The thesis explores the function of musical pauses in the context of film music. What is a musical pause? When and why have they been employed in the history of western classical music? Would there be other or additional reasons for utilizing pauses when applied to film music? Through analysis of select movies the thesis unveils to what extent musical pauses are used in each film, and discusses how these pauses impact the audiences understanding of the movies’ narrative. Pauses are an entity of music not often discussed, not even among musicians. While there exists a body of research that states the importance of pauses in western art music, there seems to be little mention of it in literature on film music. Yet, as will be explored in this thesis, musical pauses have the potential of enhancing as well as altering a films narrative in both efficient and musically meaningful ways. However, for musical pauses to be effective in film music, they need not only to be recognized by the composer, but their function must also be brought to the attention of the films director, editor and sound designer.

Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter. Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20–30 år som har svenska som modersmål. Alla försökspersoner fick individuellt svara på fyra frågor varav två med spatialt innehåll och två med abstrakt innehåll. Under första halvan av testningen fick försökspersonerna använda gester och resterande tid fick de sitta på sina händer för att inte kunna använda gester. Resultatet visade att ikoniska gester användes oftare vid spatialt innehåll och metaforiska gester användes mer frekvent vid abstrakt innehåll, vilket var en signifikant skillnad. Ytterligare en signifikant skillnad noterades mellan spatialt och abstrakt innehåll vid mätning av tallängd. Detta oberoende av fri respektive begränsad användning av gester. De få studier som gjorts på området ger ingen tydlig bild av hur tal och gester är relaterade till varandra. Denna studie understryker komplexiteten inom området tal och gester.

Den digitala arbetsplatsen är något som blivit allt vanligare och det stillasittande kontorsarbetet har växt explosionsartat. Långvarigt stillasittande har en mängd negativa hälsoeffekter på kroppen samt kan medföra olika typer av belastningsskador. Tidigare forskning belyser vikten av ett ergonomiskt arbetssätt för att undvika de konsekvenser som kan uppstå av ett stillasittande kontorsarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunalt anställda i Mellansverige med stillasittande kontorsarbete, under arbetstid, hanterar problematiken som kan uppkomma vid ett stillasittande arbete. Detta gjordes genom att undersöka hur och vad de anställda gör under arbetstid för att undvika de konsekvenser som kan uppstå med ett stillasittande arbete. Datainsamlingen skedde genom en kvantitativ metod i form av online-enkäter. Detta för att det är ett bra sätt att täcka en större grupp människor och det är tidseffektivt. De som deltog valdes ut med hjälp av två kontaktpersoner på två kommuner i Mellansverige . Kontaktpersonerna distribuerade sedan enkäterna till lämplig urvalsgrupp för studiens syfte. Den besvarades av 131 respondenter varav 90 av dem var kvinnor och 41 var män. Resultatet för studien visade att alla förutom tre personer tar pauser från det stillasittande arbetet i olika utsträckning. Dessa pauser togs i olika former där ta trapporna var den mest förekommande typen av paus i det stillasittande arbetet. Näst intill alla respondenter svarade att de hade tillgång till anpassningsbart bord och stol samt ergonomiska hjälpmedel såsom "roller mouse". Slutsatsen av denna studie visar att antalet pauser under arbetstid är varierande hos de anställda. Vissa respondenter trodde även att långvarigt stillasittande kunde kompenseras med träning på fritiden.

