swedish legislation is defined in terms of responsibility. But this applies substantially when the employee works on the employer's premises. When it comes to telework, which has increased significantly over the last couple of years due to the covid-19 pandemic, the legislation is not as defined. A need for development has arisen in order to make sure that both the employers and the teleworkers are aware of their rights and obligations concerning the working environment. Therefore, the essay examines telework as a, now common and widespread, form of work and the gaps in the legislation when it comes to the employer´s work environment responsibility. This mainly concerns how to manage the physical distance between the employer and the teleworker, lack of transparency in terms of risks and occupational injuries and the psychosocial challenges. Methods used in the essay are a combination of legal dogmatic method and legal sociology method. The main work is based on the legal dogmatic method and the questionnaire survey on legal sociology method. The purpose of the essay, which forms the basis of the questions, is to clarify the legislation and the definition of telework and, with empirical data from the survey, illustrate how the increased amount of telework in Sweden is in need of more defined and easily accessible legislation. The current legislation in for example AML is well defined in terms of general work environment rules, but not specific enough when it comes to telework. This applies for both employers and employees and, as the survey shows, has a negative effect on the working environment. The covid-19 pandemic may be over but the increased number of teleworkers seems to be here to stay and therefore the legislation needs to be updated in order for the working environment to function in the same way as for those employees working on site.

The aim of this qualitative study is to investigate the behavioral changes of family travel during a pandemic. Travels which are in focus of this study are international tourism for the purpose of leisure and VFR- travels. This study is based on the Swedish national vaccination plan from Sweden's public health authority. The study’s data is collected from ten unstructured interviews with families that have children that are younger than 17 years old. The theoretical framework of the study is Roger’s 1975 (cited in Norman, Boer and Seydel 2005) protection motivation theory, Strong’s (1990) tourists’ fear of pandemic diseases and Zheng’s et al. (2021) post-pandemic travel behavior which are used as a tool to analyze the results. The empirical data is transcribed, coded, and evaluated with the help of thematic analysis, it shows how the families behavioral changes with a pandemica. The result of this study makes it clear that the vaccination process is an important factor in the families’ travel decision-making, but it’s not a crucial factor of determination. Other aspects such as economy and legal impacts are additional side effects of the pandemic crisis which are meaningful within the families’ post-pandemic travel behavior. / Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka barnfamiljernas resebeteende beträffande internationella nöjesresor och BSV-resor utifrån den nationella vaccinationsplanen från Folkhälsomyndigheten. Det empiriska materialet i denna studie har insamlats genom tio ostrukturerade intervjuer där olika barnfamiljer har reflekterat över sina tankar kring resplaner, inställning till vaccin och riskbedömning gentemot COVID-19. Studiens teorier är valda på ett induktivt sätt och består av Protection Motivation Theory (Roger 1975 se Norman, Boer och Seydel 2005), Strongs (1990) tourists’ fear of pandemic diseases och Zhengs et al. (2021) post-pandemic travel behaviour. En tematisk analysmetod har applicerats för att kunna analysera de transkriberade och kodade intervjuerna. Studiens resultat påvisar att vaccination mot COVID-19 har en stor betydelse för familjern internationella och BSV- resebeslut, men erhåller inte en avgörande roll i respondenternas slutbeslut. Studien visar även ett förändrat resebeteende hos barnfamiljerna som en konsekvens av pandemins sidoeffekter på turistbranschen, exempelvis ekonomi och juridiska svårigheter och nya regler att förhålla sig till.

