: Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Vid stroke drabbas hjärnans vävnad av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsaker till ischemi kan var blödning eller tilltäppning från en central artär . Patienterna som överlever stroke har ofta någon typ av fysisk funktionsnedsättning kvar. Detta kan medföra känslomässiga och kognitiva komplikationer, vilket i sin tur kan leda till isolering. Däremot finns det patienter som har hopp och acceptans trots tillståndet. Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter efter en stroke. Vidare var syftet med studien att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod : Vår metod var en litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat : Resultatet i studien visar på att patienter efter stroke ofta lider av någon grad av funktionsnedsättning, kognitiva eller känslomässig som leder till isolering. Dock får vissa patienter acceptansen av det nya tillståndet och bestämmer sig för att hantera sin vardag genom att lära sig nya sätt som är anpassade till nya aktiviteter. Slutsats : Samtliga deltagare har fått ett annorlunda liv med olika grad och form av funktionshinder som påverkar deras liv. Det dagliga livet blev svårare att hantera vilket ofta ledde till psykisk påfrestning. För de, med låg KASAM, som inte kunde acceptera sin förändrade livssituation kunde påfrestningarna medför isolering från omvärlden. Att var beroende av närstående kunde vara krävande men av stor betydelse under hela återhämtningsprocessen. Nyckelord :

Coeliac disease (CD) is a chronic gastrointestinal condition, the only treatment for which is a gluten-free diet (GFD). Following a GFD is restrictive, burdensome, and can impact health-related quality of life (HRQOL). People with CD can experience long delays to diagnosis and evidence suggests large variations in follow-up care, but the relationship between health care experiences and HRQOL is unknown. The main aim of this research was to develop a patient-reported outcome measure and patient experience questionnaire, and use these to investigate the relationship between adults' experiences of health care services and HRQOL in CD. The questionnaires, named the Coeliac Disease Assessment Questionnaire (CDAQ) and the Coeliac Disease Patient Experience Questionnaire (CD-PEQ), were developed following qualitative interviews with adults with CD, and refined with input from experts, and cognitive interviews. The CDAQ was also subject to a translatability assessment to assess its linguistic and cultural translatability, and a cross-sectional survey to assist with item reduction and scale generation. Members of Coeliac UK (n=267) completed the CDAQ and CD-PEQ, together with the SF-36v2 and demographic questions as part of a postal survey. Psychological health, vitality, general health, and dietary burden were found to have the greatest impact on HRQOL, with physical health and social isolation the least affected. HRQOL was found to have a strong correlation with patients' experiences of health care services. Aspects most strongly related were: the provision of information; communication with HCPs; difficulty obtaining prescriptions; and GPs' knowledge. This research has identified aspects of health care services that are strongly related to HRQOL in CD. Health care providers are recommended to focus service improvement efforts on these areas. A reliable and valid disease-specific patient-reported outcome measure and patient experience questionnaire have been developed as part of this study. The CDAQ is suitable for use in research studies, including clinical trials, to assess HRQOL in CD.

Bakgrund: All vård och behandling bör tillämpas med respekt för patientens autonomi och integritet. Patienter med en allvarlig psykisk störning tvångsvårdas efter stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kan begränsa patienters delaktighet och självbestämmande då de inte längre kan vara lika självständiga. Detta kan då leda till en maktposition och ett stort ansvar för vårdpersonalen. Tvångsvård kan även skapa ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg innebär att relevanta artiklar har sökts och hittats. De sökorden som valts är: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion och patient. Nio artiklar har använts. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienterna upplevde tvångsvård som både positivt och negativt. Patienterna beskrev att upplevelsen av tvångsvård berodde på vårdpersonalens bemötande mot patienterna. Patienterna upplevde att tvångsvården var som att förlora autonomin och integriteten, att det var brist på information, att de blev/inte blev värdigt bemötta och att det var brist på respekt från vårdpersonalen. Diskussion: I diskussionen lyfts Phil Barkers teori om tidvattenmodellen då den användes som teoretisk utgångspunkt. Barkers beskriver att sjuksköterskans uppgift är att öka patientens delaktighet och återhämtning samt förbereda de till att bli självständiga individer i samhället. Resultatet till litteraturöversikten visade att patienterna upplevde tvångsvård som en kränkning mot deras autonomi. Detta stämmer överens med Barkers teori där det är viktigt att respektera patienters behov och önskningar för att förstärka autonomin. / Background: All care and treatment should be applied in accordance with the patient's autonomy and integrity. Patients with a serious mental disorder are forced to receive compulsion under the law on psychiatric care. Involuntary treatment can limit patients' involvement and autonomy as they can no longer be as independent. This can then lead to a position of power and a major responsibility for healthcare professionals. Involuntary treatment can also lead to suffering for patients. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of involuntary treatment. Method: Literature review according to Friberg which means that relevant articles have been sought and found. The keywords chosen are: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion and patient. Nine qualitative studies have been used. The studies retrieved from databases as CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Results: Patients experienced compulsive care as both positive and negative. Patients described that the perception of compulsive care was due to the care staff's response to patients. Patients felt that involuntary treatment was like losing their own autonomy and integrity, it was lack of information and they experienced not being enough dignified. Patients also experienced lack of respect from the healthcare professionals. Discussion: Phil Barker's theory about the tidal model was used as a theoretical frame of reference. Barker describes that nurse's task is to increase patient participation and recovery and prepare them to become independent individuals in society. The result of the literature review showed that some patients experienced involuntary treatment as a violation of their autonomy. This is in line with Barker's theory where it is important to respect the needs and desires of patients to increase their autonomy.

