This thesis consists of four papers where the overall purpose is to contribute to the understanding of how local public transport demand is affected by different factors. An underlying theme running trough the thesis is the two-way relationship between public transport demand and the service level caused by the fact that capacity and quality are joint products. In Paper I the relationship between public transport demand and the service level (in terms of vehicle-kilometres) is investigated using panel data from Swedish counties. A Granger causality test is performed in order to test if the level of service cause public transport demand or if demand cause service level, or if they cause each other. It is found that demand and service cause each other, which is to say that there is a two-way relationship between them.In Paper II elasticity estimates for local public transport demand from previous research are summarised and the variation in results is analysed using meta-regression. The variation is explained by model specification, type of data used and origin of data. In Paper III a demand function for local public transport is estimated using panel data from Swedish counties. Instrument variable estimation is used in order to avoid the problem of a two-way relationship between demand and service level (vehicle-kilometres). Demand elasticities with respect to public transport fare, price of petrol, vehicle-kilometres and car ownership are found to be -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. After also taking the effects of income on car ownership into account, it is found that the total effect of income on public transport demand is close to zero. In Paper IV it is found that the strong increase in public transport demand in the town of Linköping between 1946 and 1983, in addition to fare, vehicle-kilometres and car ownership, can be explained by the rapid increase in female labour force participation and the expansion of the city’s outer areas. The city expansion is thought to have increased average trip distance and thereby reduced the number of trips that could be made walking or by bicycle. After 1983, female labour force participation decreased slightly and the expansion of the areas in question has stopped. Without these positive forces to counterbalance the rising levels of car ownership bus trips per capita has fallen by 71%. The effects of a policy change, including peak-load pricing, straighter bus routes, smaller bus size and staggered school hours, is analysed. It is found that the proposed changes would increase public transport travel by 42 % compared to present policy. / Denna avhandling består av fyra artiklar där det övergripande syftet är att bidra till ökad förståelse av hur olika faktorer påverkar benägenheten att gör lokala kollektivtrafikresor. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är att det sannolikt föreligger ett dubbelriktat samband mellan antalet resor som genomförs och mängden vagnkilometer som kollektivtrafikproducenten tillhandahåller. Detta eftersom kapacitet och kvalitet är intimt förknippade när det gäller kollektivtrafikutbud. Vid en given fordonsstorlek, innebär fler fordon i trafik att fler passagerare kan transporteras men också att väntetider och/eller avståndet till närmaste linje minskar, vilket utgör en kvalitetsförbättring. I den första artikeln undersöks det lokala kollektivtrafikresandet och vagnkilometerutbudet med hjälp av Grangers kausalitetstest. Syftet är att fastställa huruvida orsakssambandet dem emellan går från vagnkilometer till resande, från resande till vagnkilometer, eller om sambandet är dubbelriktat. Materialet som används kommer från svenska län och täcker perioden 1986 – 2001. Slutsatsen är att det föreligger ett dubbelriktat orsakssamband mellan variablerna. I den andra artikeln sammanställs resultat, i termer av elasticitetsskattningar, från tidigare studier av efterfrågan av lokal kollektivtrafik och variationen i dessa analyseras med hjälp av regressionsanalys, så kallad metaregression. Variationen kan delvis förklaras med modellspecifikation, typ av data som använts samt av geografiska skillnader. I den tredje artikeln estimeras en eftefrågefunktion för lokala kollektivtrafikresor med hjälp av data från svenska län. För att undvika problemet med det dubbelriktade sambandet mellan antal resor och vagnkilometer estimeras funktionen med hjälp av instrumentvariabler. Efterfrågeelasticiteter för lokal kollektivtrafik med avseende på pris, bensinpris, vagnkilometer och bilinnehav finnes vara -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. Efter att ha tagit hänsyn till att inkomsten påverkar kollektivtrafikresandet direkt såväl som indirekt via bilinnehavet, konstateras att totaleffekten är nära noll. I avhandlingens fjärde artikel studeras kollektivtrafikresandet i Linköping. Mellan 1946 och 1983 ökade antalet resor per innevånare kraftigt för att därefter minska. Under perioden 