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting. Sju personer som arbetade på olika positioner vid ett landsting intervjuades. Studien har identifierat tre huvudområden. Hur de ansvariga aktörerna beskrev planeringen och kommunikationen vid pandemin, vilka svårigheter och utmaningar aktörerna upplevt i och med kriskommunikationen samt vilka lärdomar och implementeringar som gjorts utifrån ansvariga aktörers erfarenheter. Det framkom att hanteringen fungerade enligt de uppsatta planerna trots att det påpekades att dessa endast skulle ses som en vägledning. Vid hantering av pandemin stötte landstinget på en del svårigheter och utmaningar och för att hantera dessa krävdes ett flexibelt tillvägagångssätt. Efter pandemihanteringen har landstinget samlat på sig lärdomar och idéer om förbättringsområden. Vissa av dessa idéer är redan implementerade i landstingets dagliga arbete och andra är nedskrivna i diverse planverk. Det finns dock lärdomar och erfarenheter som inte är dokumenterade, i dessa fall finns det en risk att lärdomar och erfarenheter lämnar organisationen i och med att medarbetare byts ut. En slutsats var vikten av att alla erfarenheter dokumenteras för att viktig information ska föras vidare till nya medarbetare. / In April 2009 a new type of influenza was identified, which was named the A (H1N1). The influenza A (H1N1) resulted in an international crisis and called for specific management actions. In Sweden the largest national mass vaccination in modern times was conducted from autumn 2009 to early 2010. The crisis management posed authorities, county councils and responsible individuals to face a number of challenges, not to mention the current planning and communication. The purpose of this study was to study the experiences and planning for crisis communications during a pandemic based on experiences and perceptions of responsible actors within a county. Seven people who worked in various positions at the county were interviewed. The study has identified three main areas. How the responsible actors described the planning and communication in time of the pandemic, the difficulties and challenges experienced in the crisis communication by the actors and what lessons and implementations made by the responsible actors' experiences. It was revealed that the crisis management went according to the established plan, but it was also pointed out that the plans would only be seen as a guide. When handling the pandemic the County Council faced number of difficulties and challenges and to manage these a flexible approach was required. After the pandemic management the County Council has accumulated lessons and ideas on areas of improvement. Some of these ideas are already implemented in the daily work of the County Council and others are noted in various planning documents. However, there are lessons and experiences that are not documented, in these cases there is a risk that the lessons and experiences might leave the organization as employees are replaced. A conclusion was the importance that all experiences are documented so that important information will be passed on to new employees.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur tre bildlärares planering och undervisning påverkats till följd av coronapandemin under 2020, samt att undersöka vilka problem och möjligheter lärarna upplever i arbetet med bildundervisningen. Empiriinsamling har skett genom digitala semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och tolkats i ljuset av studiens teorier. Studiens resultat visar att lärarna upplever stort motstånd i planering och undervisning, främst på grund av bristen på framförhållning och struktur. Avståndet mellan lärare-elev i form av distansundervisning upplever lärarna påverkar hur väl de kommunicerar med sina elever och att undervisningen behöver vara mer konkret för att spänna över det fysiska avståndet. Lärarna upplever att bristen på fysisk närvaro påverkar deras psyke negativt. De menar att det är i mötet, relationen till sina elever som kreativiteten och energin flödar och att utan eleverna på plats är det svårare att hålla motivationen uppe och att undervisningen inte håller samma kvalitet som innan coronapandemin. Studien avslutas med en diskussion där förslag ges på hur motståndet kan lättas och göra planering och undervisning mer strukturerad och greppbar både för lärare och elever. / This qualitative study aims to investigate how three art teachers' planning and teaching were affected as a result of the corona pandemic in 2020, and to investigate what problems and opportunities the teachers experience in the work with art teaching. Empirical collection has taken place through digital semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic analysis method and interpreted in the light of the study's theories. The results of the study show that teachers experience great resistance in planning and teaching, mainly due to the lack of foresight and structure. The distance between teacher-student in the form of distance learning, the teachers experience, affects how well they communicate with their students and that the teaching needs to be more concrete to span the physical distance. Teachers feel that the lack of physical presence has a negative effect on their psyche. They believe that it is in the meeting, the relationship with their students that creativity and energy flow and that without the students in place it is more difficult to keep the motivation up and that the teaching is not of the same quality as before the corona pandemic. The study ends with a discussion where suggestions are given on how resistance can be eased and make planning and teaching more structured and tangible for both teachers and students.

