I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning. Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet. Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället. Jag fann även att vi pedagoger har svårt att förena vår arbetssituation och våra arbetsuppgifter med att ge barnen en jämn pedagogisk kvalitet på verksamheten hos oss på förskolan. För en del pedagoger skapar arbetsbelastningen en stress vilket kan betyda risker för hälsan. En del barn visar också tecken på stressbeteende på grund av pedagogernas ökade frånvaro från barngruppen vilket även påverkar den pedagogiska kvaliteten. Jag ser även att arbetsbelastningen kan medföra en risk för värdeförskjutning av vissa arbetsuppgifter som rutin och omsorg samt att vår förmåga att se till varje barns behov minskar. Som pedagog på förskola har vi alla ansvar för den pedagogiska kvaliteten och även för att påpeka brister i arbetsmiljön. Vi bör i personalgruppen främja vår egen kommunikation samt även dialogen med ledningen för att kunna få till förändringar. Även om närvarande pedagoger inte garanterar, är det ändå förutsättningen för en verksamhet utan stress och med pedagogisk kvalitet. / My essay proceeds from an episode in my occupation at preschool which is a stressful event for me. I experience that we pedagogues have gotten a tougher work climate since the revised preschool curricula came in 2011 and I therefore investigate the community´s climate of today and the background for the revised preschool curricula and what it means to us pedagogues. I investigate what stress is and what effect it has on children and adults and explore what the concept pedagogic quality stands for. In my reflektions I emphasize different manors I and my colleges handle and see on stress and our pedagogical comittment. I also reflekt on if we adults produce stress to the children and what educational activity the children get from pedagogues with existing work load. The purpose with my essay is to understand the best way for me to handle the pedagogues increasing obligations an work tasks and at the same time avoid stress for the children and the pedagogues and to create the best conditions for the children to get activities with pedagogical quality. My investigation shows that the preschool curricula have been revised to give the children the knowledge base they need to be able to get on in the community. I also found that we pedagogues have a difficulty linking our work situation and our work tasks with giving the children an even pedagogical quality on the activities at our preschool. For some pedagogues the work load produces stress which can mean health risks. Some children also shows signs of stress behavior due to the pedagogues increasing absence from the children which also has an effect on the pedagogical quality. I also seea risk, due to our work load, of a dislocation of our values regarding some of our tasks like routines and care and a decreasing ability to see each child´s needs. As a pedagogue at preschool we all have a responsibility for the pedagogical quality as well as to note inadequasies in our work invironment. To be able to make changes we pedagogues should support our own communication as well as our dialog with our head group. Even though a present pedagogue doesn´t garantee, it still is the prerequisite for activities without stress and with a pedagogical quality.

Detta är en kvalitativ aktionsforskningsstudie utförd i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap genom ett praktiskt exempel visa hur pedagoger aktivt kan medverka till pedagogisk kvalitetsutveckling genom aktionsforskning. Metoden för undersökningen har främst följt Rönnermans (2012) aktionsforskningsprocess. I processen har reflektion, loggboksföring och filminspelning ingått. Ur pedagogernas reflektioner och resonemang hämtar studien sin empiri som sedan tolkas med stöd av Timperleys (2013) kunskapsbildande cykel, som använts som en teoretisk tolkningsram i studien. Studiens frågeställningar:•På vilka olika sätt upplever pedagoger i en förskola aktionsforskning som ett arbetssätt för ökat kvalitetsmedvetet arbetssätt?•Hur resonerar och reflekterar pedagogerna kring en egenvald frågeställning, med intention till att utveckla sin praktik? •På vilka sätt har föreliggande aktionsforskning lämnat spår av pedagogisk kvalitetsutveckling?Resultatet visar att aktionsforskningens huvudverktyg, kollegiala samtal med handledning och dokumentation, kan ha en motiverande effekt för pedagogerna. Kollegiala samtal ger pedagogerna en lust och positiv energi att vilja utveckla sin praktik mot en högre pedagogisk kvalitet. Hur tiden organiseras på förskolan är en avgörande faktor för en lyckad utvecklingsprocess. Detta visar sig ur flera perspektiv i studien; hur pedagogerna planerar för sina aktiviteter, hur reflektionstid är organiserat i förskolans utbildning, hur mycket tid som förskolechefen har för att delta i studien och vilken tid som är avsatt för kvalitetsarbete. Även pedagogerna själva upplever viss tidsbrist till de moment som ingår i aktionsforskningsprocessen. Slutsatserna i studien är att pedagogerna har upplevt aktionsforskning positiv för verksamhetsutveckling och att handledningen i processen visar sig vara av betydelse ur ett utvecklingsperspektiv. Den positiva motivation som pedagogerna får genom aktionsforskningens process kan sägas vara en drivkraft att vilja utveckla sin egen praktik. / This is a qualitative action research study in preschool. The aim is to understand how preschool pedagogues can participate in school development in an active way using action research. The research method has followed Rönnermans’ (2012) steps for an action research process. Reflection, diary writing and filming are methods which are included in this process, and are also used in this study. The empirical data is collected from reflections and dialogues between the pedagogues and are analysed by Timperleys’ (2013) cyclic knowledge process wheel. This has been the theoretical frame for the study. The research questions in this study are:- to find out in which ways pedagogues experience action research as a way to reach higher quality awareness.- how pedagogues reflect upon an own research question, with intentions to develop their own practise.- in which ways this action research does leave prints of pedagogical quality development.The results indicate that the main tools in action research, collegial dialogues with mentoring and documentation, can be motivating for the pedagogues. The collegial dialogues give the pedagogues positive energy to develop their own practice towards higher quality. How the time is organized for a successful quality development turns out to be a crucial factor in the studied preschool viewed from several perspectives. Pedagogues’ time for reflection and for planning activities are difficult to organize for. It also seems difficult for the preschool director to participate in the action research meetings. The conclusions of the study are that action research process seems to give pedagogues positive energy and motivation for willing to develop the preschool education. In summary, this study indicates that pedagogues can find empowerment in action research to make pedagogical quality development successful.