Sedentary behavior is causing plenty of health risks in today’s digital society. Studies have shownthat very little physical exercise is actually needed to counteract many of these health risks. Merelystanding up regularly and doing some mild exercise by your desk can be enough. Inspired by this,several approaches are being developed based on the idea of scheduling short pauses for physicalexercise, some of which use gamification, some do not. Gamification is thought to improve users’motivation towards an activity. One program that uses gamification to motivate its users to engagein physical exercise is Liopep. In this study, Liopep is compared to Pausit, which does not utilizegamification but is also a program designed for similar physical exercise. Pausit is a program thatguides the user through scheduled short exercise-breaks. Liopep on the other hand is an exergamebased on using a web-camera to track the users movements. Both programs are pause programs thathave scheduled sessions where the user uses the program. Comparing these two may lead to insightregarding the effect gamification has on pause programs. To perform this comparison a two-weekexperimental case-study was performed where participants were asked to use the two programs anddocument their experiences. At the end of each week the participants filled in a review of theprogram they had used during the week, including an Intrinsic Motivation Inventory (IMI)questionnaire to measure motivation, interest, engagement and other aspects that may affectmotivation. After the participants had tested both programs they were interviewed for the purpose ofdocumenting their qualitative opinions and experiences as well as let the participants recommendimprovements for the programs. The results showed that the participants preferred the non-gamifiedprogram Pausit over the exergame Liopep. The issue appeared to be mainly due to drawbacks in thedesign and implementation of Liopep. Participants reported lower motivation and interest forLiopep than Pausit. Liopep was also percieved as promoting less “useful” or less healthy movementwhen compared to Pausit. Whether this is because of Liopep’s design or if it is an intrinsic issuewith gamification of pause programs cannot be confirmed. The theory of gamification claims thatthe implementation of game elements can increase users’ motivation, enjoyment end engagementwith an activity. This study did not show any of these effects when comparing Liopep with Pausit.However, the study’s results are inconclusive due to the small size of the sample. The study didproduce a list of suggested improvements for Liopep that address the issues that caused lowermotivation, enjoyment and engagement.

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker metoder inom dokumentärklippning och mer specifikt cinema vérité-material. I studien utforskas hur dokumentärklippning kan skapa maximal dramatisk effekt men samtidigt behålla en känsla av autenticitet i materialet. Studien baserar sig på en forskning genom design-metod och utgår från teoretisk kunskap om klippning som därefter prövas praktiskt i ett produktionsarbete. Produktionsarbetet har värderats genom kvalitativa fokusgruppssessioner med sammanlagt åtta deltagare. Dessa diskussioner har analyserats med hjälp av en idealtypsanalys. Resultaten visar att ljudet har stor påverkan på hur tittaren upplever materialet, samt att musik kan förstärka känslan och stämningen i en scen. Tittarens upplevelse påverkas även av tempot i scenen och hur mycket tid som ges för kontemplation. Sammanfattningsvis visar studien på att flera metoder kan förhöja underhållningsvärdet i en scen, men att det i slutändan är materialets formbarhet som avgör till vilken grad detta kan göras. Uppsatsen belyser dessutom att klippning inte är något som endast går att lära sig genom att läsa teori, utan behöver utövas praktiskt då allt material har sina unika förutsättningar och möjligheter.