Bakgrund: Covid-19 är en pågående global pandemi, som orsakats av ett nyupptäckt coronavirus. Ett allvarligt problem under pandemin har varit dålig planering, förberedelse och ledarskap. Detta inkluderar förbiseendet av att säkerställa bland annat skyddsutrustning och materiella resurser. I tidigare studier om sjuksköterskors upplevelser vid infektionsutbrott framkommer det svårigheter och utmaningar såsom negativa känslor, brist på kunskap samt information. Det finns få studier om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Det är därför viktigt att studera sjuksköterskornas upplevelser i Covid-19 pandemin för att underlätta omvårdnadsarbetet samt ta lärdom av upplevda utmaningar och svårigheter inför kommande infektionsutbrott. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadsarbete i anslutning till patienter med Covid-19. Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid datainsamling. Tolv artiklar valdes ut till litteraturstudiens resultat med hjälp av inklusionskriterier och exklusionskriterier. Samtliga artiklar i resultatet kvalitetsgranskades och resulterade i åtta artiklar med hög kvalitet samt fyra artiklar med medelhög kvalitet. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier; Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt och Upplevelser av organisatoriska faktorer. I varje kategori identifierades tillhörande subkategorier. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde negativa känslor, utmaningar och svårigheter i samband med omvårdnaden av patienter med Covid-19. För att undvika detta upplevde sjuksköterskorna att de behövde tydliga riktlinjer, tillgång till resurser, stöd, information och kunskap för att erbjuda en säker vård. / Background: Covid-19 is an ongoing global pandemic, caused by a newly discovered coronavirus. A serious problem during the pandemic has been poor planning, preparation and leadership. This includes the oversight of securing protective equipment and material resources. Previous studies of nurses experiences of outbreaks of infection reveal difficulties and challenges such as negative emotions, lack of knowledge and information. There are few studies on nurses experiences of caring for patients with Covid-19. It is therefore important to study the nurses experiences in the Covid-19 pandemic to facilitate the nursing work and learn from perceived challenges and difficulties before future outbreaks of infection. Aim: The purpose of this literature study was to compile nurses experiences of nursing related to patients with Covid-19. Method: The literature study is based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used for data collection. Twelve articles were selected for the result of the literature study using inclusion and exclusion criteria. All articles in the result were assessed for quality and resulted in eight high quality articles and four articles of medium quality. The data analysis was performed based on a content analysis. Results: In the results, two categories were identified; Experiences of factors that affect the nurses way of working and Experiences of organizational factors. In each category, associated subcategories were identified. Conclusion: The results showed that the nurses experienced negative emotions, challenges and difficulties in connection with the care of patients with Covid-19. To avoid this, the nurses felt that they needed clear guidelines, access to resources, support, information and knowledge to offer safe care.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas personer med svikt i ett eller flera organ. Patienterna har ofta komplexa tillstånd och kan gå från stabil till kritisk sjuk mycket fort. För att vara kvalificerad att arbeta på en intensivvårdsavdelning kräver avancerad teoretisk och praktisk kunskap. I Sverige krävs en specialistutbildning motsvarande ett års studier. Arbetet kan trots detta upplevas utmanande som nyutexaminerad intensivvårds-sjuksköterska. Särskilt utmanande antas situationen vara för de som varit nyutexaminerade under Covid-19-pandemin under år 2020.  Motiv: Tidigare studier visar på att nyexaminerade intensivvårdssjuksköterskor behöver tid på sig för att bygga erfarenhet och känna sig trygga i sin nya roll. Det antas att de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna i samband med Covid-19-pandemin har haft liknande, men även andra erfarenheter. Studien kan ge vägledning i hur man kan utföra förbättringsarbete för den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan och förenkla transitionen in i professionen. Syfte: Syftet med studien är att belysa erfarenheter av att vara nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska på intensivvårdsavdelning under en pandemi. Metod: Studien är utförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor med sju intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat visas i tre huvudkategorier; “Behov av formellt stöd”, “Arbetsklimatets kan påverka både positivt och negativt” och “Utveckling genom utmaningar”. Huvudkategorierna har två subkategorier vardera; “Inskolning och mentorskap”, “Brister under introduktionstiden”, “Tillåtande arbetsklimat”, “Arbetsklimat som inte stimulerar till utveckling”, “Stress, osäkerhet och överväldigande ansvar” och Stimulerande och utvecklande.  Konklusion: Pandemin har påverkat intensivvårdssjuksköterskan både positivt och negativt, vilket påverkat transitionen för de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna. Att de nyutexaminerade påverkas mycket av Covid-19-pandemin i norra Sverige som varit relativt skonat i jämförelse med andra delar av Sverige är ett varningstecken. Fler studier bör utföras där belastning varit högre för att få en bättre bild av erfarenheten av att vara nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterska under en pandemi. Nyckelord: Covid-19, erfarenheter, intensivvårdsavdelning, kvalitativ metod, nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska, pandemi.

