Inom vårdsektorn omfattas varje inneliggande patient av lagar som ska skydda patienten och se till att den vård som bedrivs är i samråd med patienten. Ledstjärnan inom all vård och omsorg kallas för vårdplan, vilket är det styrdokument som sjuksköterskan tillsammans med patienten upprättar. Perioden som vårdplanen är verksam skiljer sig mellan vårdinrättningar. Den rättspsykiatriska vårdformen omfattas av ytterligare lagrum som inte alltid möjliggör full insyn eller delaktighet för patienten vid upprättande av vårdplanen. Tidigare forskning om patientdelaktighet är sparsam och inte områdesspecifik. Utifrån behov och intresse är studiens syfte att undersöka “sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet vid upprättande av vårdplan”. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på en av landets största rättspsykiatriska regionkliniker har frågeställningen besvarats. Resultatet visar att många sjuksköterskor upplever en bristfällig delaktighet hos patienten som utöver lagrum till stor del beror på personalens agerande. Resultatet presenteras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2014) med temat att försöka riva murar. Dessa beskrivs under fyra kategorier, alliansskapande vårdmiljö, rätten att få bestämma, bristande kunskap och sjukdomsinsikt som hinder samt tvångsvård som hinder. Fynden för studien, vars teoretiska referensram är delaktighet, har relevans för framtida utveckling av tvångsvården samt ytterligare forskning inom ämnet.

Bakgrund: Tvångsvård är ett omdiskuterat ämne som innebär utmaningar när det kommer till patienters delaktighet i sin vård. Tidigare studier visar att patienter som vårdas under tvång sällan känner sig delaktiga i sin vård på grund av bristande kommunikation och små möjligheter till inflytande. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till att patientens perspektiv beaktas och tas till vara i psykiatrisk hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patienters delaktighet under psykiatrisk tvångsvård inom heldygnsvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes i studien. Datainsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer som utfördes med både grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård. Resultat: Studiens resultat redovisas med hjälp av ett tema, fem kategorier samt tolv subkategorier. De kategorier som framkom var: att få patienten att ta emot den vård som ges, att inte nå fram, att sträva efter att mötas, att använda sig själv i vårdandet och att utgå från patientens perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att inkludera patienter i beslutsfattandet och skapa förutsättningar för delaktighet under psykiatrisk tvångsvård. För att förbättra delaktigheten behöver sjuksköterskor inkludera patienten i beslutsfattandet, erbjuda tydlig information och skapa möjligheter för patienten att uttrycka sina åsikter och önskemål.

Sammanfattning Introduktion: Bedömning inför ryggkirurgi bygger på en sammanvägd bedömning av en klinisk ryggundersökning och CT/MR-bilder. Då ryggkirurgisk verksamhet strävar efter en hög så kallad träffprocent, dvs hur många bedömningar som leder till en operationsanmälan, är det viktigt att optimera processen. Med en fysioterapeut med särskild kompetens som primärinstans kan ryggkirurgisk verksamhet effektiviseras. Utifrån vårdens omställning till personcentrerad vård är det viktigt att patientens upplevelse av den förändrade processen utvärderas. Syfte: Kartlägga patientens upplevelse av en ryggkirurgisk bedömning med fysioterapeut som primärinstans. Upplevelsen ska belysas utifrån diagnos, utfallet av bedömningen och även ur ett könsperspektiv. Ett annat syfte är att analysera ryggkirurgiska mottagningens träffprocent för att mäta effektiviteten. Metod: Via enkät mäta patienternas upplevelse av bedömningen av fysioterapeut som primärinstans på en ryggkirurgisk mottagning, avseende delaktighet och nöjdhet. Genom journalgranskning mäta träffprocenten. Resultat: Undersökningen inkluderade 159 bedömningar (100 kvinnor), svarsfrekvensen på enkäten var 91 %. Patienterna skattade hög delaktighet (>80 %) och nöjdhet (>80 %) med bedömningen. Inga signifikanta skillnader kunde ses i subgrupperingarna vad gäller, diagnos, utfall av bedömning eller kön. Träffprocenten var 69 % och visar att fysioterapeuter kan minska antalet onödiga läkarbesök. Slutsats: Patienterna känner sig delaktiga och nöjda med fysioterapeut som primärinstans inom ryggkirurgisk verksamhet. Arbetsmodellen är effektiv och har en hög träffprocent för ryggkirurgi.