Background: Commutative obstacles due to language difficulties are gradually increasing with migration. Consequences due to linguistic barriers may lead to misunderstandings or failures of information between patients and healthcare professionals. The availability of authorized hospital interpreters is significantly lower than the demand from patients who are in need for an interpreter. The Swedish Patient Act determines that all patients should be informed about their disease situation, upcoming treatment and aftercare. Aim: To describe patients' experiences of using interpreters in healthcare. Method: A systematic literature study of eleven scientific articles. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. Result: The analysis of included articles resulted in six themes, which were equal care, satisfaction with individualized interpreters, lack of trust, disability, fear for misunderstanding and when the interpreter is a family member. Conclusion: Patients experience access to a professional interpreter positively. However, there are significant deficiencies regarding interpreters in healthcare today. The ability to achieve person-centered care is complicated by the shortcomings that patients experience in the conversation via interpreter. Likewise, patients' ability to participate in their own care situation is complicated. / Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som förekommer i olika svårighetsgrad. För att få diagnosen autism krävs problem från två huvudområden; varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang och begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Begreppet neurodiversitet innebär ett alternativt synsätt på autism där diagnosen betraktas som en del av den mänskliga mångfalden snarare än en funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor har ett behov av ökad kunskap om autism för att kunna ge ett bättre bemötande till dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med autism upplever att få och att leva med sin diagnos. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav åtta kvalitativa artiklar och två artiklar med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline och PsycInfo. Resultat: Två huvudteman med tillhörande underteman identifierades. Under temat Att få diagnosen autism redogjordes för deltagarnas känslomässiga reaktioner på att få en diagnos, de svårigheter att få en diagnos som många deltagare upplevde samt den process det innebar att acceptera sin diagnos. Under temat Att leva med autism framkom att många deltagare upplevde både positiva och negativa aspekter av att ha autism. Sociala svårigheter och psykisk ohälsa var vanligt förekommande men ett flertal deltagare hade lärt sig strategier för att klara av sociala situationer bättre. De uttryckte ett behov av stöd från omgivningen och flera deltagare hade stora kunskaper om sin egen diagnos som de önskade att sjukvården och samhället tog hänsyn till. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning och Phil Barkers tidvattenmodell. Författaren diskuterade vad det innebar för deltagarna att få diagnosen autism och att leva med autism, hur autism kan yttra sig hos kvinnor samt deltagarnas upplevelser i mötet med sjukvården. / Background: Autism is a neurodevelopmental disorder with symtoms that occur in different severity. To diagnose autism, problems are required from two main areas; persistent deficits in social communication and social interaction across contexts and restrictive, repetitive patterns of behavior, interests, or activities. The concept of neurodiversity represents an alternative approach to autism, where the diagnosis is considered as part of human diversity rather than a disability. Previous studies have shown that nurses need a better understanding of autism in order to provide better care for these patients.  Aim: The aim of this literature review was to illuminate the experience of recieving and living with a diagnosis of autism. Method: A literature review according to Friberg (2012) has been conducted. Ten scientific articles were used for the reults, of which eight qualitative articles and two articles of mixed methods. The articles were collected from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline and PsycInfo. Results: Two main themes with associated subthemes were identified. The participants' emotional responses to diagnosis, the difficulty of receiving a diagnosis that many participants experience and the process of accepting the diagnosis were accounted for under the theme Receiving a diagnosis of autism. Many participants experienced both positive and negative aspects of having autism, which emerged under the theme Living with autism. Social difficulties and mental illness were common but a number of participants had learned strategies to better manage social situations. They expressed a need for support from their surroundings and several participants had acquired extensive knowledge of their own diagnosis that they want the public and professionals to take into account. Discussion: The results were discussed in relation to previous studies and the Tidal Model. The author discussed what it meant for the participants to be diagnosed and to live with autism, how autism can be expressed in females and the participants' experiences with healthcare.