1983 till 2006 minskade antalet resor per person med 71 %. Förutom pris, vagnkilometer och bilinnehav kan det konstateras att kvinnlig förvärvsfrekvens och andel av innevånarna som bor utanför stadskärnan utgör viktiga förklaringsvariabler till resandet. Under expansionsperioden, 1946 – 1983, ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kraftigt samtidigt som det skedde en snabb uppbyggnad av förorter med hög befolkningstäthet. Sedan 1983 har kvinnlig förvärvsfrekvens upphört att öka och de befolkningstäta områdena i stadens ytterkanter inte längre växer i förhållande till de centrala delarna. Utan dessa positiva faktorer har utvecklingen dominerats av de negativa influenserna från ökat bilinnehav, ökade biljettpriser och minskat trafikutbud. Effekterna av ett åtgärdspaket bestående av differentierad (mellan hög- och lågtrafik) prissättning, uträtade busslinjer, minskad busstorlek och utspridd skolstart utreds. Slutsatsen är att åtgärderna skulle resultera i 42 % högre kollektivtrafikresande.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid. Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid. Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid. Bolagsstorlek, risk och andra uppdrag har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. I kommuner kan revisionskostnaden förklaras av storlek, skattekraft, resultat och antal mandat. Under perioden 2005-2011 har revisionskostnaden för publika bolag minskat med 0,5 %, medan revisionskostnaderna i kommuner har ökat med 12,8 %. Skillnaden kan till stor del förklaras av revisionens olika ändamål och påverkan av omvärldsfaktorer. / Introduction The audit fee depends mainly on the relationship between demand and supply. Former studies have found multiple underlying independent variables that affect the audit fee in listed companies and municipalities. The need of a comparative study to analyze the differences in audit fees over time between the two has previously been pointed out. Purpose The purpose of the study is to compare and explain the development of audit fees in listed companies and municipalities over time. Method The study’s deductive method means that previous research and existing theories have been the foundation from which hypothesis have been derived. A longitudinal study has been performed to measure changes and development over time. Quantitative data has been collected as secondary data. Conclusion This study indicates that multiple underlying independent variables explains the audit fees over time. The size of the company, risk and non-audit fees have a significant positive relation with the audit fee. In municipalities the audit fee relates to size, tax base, results and number of mandates.  During the period between 2005 and 2011 the audit fees for listed companies decreased with 0.5 %, whereas the audit fees for municipalities increased with 12.8 %. The difference can largely be explained by differing purposes of the audit and effect of global factors.

This thesis analyzes what effects human capital, R&D and ICT-goods trade have on innovation. Positive outcomes from innovation are an increased level of productivity, which increases incentives for greater innovative activity. Throughout this thesis patent-applications will be used as a proxy for innovation, which is in accordance with previous literature. The main scope of this paper will focus on econometric panel-data to determine which indicators have a significant effect on national-wide patent-applications and basic policy making in accordance with the findings. The scope of the study will include 27 European Union countries. The methodology used concerning panel-data is fixed effects. However, due to the amount of missing data the econometric estimation, we will focus on imputation of the missing values. According to various tests that determine what kind of model fits the underlying dataset, we can conclude that this study requires the use of a Multiple Imputation technique. Our result shows that investments towards R&D have the biggest impact on innovations. / Denna uppsats har som mål att undersöka och analysera vilka effekter humankapital, forskning och utveckling och IKT-varor har på innovation. Positiva följder av innovation är en ökad produktivitetsnivå, vilket ökar incitamenten för att fortsätta med innovationer. I denna uppsats kommer patentansökningar att användas som en proxy för innovation. Detta är även något som tidigare studier har gjort. För att undersöka och identifiera de faktorer som har en påverkan på innovationer kommer en panelregression med fixed effects att genomföras. De länder som ingår i studien är 27 EU-medlemsländer. Vår databas saknar en stor mängd värden vilket försvårar analysen vid en panelregression. För att komma runt detta problem kommer en multipel imputation av värden att genomföras. Resultatet visar att statliga investeringar i forskning och utveckling har störst påverkan på innovationer.