Bakgrund Patienter med schizofreni har ett högt och långvarigt behov av vård och insatser från samhället. Forskning visar att patienter med schizofreni upplever mindre välmående och att sjukdomen påverkar deras förmåga till att delta i aktiviteter vilket kan ge upphov till isolering och ekonomisk utsatthet. Enligt nationella riktlinjer ska vårdens insatser utformas och samordnas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att öka patientens möjlighet till återhämtning och funktion i vardagen. Psykiatrisjuksköterskan har som ansvar att leda och samordna omvårdnaden i samråd med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av delaktighet inom den psykiatriska vården. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes där studier med kvalitativa resultat inkluderades. Databaserna Cinahl Complete, Psyc INFO och Pubmed användes vid sökning. Sammanlagt 13 artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudteman med sex underteman. Hinder för delaktighet som första huvudtema med tillhörande fyra underteman: Att inte bli hörd, information och kunskap som förutsättning för delaktighet, sjukdomens påverkan på delaktighet, upplevelse av maktobalans. Det andra temat var delaktighetens positiva effekter med tillhörande två underteman: ökad följsamhet och ökat förtroende till vården. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienter, att bemöta dem med respekt och attlyssna till patienten för att skapa möjligheter för en holistisk vård. Genom ett gott bemötandefrämjas patientens delaktighet som leder till ökad följsamhet till behandling. Ökad följsamhetleder i sin tur till minskat lidande och förbättrad återhämtning för patienten. / Background Patients with schizophrenia have a high and long-term need for care and support from society. Research shows that patients with schizophrenia experience lower well-being and that the diseaseaffects their ability to participate in activities, which can lead to isolation and financial hardship. According to national guidelines, healthcare interventions should be designed and coordinated based on a person-centered approach to enhance the patient's chances of recovery and functioning in daily life. The psychiatric nurse is responsible for leading and coordinating care in consultation with the patient. Aim The aim was to describe the experiences of patients with schizophrenia regarding participation in psychiatric care. Methods A literature review with a systematic approach was conducted, including studies with qualitative results. The databases Cinahl Complete, PsycINFO, and PubMed were used for the search. A total of 13 articles were included and analyzed using Thomas and Harden's thematic analysis. Results The results were compiled into two main themes with six subthemes. The first main theme was Barriers to Participation with four associated subthemes: Not Being Heard, Information and Knowledge as Prerequisites for Participation, The Impact of the Illness on Participation, and The Experience of Power Imbalance. The second theme was The Positive Effects of Participation with two associated subthemes: Increased Adherence and Increased Trust in Healthcare. Conclusions The nurse plays a key role in meeting patients, treating them with respect, and listening to them to create opportunities for holistic care. Through good treatment, patient involvement is promoted, leading to increased adherence to treatment. Increased adherence, in turn, leads to reduced suffering and improved recovery for the patient.

För patienterna är det viktigt att övergången mellan olika vårdgivare sker på ett tryggt och säkert sätt som underlättar den fortsatta vården. Forskning visar att patienternas delaktighet i förberedelser inför utskrivning från sjukhus ofta brister. Sjuksköterskorna på vårdavdelningen upplevde att arbetet inför utskrivning var stressigt.   Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera och implementera åtgärder som möjliggör en välfungerande och trygg utskrivningsprocess. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera faktorer av betydelse för implementeringen av förbättringsåtgärder på en vårdavdelning.Metoden för genomförande av förbättringsarbetet följde principerna för förbättringsrampen. Studien av förbättringsarbetet var en fallstudie med explorativ ansats. Data om personalens erfarenheter av förbättringsarbetet inhämtades med intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet av förbättringsarbetet visade inte någon mätbar förbättring av utskrivningsprocessen. Resultatet av studien visade att vårdpersonalen ändå upplevde förbättringar och att motivation och praktiska förutsättningar för att delta var viktiga för resultatet.   Slutsatsen var att förbättringsarbetet var värdefullt och medförde ett lärande, även om mätbara mål inte uppnåddes. Ledningsens engagemang var viktigt för att skapa möjligheter för personalen att delta i förbättringsarbete. Valet av förbättringsområde hade stor betydelse för resultatet då det påverkade de medverkandes motivation. / "It feels great when you can improve things for the patients" Safe hospital discharge, a case study of an improvement work   An important aspect of health care, from the patient’s perspective, is to achieve smooth and efficient transitions between different health care providers. Current research shows that the patient’s involvement in discharge planning before leaving the hospital is often deficient. Furthermore, nurses at the hospital ward experience discharge planning as stressful work.   The aim of the improvement work was to identify and implement measures for improving discharge process. The method underlying this improvement work is referred to as “the improvement ramp”, and an exploratory case study was carried out. Data was collected, by interviewing health professionals, and analysed using qualitative content analysis.   The results of the implemented measures show no measurable improvements in the discharge process. However, the interviews indicate that health professionals experienced improvements in their daily routines. The conclusion was that the improvement work was valuable and resulted in a developed learning although the measurements didn’t capture all results. The choice of area for improvement was of great importance because it affected the participants' motivation.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.