Sammanfattning/Abstract Brundin Larsson, Sara (2022). Hjärntrötthet- ”Det är detta att det är osynligt”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Min önskan är att uppmärksamma hjärntrötthet hos barn och unga och vilka konsekvenser en sådan trötthet kan innebära för en skolelev. Hur resonerar elever och deras vårdnadshavare om skolans bemötande och vad har mötet betytt för barnet eller den unge i deras skolarbete. Studien vill därmed ge ett bidrag till vad skolpersonal, men i synnerhet specialpedagoger, bör känna till om hjärntrötthet och vilka anpassningar drabbade kan vara hjälpta av under kortare eller längre tid. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, genom livsvärldsberättelser, öka kunskapen om vilka behov elever med hjärntrötthet kan ha och hur det kan påverka deras vardag i skolan, utifrån ett elev- och vårdnadshavarperspektiv. Ytterligare ett syfte är att beskriva informanternas upplevelser av samarbetet med skolan och de anpassningar som gjorts där. Vilka svårigheter och behov upplever hjärntrötta elever, och deras vårdnadshavare, att de har? Hur har elever och vårdnadshavare upplevt mötet med skolan och de anpassningar man gjort för att möta deras behov? Vad anser informanterna att pedagoger särskilt bör tänka på när de möter elever med hjärntrötthet? Teori I denna studie används livsvärldsfenomenologin som teoretiskt ramverk (Bengtsson & Berndtsson, 2015).  Anledningen till valet av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på denna studie är att genom intervjuer kunna få ta del av elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av hur det är att leva med hjärntrötthet som ung elev, samt hur informanterna upplevt samarbetet med skolan. Ansatsen möjliggör att få ta del av deras livsvärld kring hjärntrötthet. De olika teoretiska begreppen; subjekt, sammanflätningar, regional värld, levd kropp och instrument används som en grund och ram för att förstå och tolka informanternas livsberättelser. Metod Detta är en kvalitativ studie där tre elever och deras vårdnadshavare intervjuats om sina upplevelser av mötet med skolan som hjärntrött elev. Eftersom en önskan fanns om ett öppet samtal, med mina forskningsfrågor som utgångspunkt, valdes semistrukturerade intervjuer. Resultat Genom informanternas livsberättelser framkommer att det är krävande att befinna sig i miljöer med mycket ljud. Efter en tids exponering för mycket ljud får de ont i huvudet och dagar som är extra utmanande kan innebära att de måste ligga och vila resten av dagen hemma, eller flera dagar för att återfå energi. De har alla behov av att ibland kunna komma ifrån klassrummet, speciellt då det är pratigt, för att få sitta i en lugn miljö.        Avgränsning av arbetsuppgifter finns också ett stort behov av. Att få mer tid för att slutföra arbetsuppgifter, eller dela upp olika moment med pauser emellan, skulle medföra att de både mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att de blir lyssnade på och att man tar deras mående på allvar.        Elever som lider av hjärntrötthet har behov som många gånger inte behöver vara så svåra för skolan att anpassa sig till men dessa elever kan bli missförstådda, då kunskap om hjärntrötthet inte är så utbredd. Känslighet för mycket ljud, mycket information och högt tempo gör dem sårbara. Då vi i skolan ska utforma lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar är det viktigt att sprida kunskap om hjärntrötthet. Nyckelord Anpassningar, barncancer, hjärnskakning, hjärntrötthet, pauser

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.

The purpose of this study was to investigate how nurses describe their meals at work, and how meals at work was described as a possibility to recover. The method had a qualitative approach with semi-structured interviews. Five nurses participate and were recruited through a snowball sampling. The interviews were recorded and then transcribed. To analyze the data a manifest content analysis was used. The result showed that the four categories content and meaning for meals at work, environment for the meal at work, time to eat and social relations at the dining table summarized the nurses' descriptions of meals at work. The meal at work was described as one way to recover, but many other things also helped recovering. The conclusion was that nurses in this study described that meals at work can improve through enough length of the break, lower noise level, less stress while eating, enough room for eating and preparing food as well as nutritional food shall be available. The result of the study shows that meals are described as a chance to recover but also that the nurses associate recovery with night sleep, socialize with the family, perform physical activity or just gather your thoughts. / Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp och efterfrågan på sjuksköterskor ökar. Arbetsgivare inom vård och omsorg bedömer en brist på sjuksköterskor. En avgörande faktor till bristen är att sjuksköterskor avslutar sjuksköterskeyrket för bristande arbetsvillkor och arbetsmiljön.  Syftet med studien var att undersöka på hur sjuksköterskor beskriver sina arbetsmåltider och arbetsmåltiden som en möjlighet till återhämtning. Metoden som användes till studien var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem sjuksköterskorna som alla arbetade på samma hälsocentral och åt arbetsmåltider. Rekryteringen av sjuksköterskorna skedde via ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes på informanternas egna arbetskontor och spelades in och transkriberades sedan. För att analysera datamaterialet från intervjuerna användes en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de fyra kategorierna arbetsmåltidens innehåll och mening, miljö för arbetsmåltiden, tiden för att äta och sociala relationer vid matbordet sammanfattade sjuksköterskornas beskrivningar av arbetsmåltider. Arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men även att återhämtning är mycket mer än måltider som ger energi. Slutsatsen är att sjuksköterskor i denna studie ansåg att arbetsmåltiderna kan förbättras genom tillräckligt långa raster, lägre ljudnivå i måltidsmiljön, mindre stress under måltider, tillräckligt med utrymmen för att äta och tillreda mat samt genom ett utbud av näringsrik kost på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men att sjuksköterskor associerar återhämtning även till nattsömn, umgås med familjen, utföra fysisk aktivitet eller bara att få samla upp sina tankar som de anser ger dem energi.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.