Coronaviruset utbröt i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019 och spred sig sedan vidare till övriga världen under 2020. I takt med att viruset muterat och spridits över samtliga kontinenter har mediebevakningen accelererat. I samband med att Sverige vid årsskiftet 2020/2021 fick tillgång till vaccin och började vaccinera befolkningen har också vaccinfrågan för Covid-19 blivit högst aktuell i nyhetsrapporteringen. Sedan läkemedelsföretagens forskningsframsteg gett hopp om ett vaccin på världsmarknaden har rapporteringen fokuserat kring framtagandet och distributionen av vaccin. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra svenska dags- och kvällstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, har gestaltat frågan kring vaccin covid-19 under tidsperioden 1 mars till och med 31 mars 2021. Studiens frågeställningar inkluderar också en jämförelse de utvalda mediernas rapportering samt hur spänningsförhållanden och alarmism skildras under tidsperioden för vår studie. Det teoretiska ramverket utgår från gestaltningsteorin, krisjournalistik och teorin om medielogik. Vi har använt oss av en kvalitativ framinganalys med vissa kvantitativa inslag som metod genom att undersöka 100 utvalda artiklar från tryckt svensk dags- och kvällspress inom ämnet covid-19-vaccin. Sammantaget visar studiens resultat att gestaltningen av vaccinering mot covid-19 i dags- och kvällspress fokuserade på konflikt, ansvar och lägesrapportering med myndighetsföreträdare som huvudsaklig aktör. Rapporteringen var övergripande negativ och turbulent i sitt slag och behandlade ämnen som fokuserade på problem och negativa konsekvenser av händelser och företeelser kopplade till vaccin. Centralt i rapporteringen var Astra Zenecas vaccin, återkommande ämnen var exportfrågor, biverkningar, vaccinmål och tillgång på vaccin. Tonläge, struktur, bildspråk och spekulation bidrog till att det i det empiriska materialet gick att upptäcka alarmistiska budskap.

The objective of this study was to investigate how students at Umeå University reflects upon their experiences of social university life in relation to subjective well-being. Two questions were formulated in order to investigate the study subject, these were; how does students at Umeå University experience the social university life and the alcohol culture within university life prior to and during the Covid-19 pandemic?, and how do students at Umeå University describe their subjective well-being in relation to the social university life prior to and during the Covid-19 pandemic? Interviews were conducted with six students at Umeå University regarding their reflections upon this subject. The interviews were conducted through videocalls, and the respondents were asked to answer 26 questions. The analysis has been conducted with theory of social representations, theory on ritual behavior and theory on subjective well-being. The results of the study show that the student identity is interconnected with a strong sense of community and solidarity, ambitions to study, freedom of being a student, the effect the university life has upon students and the social norms amongst university life, which is observed in the student´s social representations. The results show that the social university life prior to the pandemic was characterized by an active social life with lots of activities and a widespread alcohol culture. The student´s social representations are objectified in the social university life where they practice their student identities and they practice ritual behavior within the alcohol culture, including behaviors such as being festive and drinking a lot. The student´s subjective well-being is positively affected by the social university life and the alcohol culture within university life prior to the pandemic. The results further show that the student´s subjective well-being is negatively affected by the social university life and the alcohol culture within university life during the pandemic. University life during the pandemic is characterized by a less active social life with nearly no activities and a changed alcohol culture. The students describe how they long for the social university life they are used to since prior the pandemic. This study contributes with an understanding in how individual's behavior and subjective well-being is influenced by societal change.

I denna studie undersöks förändringar i förskolans verksamhet på grund av pandemin Covid-19. Vi har genom egna erfarenheter sett hur personal fått kämpa för att få verksamheten att gå ihop och skapa en fungerande vardag. Syftet med studien är att undersöka olika förskolors verksamheter där förskollärare och barnskötares upplevelser synliggörs utifrån pandemin Covid-19. Utifrån problemformulering och syfte ställs följande forskningsfråga: Vilka upplevelser har förskollärare och barnskötare av hur pandemin Covid-19 påverkat deras verksamhet och områden såsom omsorg och lärande samt relationer och samverkan med vårdnadshavare?Studien är en kvalitativ studie med fem semistrukturerade intervjuer som utifrån en fenomenologisk ansats har analyserats med empirisk fenomenologisk psykologisk metod. Resultatet i studien visar att kontakten med vårdnadshavarna har inneburit en av de största förändringarna. Förskollärarna och barnskötarna hanterar situationer olika men med en viktig gemensam utgångspunkt, nämligen barnen. Essensen som framkommer i studien är att pandemin har påverkat verksamheten i områden utifrån lärande och relationer och samverkan med vårdnadshavare men området omsorg är detsamma som innan pandemin.