Background: Society demands increased patient participation in healthcare. One strategy to achieve patient participation during hospital stay in a surgical ward is implementation of handover at the patient’s bedside. The literature discusses the meaning of the concept patient participation, it is therefore important to study if patient participation can be achieved through bedside handover on the clinical ward.Aim: To explore how the bedside handover in nursing was performed on a surgical ward from the patient’s perspective focusing and participation.Method: A qualitative descriptive design with focused observations and informal interviews. A total of 23 observations were done, the analysis was inspired by ethnographic method.Results: Five themes emerged from the analysis: A calm atmosphere, Conditions for participation, To create a sense of “us”, Conversation on equal ground and at last Integrity and secrecy. The patients were active participants during the bedside handovers, they contributed with information and asked questions. The medical vocabulary was simplified and adapted to the patient’s ability. During the interviews the patients stated that the bedside handover created a sense of security and control. The observations showed though, that the patients were not asked to participate nor were they prepared for the report beforehand.Conclusion: This study shows that bedside handover gives the patient a sense of participation in his or her own care and creates a feeling of security and control. The result also shows a need for improvement regarding information, preparation and the opportunity to decline bedside handover, which offers potential to improve the bedside handover’s ability to increase patient participation. / Bakgrund: Samhället efterfrågar ökad patientdelaktighet i vården och ett sätt att möta detta krav är införandet av bedsiderapport på vårdavdelning. Litteraturen förklarar betydelsen av begreppet patientdelaktighet i teorin, det är därför motiverat att genom observation undersöka om patientdelaktighet kan uppnås med hjälp av bedsiderapport i kliniken.Syfte: Att utforska hur bedsiderapportering genomförs på en kirurgisk vårdavdelning med fokus på patientens perspektiv och delaktighet.Metod: En kvalitativ deskriptiv design med fokuserade observationer och informella intervjuer. Totalt genomfördes 23 observationer vilka analyserades med etnografisk data-analysResultat: Studiens resultat mynnade ut i fem teman: En lugn stämning, Förutsättningar för delaktighet, Att skapa en ”vi- känsla”, Samtal på lika villkor samt Integritet och sekretess. Under observationerna sågs att patienterna deltog aktivt i rapporten, de bidrog med information och ställde frågor. Det medicinska språket förenklades och anpassades efter patientens förmåga. Under intervjun uppgav patienterna att bedsiderapporten skapade en känsla av trygghet och kontroll. Dock observerades att patienterna varken tillfrågades om medverkan eller förbereddes inför rapporten.Slutsats: Studien visar att införandet av bedsiderapport får patienten att känna delaktighet i den egna vården och skapar en känsla av trygghet och kontroll. Resultatet påvisar även behov av att genom förbättringsarbete utveckla arbetssättet vidare då brister observerades gällande information, förberedelser och möjlighet att avstå bedsiderapportering. Detta skulle ge potential till förbättring av bedsiderapportens förmåga att skapa patientdelaktighet.

