SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället. Studier visar att patienter med psykisk ohälsa har ökad risk att drabbas av somatisk komorbiditet jämfört med övriga populationen. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället för personer med psykisk ohälsa och detta leder till att dessa patienter kan ha svårt att uppsöka somatisk hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att utforska hur patienter med psykisk ohälsa upplever att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes efter i databaserna PsycINFO och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av Colaizzis fenomenologiska analysmetod. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Joyce Travelbees interaktionsteori användes som teoretisk referensram för litteraturöversikten.  Resultat: Sju teman identifierades som beskrev hur patienter med psykisk ohälsa upplevde att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård; bortprioritering av psykisk ohälsa, stigmatisering, strukturella hinder, personliga förutsättningar, bemötande, bristande kunskap och positiva erfarenheter.  Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa hade olika erfarenheter av att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Dessa erfarenheter var ofta negativa vilket gjorde att patienterna undvek att söka hjälp för sin somatiska hälsa. Stigmatisering och bristande kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal var två vanligt förekommande problem som de flesta deltagare hade varit med om. Mer utbildning om psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård samt till sjukvårdsstuderande behövs. / ABSTRACT Background: Mental health is a growing public health problem that effects both individuals and the society. Studies shows that patients with mental health problems have higher risk for physical comorbidity than the general population. While stigma is a major problem in society for patients with mental health problems this leads to difficulties when seeking somatic healthcare.  Aim: The aim was to explore how patients with mental illness experience seeking out and receiving treatment within somatic healthcare.  Method: Literature review based on 11 qualitative original articles. The studies has been searched for via the databases PsycINFO and PubMed. The studies were analyzed using Colaizzi's phenomenological method. Quality review of the articles were conducted with Statens beredning för medicinsk och social utvärderings review template. Joyce Travelbee's interaction theory was used as the theoretical framework for this literature review.  Result: Seven themes were identified which described how patients with mental illnesses experienced seeking and getting treatment within somatic healthcare; deprioritization of mental illness, stigmatization, structural barriers, personal conditions, treatment, lack of knowledge and positive experiences.  Conclusion: Patients with mental health problems have different experiences of seeking and getting treatment within somatic healthcare. Often these experiences were negative and led the patients to avoid seeking help for their somatic illnesses. Stigmatization and lack of knowledge about mental illness were two common problems that most participants have experienced. More education on psychiatric illness for healthcare professionals in somatic care and healthcare students is needed.

Bakgrund: En stor revision av lagstiftningen för tvångsvård skedde 2008 då lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård [ÖPT] tillkom. En av intentionerna med lagstiftningen var att användandet av tvångsåtgärder skulle minska, och patienter som får vård i ÖPT vistas i regel i sitt hem. Det finns dock bestämmelser att förhålla sig till för den som får öppen tvångsvård, vårdformen är tämligen omfattande och påverkar nästan alla aspekter av en individs vardag. Studier om vilka erfarenheter och upplevelser patienterna faktiskt har av att vårdas i ÖPT är dock sällsynta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård Metod: Åtta patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård har ingått som deltagare i studien. Det är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, intervjuerna var individuella och analyserades med en manifest metod för att synliggöra patienternas egna ord om sina erfarenheter. Resultat: Resultatet beskrevs genom temat: Begränsningar och möjligheter, och visade att flertalet områden i deltagarnas liv berördes. Resultatet kunde sammanfattas i fem huvudkategorier: Att känna sig begränsad i sin vardag; Att känna vanmakt av att inte bli trodd och inte kunna påverka; Att känna sig utanför och inte förstå sina rättigheter; Att känna sig involverad av att bli sedd och hörd samt Att vårdens innehåll är viktigare än formen. Slutsats: Att vårdas i ÖPT innebär att känna sig begränsad, men slutsatsen är att denna erfarenhet till viss del kan hänga samman med otillräcklig medvetenhet hos patienter om vad ÖPT och dess villkor innebär. Vården misslyckas i vissa fall att tillgodose patienters behov av och rätt till information, och det finns uppenbara brister i att involvera både patienter liksom anhöriga i utformandet av vården, samt hur vården tar hänsyn till patienters lagliga rättigheter. Vården kan också bli bättre på att ge patienter personligt anpassad information samt tro på patientens önskan att medverka. Att patienter bjuds in till diskussion och medverkan kan öka möjligheter till förståelse och acceptans för vårdbehovet, att ges utrymme att få uttrycka sin åsikt samt ha möjlighet att påverka stärker också autonomi. Det är även betydelsefullt för patienterna att finnas i ett sammanhang, omvårdnadspersonal behöver därför tillvarata de erfarenheter som beskrivs som främjade och arbeta motiverande. Det finns positiva konsekvenser av vårdformen, såsom ökat stöd som ett resultat av tvingande samverkan. Men vi drar slutsatsen av att finns betydande brister, varför det är ett angeläget område i behov av översyn gällande hur patienters lagliga rättigheter tillgodoses.