During recessions, the male unemployment rate tends to rise more than the female unemployment rate. Researchers agree that segregated labor markets account for most of the unemployment gap between genders. The Swedish labor market is largely divided into male- and female dominated sectors, and during the financial crisis in 2008, male workers had a higher inflow into unemployment than female ones. The male-dominated industries are often described as more reactive to cyclical fluctuations and economic growth. Differences in unemployment rates between high and low educated workers as well as natives and immigrants have also been an issue at stake, whereas low skilled and/or immigrant workers tend to have higher unemployment rates. In order to reveal which factors that drive male versus female unemployment, the regional unemployment rates of men and women are examined through a panel data analysis using the years 2005 to 2019. The findings of the study are the following: male unemployment seems to be more responsive to the industry composition and segregated labor markets, whereas female unemployment is more affected by the share of immigrants. Furthermore, when the share of college graduates is higher, the total unemployment rate is lower. Lastly, the growth in gross regional product has a positive effect on the regional unemployment rate amongst men. / Under lågkonjunkturer tenderar män att förlora arbetet i större utsträckning, vilket forskningen förklarar som en produkt av könssegregerade arbetsmarknader. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad och under finanskrisen 2008 förlorade fler män än kvinnor sina arbeten. De mansdominerade yrkena beskrivs i många fall som känsliga för konjunkturförändringar och att arbetslösheten bland män svarar mer till förändringar i den ekonomiska tillväxten. Forskningen har också pekat på skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade såväl som för inrikes- och utrikes födda individer. För att utreda vad som påverkar män och kvinnors arbetslöshet studeras arbetslöshetsnivåerna uppdelat på kön i Sveriges samtliga 21 regioner under tidsspannet 2005 – 2019 i en paneldataanalys. Studien visar på skilda effekter för arbetslösheten bland män respektive kvinnor utifrån regioners branschstruktur och andel utrikes födda: arbetslösheten bland män svarar mer till branschstrukturen och den ojämna könsfördelningen än för kvinnor, medan arbetslösheten bland kvinnor tenderar att öka mer när andelen utrikes födda ökar. Andelen med högre utbildning har en minskande effekt på den totala arbetslösheten, men visar inte på några statistiskt säkerställda samband vad gäller män och kvinnors arbetslöshet separat. Bruttoregionalproduktens tillväxt ger ökande effekter på arbetslösheten bland män, men visar inte på något signifikant samband på arbetslösheten bland kvinnor.

Denna studie undersöker huruvida studier på fristående gymnasieskola påverkar sannolikheten att påbörja vidareutbildning på högskola eller universitet. Detta studeras genom användande av paneldata över åren 2008-2021 för samtliga 290 kommuner i Sverige. För att analysera datan används metoden multipel regressionsanalys både med och utan fixa effekter för år och kommuner. De prediktorer som hålls konstanta i studien för att mäta effekten av andel elever i friskola på övergång till vidare studier är grundskolebetyg, unga i ekonomiskt utsatta hushåll, utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Resultatet visar inledningsvis, vid både enkel linjär regression och vid hänsyn till årsfixa effekter, en statistisk signifikant positiv effekt på övergång till högskola och universitet. Med det sagt försvinner både det positiva sambandet och den statistiska signifikansen när även kommunfixa effekter inkluderas. / This study examines whether the proportion of students in private upper secondary school affects the proportion of students at college or university. This is studied using panel data over the years 2008-2021 regarding all 290 municipalities in Sweden. The data is used for the multiple regression analysis method, both with and without fixed effects regarding years and municipalities. The predictors used in the study to measure the effect of the proportion of students in independent schools are primary school grades, youth in economically disadvantaged households, foreign backgrounds, and low-educated parents. The results show that the proportion of students in private upper secondary schools initially, using simple linear regression and yearly fixed effects, has a statistically significant positive effect on further studies. With that said, the positive effect fades away when the fixed effects for municipalities are added. In addition, the result is no longer statistically significant.

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting. / Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.