The primary motivation of this PhD by publication has been the apparent disconnect between the metrics of hospital quality of care at national and board level and patients’ experiences. Exploration of the gap led to the realisation of two key points. Firstly, the concept of healthcare quality continually evolves. Secondly, the NHS Scotland Measurement Framework does not include a measure of patient experience at the microsystem level (e.g. hospital ward). This is needed to counterbalance easier to obtain metrics of quality (e.g. waiting times). Resource tends to follow measurement. Papers 1 and 2 were exploratory, investigating theoretical and practical aspects of measuring quality of hospital care at the clinical microsystem level. With the associated Chapters, they highlighted both the necessity and the possibility of measuring the patient experience at the micro level of the healthcare system. They also drew attention to the inadequacy of “satisfaction” as a metric, leading to closer examination of “experience” as the decisive metric. This required the development of a systematic review protocol (Paper Three), then a systematic review (Paper Four). The review (Paper Four) examined the utility (validity, reliability, cost efficiency, acceptability and educational impact) of questionnaires to measure the patient experience of hospital quality of care, with a newly devised matrix tool. Findings highlighted a gap for an instrument with high utility for use at the clinical microsystem level of healthcare. Paper Five presents the development and preliminary psychometric testing of such an instrument; the Care Experience Feedback Improvement Tool (CEFIT). The thesis provides, as well as the matrix tool and CEFIT, theoretical and methodological contributions in the field of healthcare quality. It contributes to an aspiration that the patient’s voice can be heard and acknowledged, in order to direct improvements in the quality of hospital care.

Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges. / Although HIV is a well-known disease and millions of people worldwide are affected, it is still one of the world's most stigmatized diseases. Stigmatization causes the disease to be associated with both prejudice and shame, affecting the people who suffer from the disease annually. The purpose of this qualitative literature study was to highlight patients' experiences of getting an HIV diagnosis. The results of the literature study were based on nine scientific articles that resulted in the following six themes: Experiences of shock, experiences of anger and guilt, experiences in fear of dying, experiences of difficulty whit disclosure to friends and family, experiences of acceptance, and experiences of the diagnosis as a positive turning point. In the results, it was clear that the diagnosis raised many strong emotions and that the people who are affected are in urgent need of assistance and support from healthcare professionals to handle the diagnosis. Hence, it is important that nurses get an insight into the experiences regarding an HIV diagnosis and receive more education in the subject so that the right information can be given.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och ett globalt, etiskt och samhällsekonomiskt problem. Alla patienter upplever smärta och smärtlindring på olika sätt och vårdpersonal anser samtidigt att postoperativ smärta är det största hindret för postoperativt välmående. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärta och smärtlindring i det postoperativa förloppet. Metod: Litteraturstudie med tio kvalitativa studier som identifierades via PubMed och CINAHL. Analysmetod: induktiv innehållsanalys där tre kategorier identifierades: Information, Bemötande och kommunikation samt Andra faktorer som påverkar smärta. Resultat: De flesta deltagare upplevde smärta i mer eller mindre hög utsträckning. Ett fåtal upplevde det postoperativa förloppet helt smärtfritt. Adekvat information inför och efter operation upplevdes som positivt i smärthanteringen, medan otillräcklig eller motsägelsefull information bidrog till osäkerhet och sämre hantering av smärta. Gott bemötande och god kommunikation av vårdpersonal upplevdes lindra lidandet medan dåligt bemötande och dålig kommunikation hindrade deltagarna från att be om smärtlindring. Det upplevdes som en brist att ej få tillräckligt mycket smärtlindring och att ej få smärtlindring i tid. Samtidigt kunde smärtlindring orsaka både trötthet och illamående. Delaktighet i den egna vården var individuell och upplevdes viktig för vissa och som en börda för andra. Deltagare som levt med kronisk ortopedisk smärta kunde uppleva den postoperativa smärtan som mindre svår än de föreställt sig och hade goda copingstrategier. Andra som levt med kronisk smärta upplevde den postoperativa smärtan som värre än väntad. Slutsats: Smärta i det postoperativa förloppet är en subjektiv och mångfacetterad förnimmelse som påverkar varje enskild individ på olika sätt. Hur smärtan upplevs kan både förstärkas och minskas genom ett flertal faktorer. Ej tillräckligt behandlad postoperativ smärta är idag en vanligt företeelse. Sjuksköterskan och sjukvården i stort har därför ett ansvar att kontinuerligt säkerställa kompetens om den, för individen unika företeelsen smärta, i det postoperativa förloppet och bidra till mer kunskap i ämnet genom fortsatt forskning för lindrat lidande i den postoperativa vården. / Background: Postoperative pain is a subjective experience that is a global, ethical and socio-economic problem. All patients’ experience