Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva. Samtidigt så ska barnen få chansen att prova och experimentera med de material som förskolan har för att barnen ska kunna utvecklas och komma in i ett lärande. Bildskapandet är en form av kommunikation, ett uttrycksmedel, och det är därför av största vikt att barnen ska få tillfälle att träna sig i detta.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring arbetet med barns sociala samspel inom lek. Detta genom att ta reda på vad de ansåg att det fanns för möjligheter samt om det fanns några begränsningar i arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala samspel. Vi har i arbetet utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt två begrepp, dessa är intersubjektivitet och meningsskapande. Teorin och begreppen innebär att barn utvecklas i sociala aktiviteter tillsammans med andra. Det valda perspektivet och begreppen har vi haft som grund i den tematiska analysen av resultatet. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde leken som betydelsefull för barnen. Resultatet visade även på att förskollärarna såg sin roll och sitt förhållningssätt som viktigt för att skapa förutsättningar som främjar barns sociala samspel genom lek. Slutsatsen av den här studien är bland annat att i rollen som förskollärare vara deltagande i barns lek på olika sätt eftersom pedagogerna ska utgå från den enskilde individens behov. Förskollärarnas uppfattningar visade att det är viktigt för förskollärare att vara närvarande och uppmärksamma när barnen leker så att de kan åtgärda eventuella exkluderande handlingar. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Vår studie utforskar den pedagogiska lunchmåltiden inom förskolan. Genom att genomföra intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i Skåne strävar studien efter att belysa och förstå förskollärares perspektiv och tillvägagångssätt under den pedagogiska lunchmåltiden.  Syftet med examensarbetet är att analysera och förklara hur förskollärare beskriver hur de använder den pedagogiska lunchmåltiden för att främja barns utveckling och lärande. Genom att identifiera och utforska aspekter som pedagogens roll, lärande, omsorg, och interaktion syftar studien till att utveckla kunskaper som kan stödja förskollärare i deras arbete med att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för barnen. Den valda metoden för denna forskning är kvalitativ och innefattar intervjuer som genomfördes med omsorg och strukturerade intervjufrågor. Genom att skapa en trygg miljö fick vi viktig information om vad förskollärarna tycker och hur de beskriver hur de använder den pedagogiska lunchmåltiden i praktiken.  Studiens resultat belyser den mångsidiga rollen som förskollärare anser sig själva inta under den pedagogiska lunchmåltiden, särskilt betoningen på omsorg och individualitet. Den pedagogiska lunchmåltiden framträder som en viktig lärandemiljö där förskollärare använder olika strategier för att främja barns utveckling och lärande genom interaktion och anpassning. Slutsatserna från studien understryker att den pedagogiska lunchmåltiden spelar en avgörande roll för förskollärare och barns utveckling. För att främja lärande och omsorg under den pedagogiska lunchmåltiden krävs en förståelse för den komplexa rollen som förskollärare spelar. Resultaten visar också på möjligheter att skapa meningsfulla miljöer och berikande måltidsupplevelser för barnen inom förskolan.

The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.

<p>this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.</p>

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan. Det visades även att samspel, motivation och lek har betydelse för barns lärande i matematik. Pedagogerna ansåg att matematik sker spontant i barnens vardag, då det är pedagogernas uppgift att göra barnen medvetna om matematik genom att synliggöra den och stimulera den på olika sätt i praktiska och i lekfulla situationer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi togs upp studien, med utgångspunkt att se barn som kompetenta. I alla förskolor användes dokumentation på olika sätt för att synliggöra barns lärande och en hjälp för fortsatt arbete. I förskolans vardag används olika former av matematik, så som rumsuppfattning, tal och räkning, samt sortering. I studien framkom det även att miljön har stor betydelse för matematisk stimulering i förskolan, dvs. laborativt material så som knappar, spel, naturmaterial och mätredskap är betydelsefullt. Skogen visade sig i studien vara en väsentlig miljö för barns matematikutveckling där många matematiska begrepp synliggörs.

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman). En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott. Här problematiserar jag också ett arbetssätt som jag och mina kollegor använder oss av för att ge barnen mer tidsutrymme för lek. I min text funderar jag också över om den fria leken i förskolan är till för alla barn. Många barn behöver vuxenstöd i samspelet med andra. Det innebär många gånger att vi pedagoger måste styra in det barnet på aktiviteter som han eller hon inte alltid fått välja själv. Därför ställer jag slutligen frågan om den fria leken är till för alla barn i förskolan. Om inte, hur skapar vi förutsättningar i vår strävan att göra den fria leken tillgänglig för alla barn? / This essay is about free play in preschool and the pedagogue’s role in relations to children’s play. I am arguing that the pedagogue’s role is not to stand beside the play. This is about being involved in the children´s play without controlling or taking over it. The essay is based on two different situations where I as a pedagogue encounter the play from two different perspectives: first as a participant and later as an observer. I reflect on the situations and my role as a pedagogue with the help of educational research on play (Knutsdotter Olofsson), fantasy (Vygotskij) and the pedagogue significance for the child’s development in preschool (Öhman). A problem in preschool consists in the many and often unnecessary interruptions the pedagogues are causing in the children´s play. Therefore, I am in this essay investigating how one can minimize those interruptions. Here I also problematize a working method which can be used in order to give the children more time-space for play. In my text I am also questioning if all children at preschool can participate in what we call “free play”. Many children need adult support in interaction with others. This implies many times that pedagogues must guide a child into activities not chosen by the child itself. Because of that, my final question is if free play in preschool is available for all children. If not, how can we create conditions in our effort to make the free play available for all children at preschool?

Syftet med denna studie var att studera förskollärares förhållningssätt och syn på måltidspedagogik i förskolans vardag. Studien tar upp olika erfarenheter som tyder på omedveten kunskap kring ämnet.Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem stycken för-skollärare ifrån en mindre stad och som var verksamma på både landsbygden och inom tätorten. Deltagarna hade varit verksamma inom Förskolan mellan 23-35 år.Resultaten presenteras baserat på studiens tre frågeställningar och visar att måltiden är den stund på dagen där man samtalar om vardagliga ting samtidigt som pedagogiska aspekter spelar in. Deltagarna menar också att förhållningssätt är a och o men att måltidspedagogik var både något nytt och outforskat. Trots det tyder flera svar på att en inre kunskap kring hur måltidspedagogik genomförs i den vardagliga verksamheten. / The purpose of this study was to study preschool-teachers approach to and view on meal education in the everyday life in preschool. The study brings up different experiences that indicates on unaware knowledge about the subject.The study was completed by semestructured interviews with five preschool-teachers from a small town. They were working both in the countryside and in town. The participants had been working in preschools for about 23-35 years.The results are presented based on the studys three issues and shows that the meal is the time of the day were you talk about everyday things and also put in some educational aspects. The participants also means that the approach is very important but that meal education is new and unexplored. Despite that, many answers indicates that there’s an internal knowledge about meal education that shows in the everyday life in preschool.