Climate change constitutes a major threat to our planet. Finding and developing new technologies that can utilize renewable sources of energy is an essential component in combating this threat. The concerns are global, and today there is large variation in innovation intensity across advanced countries. Motivated by these differences, this thesis provides an empirical investigation of the determinants of country-level production of patents related to renewable energy generation. The investigation examines the impact of public environmental policy by assessing the effect of policy stringency and environmental taxes on renewable patents. Green innovative capacity is not separated from general innovative capacity. Drawing from the concept of national innovation system we therefore identify country-specific factors of innovation and examine to what extent they can be translated to the domain of environmental technology. We construct a panel of 22 OECD countries over the years 1994-2015 and analyze how governmental R&D expenditures, how different macroeconomic and institutional factors, as well as how environmental policy stimulate innovative activities. We analyze these factors using regression analysis and we use two count data models, namely the Poisson model and the Negative Binomial model. Our findings suggest that public policy is important for inducing innovation, both by deciding the level of R&D resources available to the economy and the level of environmental taxes. Furthermore, our thesis provides evidence that certain determining factors of general innovative performance also affect countries’ innovative capacity in green technologies. / Klimatförändringarna utgör idag ett allvarligt hot mot vår planet. Vår förmåga att ta fram ny teknologi, inte minst inom förnyelsebar energi, har pekats ut som en avgörande faktor för att vi ska kunna möta klimatkrisens utmaningar. Idag kan vi observera stora skillnader mellan länder när det kommer till deras förmåga att introducera och utveckla teknik kopplad till förnybara källor. För att förstå vilka faktorer som avgör ett lands benägenhet att generera ny teknologi inom detta område genomför vi i denna uppsats en empirisk undersökning med fokus på patentstatistik. Vi undersöker både effekten av stringens samt om miljöskatter kan användas för att stimulera mer förnybar innovation. Då länders innovativa förmåga inom grön teknologi är svår att separera och är starkt kopplad till dess generella innovativa förmåga utgår vår studie från teorin om nationella innovationssystem. Genom att använda det ramverket identifierar vi flera olika landspecifika faktorer som antas påverkar länders benägenhet att patentera teknik och vi utvärderar således teorins relevans inom området för förnyelsebar energi. Denna studie bygger på paneldata från OECD-länder mellan åren 1994 - 2015, data som sedermera används för att analysera hur statliga insatser kopplade till FoU, hur olika institutionella och makroekonomiska faktorer, samt hur miljöpolicy påverkar innovation inom grön teknologi. Våra resultat visar att policy, både i form av satsningar på FoU samt att miljöpolitiska åtgärder, spelar en betydande roll för att främja innovation inom förnyelsebar energi. Vidare finner vi i denna uppsats att de faktorer som påverkar ett lands generella innovativa förmåga också till en viss del påverkar dess förmåga att ta fram och patentera ny teknik kopplad till förnyelsebara energikällor.

Det har länge pågått diskussioner om hur förhållandet mellan inflation och ekonomisk tillväxt ser ut och vilken påverkan, inflation har på ekonomisk tillväxt. I denna uppsats analyseras relationen mellan inflation och ekonomisk tillväxt inom OECD-länder samt Subsahariska Afrika med hjälp av paneldata från tidperioden 2002–2021. Studien använder BNP per capita tillväxt som beroende variabel samt sju oberoende variabler (inflation, initial BNP per capita, befolkningstillväxt, handel, investeringar, statliga utgifter och finansiellt djup) för att utforma en regressionsmodell.  Regressionsmodellen genomfördes med fixed effects för att kontrollera icke observerade länder med specifika egenskaper och tidsrelaterade chocker. Resultaten i studien visar att det finns ett negativ samband mellan inflation och ekonomisk tillväxt som är statistik signifikant. / There have long been discussions about what the relationship between inflation and economic growth looks like and what impact inflation have on economic growth. In this essay, the relationship between inflation and economic growth is analysed within OECD countries and Sub-saharan Africa in the time period 2002 – 2021 using paneldata. The thesis uses GDP per capita growth as the dependent variable as well as seven independent variables (inflation, initial GDP per capita, population growth, trade, investment, government expenditures and financial depth) to design a regression model. The regression is carried out with fixed effects to control for unobserved countries specifics charactheritstics and time related shocks . The results in the study shows that there exist a negativ relationship between inflation and economic growth which is statistical significant.