pain and analgesia in different ways and pain is at the same time considered by health professionals to be the greatest obstacle for postoperative wellbeing. Purpose: The aim was to describe patients’ experience of pain and analgesia in postoperative care. Method: A literature study with ten qualitative studies via PubMed and CINAHL. Analysis method: inductive content analysis where three categories were identified: Information, personal treatment and communication and Other factors that affects pain. Result: Most participants experienced pain in a more or less high extent. A few experienced the time in postoperative care completely painless. Adequate information before and after surgery was experienced as positive in the pain management, whilst inadequate or contradictory information contributed to uncertainty and worse pain management. Good personal treatment and good communication with the nursing staff was experienced to relieve suffering, whilst bad personal treatment and bad communication inhibited the participants from asking for analgesia. Not getting enough pain relief and not getting pain relief in time was perceived as a flaw. At the same time, pain relief could cause both fatigue and nausea. Participation in the patients’ own self-care was individual and perceived as important so some and as a burden to others. Participants living with chronic orthopedic pain were able to experience the postoperative pain as less severe than they imagined and had good coping strategies for pain. Others who lived with chronic pain experienced the postoperative pain as worse than expected. Conclusion: Pain in the postoperative care pathway is a subjective and multifaceted experience that affects each individual in different ways. How the pain is experienced can be both enhanced and reduced by a number of factors. Inadequate post-operative pain is a common occurrence today. The nurse and the healthcare as a whole therefore have a responsibility to continuously ensure competence about pain, which is unique to the individual, the phenomenon of pain, in the postoperative care pathway and to contribute to more knowledge in the subject through further research for relieved suffering in postoperative care.

Bakgrund: Kommunikation handlar om att förmedla information mellan individer. Det kan uppstå talsvårigheter till följd av afasi eller dysartri. Dysartri innebär att artikulationen påverkas på grund av förlamning i talmuskulatur medan afasi beror på en skada i hjärnans talcentrum. För att uppnå en god omvårdnad av personer med talsvårigheter var det viktigt att individen fick känna sig sedd och hörd. Stor vikt lades på sjuksköterskan och hens förmåga att uppfatta vad personen med talsvårigheter ville förmedla både verbalt och icke-verbalt. Det var därför viktigt att uppmärksamma personers erfarenheter av att leva med talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med försämrad talfunktion på grund av afasi eller dysartri. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet har påvisat att livssituationen har förändrats för personer med talsvårigheter, de påverkades emotionellt negativt samt tvingades att hitta nya strategier och hanteringssätt för att handskas med sina talsvårigheter. Synen på framtiden var mycket individuell och skildes från person till person. Personer med talsvårigheter erfor både positiva och negativa förändringar i relationer till familj, vänner och omgivningen. I kontakten med vården har personer med talsvårigheter erfarit både positiva och negativa upplevelser. Slutsats: Gott bemötande och goda relationer till vårdpersonal har spelat en viktig roll i återhämtningsprocessen för personer med afasi och dysartri, därför bör sjuksköterskor vara medveten om detta för att ha möjligheten kunna skapa de bästa förutsättningar för patienten. / Background: Communication is about mediate information between individuals. Speech difficulties can occur as a result of aphasia or dysarthria. Dysarthria means that articulation is affected due to paralysis in speech muscles while aphasia is due to an injury in the brain's speech center. In order to achieve good nursing of people with speech difficulties, it was important for the individual to feel seen and heard. Great emphasis was then placed on the nurse and her ability to perceive what the person with aphasia wants to convey both verbally and non-verbally. It was therefore important to pay attention to people's experiences of living with speech difficulties. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of living with impaired speech function due to aphasia or dysarthria. Method: A descriptive literature study where 12 scientific articles were the basis for the result. All articles were of a qualitative approach. Main result: The result has shown that the life situation has changed for people with speech difficulties, they were affected emotionally negatively and forced to find new strategies and ways of dealing with their speech difficulties. The view of the future was very individual. People with speech difficulties experience both positive and negative changes in relationships with family, friends and the environment. In contact with health care, people with speech difficulties have experienced both positive and negative experiences. Conclusion: Good encounters and good relationships with health care professionals has played an important role in the recovery process for people with speech difficulties, therefore the nurse should be aware of this in order to be able to create the best conditions for the patient.