Patienter har enligt lag rätt till att vara delaktiga i vård och behandling, trots detta upplever patienter brist på delaktighet i vården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och möjligheter för delaktighet i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. I resultatet framträdde tre övergripande områden: individ, vårdrelation och organisation, och utifrån dessa framkom sex kategorier som beskrev hinder och möjligheter för delaktighet ur ett patientperspektiv. Patienters individuella förutsättningar för delaktighet berodde på faktorer som ålder, bakgrund, kunskap, erfarenheter och personlighetsdrag. I vårdrelationen upplevde patienter hinder och möjligheter, som kunde bero på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt eller faktorer som handlade om kommunikation och information. Organisationen hade betydelse för upplevelsen av delaktighet. En stressig miljö med brist på kontinuitet och tid hos personalen försvårar delaktighet. Kunskap angående patienters upplevelser av hinder och möjligheter för delaktighet krävs för att kunna möta patienters behov och främja delaktighet. Det är därför viktigt att redan i sjuksköterskeutbildningen belysa vikten av patientdelaktighet. I vårdverksamheten är det viktigt med reflektion och att sjuksköterskor har en helhetssyn av patienter som utgångspunkt i omvårdnaden. Att utveckla organisationen mot ett mer personcentrerat synsätt skulle kunna främja delaktighet. Ytterligare forskning angående organisationens betydelse för delaktighet skulle vara intressant. / Patients have a legal right to participate in their own healthcare and treatment, in spite of this, patients experience a lack of participation in nursing care. The aim of the study was to describe patients ́ experiences of barriers and facilitators for participation in nursing care. The study was conducted as a systematic literature review and the results are based on 15 research articles. Three major themes emerged: individual, the nurse-patient relationship and the care organization and based on these, six categories were identified that described the barriers and facilitators for participation from a patient perspective. Participation for the individual patient depended on factors such as age, background, knowledge, experience and personality. In the nurse-patient relationship, patients experienced barriers and facilitators, which could be due to nurses ́ behaviors and attitudes or factors concerning communication and information. The care organization had significance for the experience of participation. A stressful environment with lack of continuity and time hinders participation. Knowledge about patients ́ experiences of barriers and facilitators is required in order to meet patients ́ needs and further participation. It is therefore vital that already in the education of nurses to highlight the importance of patient participation. Reflecting is important in nursing care and that nurses have a holistic view of the patients in their care. To develop the organization toward a more person-centered approach could promote participation. Further research regarding the organization's importance to participation would be interesting.

Introduktion: Vid ca 10 % av alla ambulansuppdrag i Uppsala län åker patienten inte med till sjukhus. Trots att det är viktigt att patienten känner sig delaktig i beslut som tas inom vården finns få studier som undersöker patienters uppfattning av delaktighet i beslutet att lämnas hemma av ambulanspersonalen. Syfte: Att undersöka patienters uppfattningar av delaktighet i mötet med ambulanspersonalen och i beslutet att lämnas kvar hemma av ambulansen i Uppsala län. Metod: En retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats där svaren samlades in per telefon. Totalt 84 patienter deltog (svarsfrekvens 64 %). Resultat: Majoriteten av patienterna svarade att de kände sig delaktiga under mötet med ambulanspersonalen och i beslutet att lämnas kvar hemma. De patienter som svarat att ambulanspersonalen tog beslutet att de skulle stanna kvar hemma svarade i signifikant lägre grad att de känt sig delaktiga i beslutet att stanna kvar hemma (p<0,001). De patienter som uppsökt vård inom 24 timmar efter mötet med ambulanspersonalen svarade i signifikant lägre grad att de känt sig delaktiga jämfört med de som inte uppsökt vård (p=0,002). Slutsats: Patienter som inte känner sig delaktiga under mötet med ambulanspersonalen uppsöker i högre grad ny vårdinstans inom ett dygn. Det är viktigt att tillräcklig tid tas av ambulanspersonalen för att göra korrekta bedömningar och få patienterna att känna sig delaktiga. Fler studier om situationer där patienter lämnas hemma och sedan söker ny vårdinstans av samma orsak inom ett dygn behövs för att få ökade kunskaper, och därmed kunna minska det antal situationer där patienter i onödan söker ny vård eller undvika att rätt vård fördröjs vid akuta tillstånd. / Introduction: In 10 % of all ambulance missions in Uppsala the patients are left at home by the ambulance staff. There are few studies made that investigates patients participation in the decision to be left at home. Aim: To study patients' perceptions of participation in the meeting with the ambulance staff and in the decision to be left at home by the ambulance staff in Uppsala county. Method: A retrospective questionnaire survey with quantitative approach in which the answers were collected by telephone. A total of 84 patients participated (answering frequency 64 %). Result: The majority of patients responded that they felt they participated in the meeting with the ambulance staff and in the decision to be left at home. The patients who responded that the ambulance staff took the decision that they would stay at home responded, to a significantly lower degree, that they felt involved in the decision to stay at home (p<0.001). The patients who sought care within 24 hours after the meeting with the ambulance staff responded, to a significantly lower degree, that they felt they participated compared to those who had not sought care (p=0.002). Conclusion: The patients who don’t feel involved in the meeting with the ambulance staff seeks in higher extent new healthcare within a day. Sufficient time must be taken to make accurate assessments and get the patients to feel involved. More studies of situations where patients are left at home and then seek new care instance of the same cause within a day is needed to get better understanding, and thereby reduce situations where patients unnecessarily seek new healthcare or avoid the right care is delayed in urgent conditions.