Studien undersöker politiska partiers inverkan på miljöförbättringar i USA. Vi undersöker även om ökad polarisering mellan republikaner och demokrater har gett upphov till större skillnader i miljöinvesteringar över tid. Med hjälp av paneldata och fixa effekter för amerikanska delstater mellan åren 2009 - 2022 analyserar vi de genomsnittliga miljöinvesteringarna per invånare beroende på det styrande partiet i den lagstiftande församlingen. Resultatet påvisar inga signifikanta effekter om att storleken på miljöinvesteringar skiljer sig mellan partierna vilket ger stöd åt förväntningarna om medianväljarteoremet. När vi undersöker skillnaderna i miljöinvesteringar mellan partierna över två perioder observeras signifikanta effekter. Resultatet tyder på att delstater med demokratiskt styre i den lagstiftande församlingen investerar 9 $ mer per invånare på miljöförbättringar under den andra perioden än delstater med republikanskt eller delat styre. Det är däremot inte möjligt att fastställa om den ökade skillnaden i miljöinvesteringarna mellan partierna över tid är till följd av en ökad polarisering. / This study investigates the impact of political parties on environmental improvements in the United States. We also investigate whether increased polarization between Republicans and Democrats has led to greater differences in environmental investments over time. Using panel data on US states for the period 2009 - 2022 and including fixed effects, we analyze the average per capita environmental investments based on the ruling party in the legislature. The findings indicate no significant effect that the size of environmental investments differ between the political parties  which supports the expectations of the median voter theorem. When examining the differences in environmental investments between the parties across two periods significant effects are observed. The result suggests that states with Democratic rule in the legislature invest $ 9 more per capita on environmental improvements in the second period than Republican or divided states. However, it is not possible to determine whether the increased difference in environmental investments between the parties over time is the result of increased polarization.

As gender equality policies have gained more space in recent decades, the importance of gender-balanced corporate boards has also been widely debated. Large listed companies in Sweden have seen improvement in gender diversity in their boards in recent years, but the need for continued work towards gender equality remains a fact. There are various reasons to male-dominated boards, including norms, biases, and education, among others. The purpose of this thesis is to examine the statistical relationships between eight explanatory variables, and the dependent variable of the proportion of women on corporate boards. The approach for the analysis is through a panel data study, utilizing data from ten Swedish companies from the years 2015 to 2022, with support from principles of economics. The panel data using a random effect model, showed results where five out of eight explanatory variables were statistically significant. The variables market value, revenue, salary, and industry indicators L and M demonstrated a significant influence on the proportion of women on corporate boards. On the other hand, the variables ESG score and industry indicators C and G were found to be nonsignificant and therefore not suitable for inclusion in our model. However, the significant variables had small estimators, indicating a relatively small impact on the dependent variable. This may be explained by the number of observations in our analysis, which could have been increased and with a longer time span. / I takt med att jämställdhetspolitiken har fått mer utrymme de senaste decennierna har ävenvikten av jämställda bolagsstyrelser blivit omdiskuterad. Stora börsnoterade företag i Sverigehar under de senaste åren fått en bättre statistik kring könsfördelning i styrelser, men attfortsatt arbete krävs för jämställdhet är ett faktum. Det finns en rad olika anledningar tillmansdominerade styrelser. Normer, fördomar och utbildning bland annat. Syftet med dennauppsats är att titta på statistiska samband mellan åtta förklaringsvariabler ochberoendevariabeln andel kvinnor i bolagsstyrelser. Tillvägagångssättet för analysen ärpaneldata som tas från tio stycken svenska företags data mellan åren 2015-2022, med stöd avnationalekonomisk teori. Paneldatan där random effect model använts visade på ett resultat där fem av åttaförklaringsvariabler var signifikanta. Variablerna marknadsvärde, intäkter, lön,branschindikatorerna L och M visade en betydande påverkan på andel kvinnor ibolagsstyrelser. Däremot visade sig variablerna ESG-betyg, branschindikatorna C och G varaicke-signifikanta, och därmed inte vara passade i vår modell. Dock hade de signifikantavariablerna små estimatorer, det vill säga en relativt liten påverkan på beroendevariabeln.Detta kan vara på grund av antalet observationer som gjorts, som alltså skulle kunnat vara fleroch under en längre tidsperiod.