Background: The number of people suffering from myocardial infarction in Sweden is decreasing, despite this the prevalence is high. Being diagnosed with myocardial infarction results in medical interventions, lifestyle changes and eventual pharmacological treatment to prevent relapse. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of life after amyocardial infarction. Method: A literature-based study was used, based on ten qualitative articles. The articles were analyzed in a five step-model, which resulted in three main-themes and sixsub-themes. Results: The results present life after myocardial infarction as difficult to understandand manage. This could be related to their physical and mental changes, which resulted in fear and anxiety that affected their everyday lives through experienced limitations. Fatigue where also a contributing factor in the limitations of everyday life due to energyloss. This was hard to handle without support from both relatives and health care professionals. It was essential to be meet as a unique human and not reduced to a diagnosis. Life became more valuable through the survival and gave the individuals a second chance with different priorities. Some adjusted to the lifestyle changes, while others were reluctant. Returning to work where seen as an indicator for being healthy and a return to life as before. Conclusion: To establish well-being and security through nursing, a holistic approach that is the basis of person-centered care helps nurses to see the individual situation. / I Sverige minskar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt trots detta är förekomsten fortfarande hög och ca 5800 avlider varje år. Hjärtinfarkten medför både fysiska och psykiska förändringar hos den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt. I studiens resultat framkom det att både män och kvinnor såg situationen och livet efter en hjärtinfarkt som svår att hantera, då både kroppen och hjärtat inte längre upplevdes pålitligt. Detta resulterade i rädsla och oro som begränsade det vardagliga livet. Personerna upplevde att det var svårt att tolka kroppsliga signaler, vilket gav en osäkerhet som resulterade i ångest och katastrof tankar om döden. Detta medförde även att de inte vågade anstränga sig fysiskt. Känslor som ilska, frustration och nedstämdhet upplevdes på grund av den mentala och fysiska utmattningen som var svår att förstå. Personerna kunde inte utföra vardagsaktiviteter i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten, vilket resulterade i en känsla av passivitet. Det utrycktes även ett behovav stöd från anhöriga och vårdpersonal för att klara av sin situation och det vardagligalivet. Vårdpersonalens bemötande och agerande var avgörande för hur patienterna förstod informationen som gavs, deltog i rehabilitering och klarade att genomföra nödvändiga förändringar när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. Vårdpersonalens förmåga att skapa en trygg atmosfär tillsammans med att se patienten som människa var viktigt för att uppnå välbefinnande. Anhöriga sågs som en resurs för personerna då de kunde avlasta vardagssysslorna samtidigt som de lyssnade, vilket gav trygghet och välbefinnande hemma. Patienter upplevde att familjen satt för höga krav och fick då stödet från vänner. Partnerrelationen kunde påverkas genom den minskade sexuella relationen som grundade sig i rädsla för de fysiska förändringarna och upplevdes svårt att prata om med partnern. Livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som en ny chans till livet där nya värderingar uppstod. Personerna upplevde att arbetsgivarens attityd och förståelse för situationen var avgörande för fortsatt sjukskrivning. För att kunna möta patientens unika behov och skapa välbefinnande genom omvårdnad, är personcentrerat förhållningssätt lämpligt för att vidhålla en helhetssyn på patienten och inte bara det fysiologiska tillståndet.