No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

The #MeToo movement exposed widespread vulnerability to sexual abuse, while digitalization increased online risks for youth. Recent changes in the curriculum for the Swedish Upper Secondary school have expanded sexual education, emphasizing consent and relationships, underscoring its importance across school activities, including the subject social studies. Despite the potential for integrating these themes, research indicates reluctance among several teachers. Research primarily focuses on teaching methods from both teacher and student perspectives, yet there is a gap in understanding teachers of social studies needs and challenges in light of these new curriculum guidelines, hence the purpose of this study. Our aim is to capture a result that can develop sexual education, furthermore get an insight into what teachers need to integrate the topic of sexuality, consent and relationships. We gathered empirical material using mixed methods; a questionnaire survey and semi-structured interviews. The result, presented through thematic analysis and discussed using theoretical concepts and current research, shows that teachers of social studies lack a unified view on integrating these topics due to the broad curriculum, as they have varied experiences, unclear guidelines or insufficient preparation. Challenges include content overload, time constraints and the sensitivity of the subject. Teachers navigate these challenges using their pedagogical skills and relationship-building, highlighting the need for clearer guidelines, collaborative work, and professional development to effectively address the controversial topics that the subject can arise.  The subject is crucial for students' lives and their future as democratic citizens. We propose reviewing the guidelines and the curriculum of social studies to provide concrete guidance for teachers. This would ensure the subject is neither forgotten nor overwhelming and reduce the risk of it being intended to be covered in all subjects but actually included in none.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever barngruppens storlek i förhållande till möjligheterna att lyckas skapa goda relationer till barnen och tillgodose alla barns olika behov. Jag har använt mig av ett relationellt pedagogiskt perspektiv, inkluderat Nel Noddings omsorgsetik, för att analysera i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att skapa goda relationer till barnen. Jag har även utgått från Max Van Manens begrepp pedagogisk takt för att få syn på i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att lyckas svara på alla barns olika behov. Den pedagogiska takten har lästs av genom att tolka hur bra pedagogerna säger sig ha lyckats skapa ett relationellt och omsorgsfullt möte. Forskningsansatsen är kvalitativ och metoden har varit semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. I analyserna av empirin framträder en problematik i anknytning till större barngrupper när det kommer till att som pedagog vara uppmärksam och kunna tillgodose alla barns behov. I pedagogernas redogörelse framgår det även att många förespråkar mindre barngrupper för att det ska vara möjligt att uppmärksamma alla barn och att detta är en förutsättning för att pedagogerna ska lyckas skapa goda relationer till alla barn. Resultatet visar vidare på att pedagogerna har någon form av medvetenhet över hur den pedagogiska takten kan ta form, detta visas dels genom hur de väljer att planera sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för att möta varje enskild individ.