Bakgrund: Patienter som har genomgått kirurgi i tarmen har ofta svårt att komma igång att äta den första postoperativa tiden, trots att tarmfunktionen har återkommit. Ett malnutritionstillstånd med negativ påverkan för kroppen att motstå sjukdom och komplikationer kan uppstå och leda till fördröjd återhämtning och förlängd vårdtid. Det finns sparsamt med studier av patienters perspektiv på sin egen nutrition vid inneliggande vård på sjukhus och här har en kunskapslucka uppmärksammats. Syfte: Syftet var att utforska hur måltidssituationen genomfördes på två kirurgiska vårdavdelningar för patienter som genomgått ett tarmkirurgiskt ingrepp, med specifikt fokus på patientens perspektiv, samt att belysa de hinder och möjligheter som fanns för patienterna till att påverka sitt näringsintag. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie med efterföljande intervjuer. Etnografisk dataanalys med öppen kodning av handlingsmönster som växte fram till kategorier. Resultat: Patienterna hade en god medvetenhet om sitt sjukdomstillstånd och vad som krävdes för deras tillfrisknande. De hade förståelse för betydelsen av ett gott näringsintag och därmed utfördes också egenvårdshandlingar för att tillgodose dessa behov. De hinder som resultatet visade har indelats i kategorierna kunskapsbrist, fysiska hinder, yttre omständigheter samt personliga förutsättningar. Slutsats: Patienternas personliga förutsättningar behöver tas till vara mer genom en fördjupad dialog mellan patient och sjuksköterska. Utökad patientinformation och patientdelaktighet ses som möjligheter till att förbättra patienternas näringsintag under vårdtiden. Däremot finns yttre omständigheter som inte kan påverkas av sjuksköterskan, som de täta måltiderna, och dessa behöver lyftas i verksamheterna. Den övergripande miljön och rutiner vid måltider kan förbättras med fokus på estetik och platsen för måltiden. / Background: Patients who have undergone intestinal surgery often have difficulties starting to eat during the first postoperative days, despite the fact that the bowel function has returned. As a result, the threat of malnutrition, and its negative effect on the body to resist illness can create complications which may result in delayed recovery and consequently longer stay in hospital. There are sparse studies of patients’ perspectives on their own nutrition in hospital care and a knowledge gap has been noted. Aim: The aim of this study was to explore how mealtime situations were performed in two surgical wards for patients having intestinal surgery, with a specific focus on the patient's perspective, and to identify barriers and opportunities affecting the patients nutritional intake. Method: A focused ethnography observation study with following interviews. Ethnographic data analysis with open coding of patterns of action which developed into categories was used. Result: The patients showed a high awareness about their state of illness and what was needed for their recovery. They understood the importance of a good nutritional intake and therefore self-care actions were performed to satisfy those needs. The obstacles that were shown in the results have been divided into the categories lack of knowledge, physical obstacles, external circumstances and personal conditions. Conclusion: The patients´personal conditions needs to be taken into consideration through a deepened dialogue between the patient and the nurse. Extended patient information and patient participation are seen as opportunities to improve the patients´ nutritional intake during the hospital stay. There are external circumstances that can not be influenced by the nurse, for example the close mealtimes, which needs to be lifted in the hospital organization. The overall environment and hospital routines concerning mealtimes can be improved, focusing on esthetics and the place for the meal intake.