<p>Syfte</p><p>Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.</p><p>Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.</p><p>På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.</p><p>Slutsats</p><p>Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.</p><p>Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.</p> / Lärarutbildningen 1994-1998

<p>Aim</p><p>The purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?</p><p>Method</p><p>Eight pupils 12 – 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.</p><p>Results</p><p>My interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons. This study reveals an almost non-existing dance education. On the rare occasions when dance lessons are actually given, pupils tend to be dissatisfied. Other conclusions are that the pupils don’t regard dance as a “sport” and that dance is considered as a feminine activity. Furthermore, it is clear that pupils have a more positive attitude towards dance when it comes to dance as an extracurricular activity.</p><p>Conclusions</p><p>Since pupils´ attitudes towards dance are more negative when dance becomes a part of physical education than towards dance as an extracurricular activity, the physical education curriculum should provide for this. By accommodating the pupils´ requests and by introducing dance lessons in the first grade, pupils can become more confident in their dancing abilities. Perhaps then attitudes towards dance can be more positive. Dance is considered as something feminine by the pupils and their views of normal femininity and masculinity behavior become very clear in this context. Therefore, issues about tolerance and gender may be addressed through a dance education that is serious and well thought out.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka attityder till dans i en bred bemärkelse hos 12-14 åriga elever i den svenska skolan. Studien har gjorts utifrån tre frågeställningar: Vad tycker och tänker elever om dans? Är det någon skillnad på pojkars och flickors attityder till dans? Hur laddar elever dansbilder med kön? D v s hur de väljer att könsmärka bilder med olika dansstilar.</p><p>Metod</p><p>Åtta elever i åldrarna 12–14 år har intervjuats enskilt under idrottslektioner. Till vissa frågeområden har bilder med dansillustrationer använts för att uppmuntra eleverna till att samtala om dans, särskilt när de blir ombedda att relatera till dans och könsroller. Utsagorna har tolkats utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt.</p><p>Resultatredovisning</p><p>Det framkommer i min studie att det finns ett större motstånd till dans hos pojkarna än hos flickorna. Pojkarna är överlag mer negativt inställda till dans. Elevernas svar vittnar om en nästan obefintlig dansundervisning i skolan och att det finns ett missnöje med den undervisning som ibland ändå erbjuds. Andra slutsatser är att eleverna inte relaterar dans till idrott och att dans anses ha feminina förtecken. Det är tydligt att eleverna har mer positiva attityder till dans på fritiden än till dans i skolan. Jag tycker mig även hos vissa kunna urskilja en besvikelse över att inte få dansa i skolan. Eleverna tror att attityden till dans skulle bli mer positiv om man fick dansa mer i skolan från det att man är liten. När eleverna laddar dansbilderna med kön bryter de inte mot genusordningen.</p><p>Slutsats</p><p>De slutsatser som kan dras är att man i skolans dansundervisning till viss del bör tillgodose elevernas dansönskemål, eftersom elevernas negativa attityder till dans främst gäller dansundervisningen i skolan och inte dans på fritiden. Eleverna tror att en större acceptans för dansundervisning i skolan skulle uppnås om man som elev blir mer van vid dans. Om man ser till detta finns det förmodligen förutsättningar för mer positiva attityder till dans om man dels börjar med dans redan under sexårsverksamheten, dels tillmötesgår eleverna i dansundervisningen. Elevernas syn på vad som uttrycker femininitet respektive maskulinitet är tydlig när de tar ställning till dans som rörelseform. Sammanfattningsvis tror jag att en seriös och genomtänkt dansundervisning kan möjliggöra ett arbete kring tolerans- och genusfrågor.</p>

<p>Aim</p><p>The purpose with our study has been to investigate if upper secondary high schools in the south of Sweden, Stockholm and north of Sweden follow the outdoor education regulations stated in the curriculum (Lpf-94). Moreover, we aim to study if the teachers’ previous experiences as well as the students affect the outdoor education. Finally, the purpose is to find out how the outdoor-life-education can be improved. These are the research questions:</p><p>o How do the chosen high schools follow the outdoor education regulations stated in Lpf-94?</p><p>o What obstacles, advantages and differences exist between the outdoor-life-education in these high schools?</p><p>o In what way do the teachers’ outdoor life experiences influence their education at school?</p><p>o How can the students influence the outdoor education in their High Schools?</p><p>o How can outdoor education be improved?</p><p>Method</p><p>The study is based upon data collected from four interviews with PE ( physical education) teachers from four different high schools. These schools are situated in Stockholm, and in the south and north of Sweden. Moreover, a questionnaire was developed and distributed among the students at three of the High Schools (excluding one that had a focus on outdoor education).</p><p>Results</p><p>The PE teachers argue that they follow Lpf-94. However, they state that they improve their teaching style based on own experiences. They claim that their experiences are crucial when teaching outdoor life.</p><p>The major difference between the schools is that in the high school in the north of Sweden, the PE teacher is not responsible for the outdoor education. This is not evident in the other schools. Furthermore, the most evident obsticles are problems associated with schedules as well as lack of time. In addition, the advantages with outdoor education are that the students can work according to their own abilities and learn how to dress for the outdoors. According to the PE teachers, the students can influence their outdoor education. However, the majority of the students claim that they cannot influence this education.</p><p>Conclusions</p><p>The outdoor education can be improved if the PE teachers develop their own knowledge and add to their own experiences. Furthermore, the education can be improved if schools with extended outdoor education share their knowledge, ideas and skills with others. Students appear to have only a minor influence of the education, contrary to regulations.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om gymnasieskolor i södra Sverige, i Stockholm och i norra Sverige genomför friluftslivsundervisning i den utsträckning som förespråkas i Lpf-94, samt huruvida lärarnas tidigare erfarenheter och eleverna själva påverkar friluftslivs-undervisningen ifråga. Vidare var syftet att ta reda på hur friluftslivsundervisningen kan förbättras. Frågeställningarna är följande:</p><p>o Hur genomförs friluftslivsundervisningen på de aktuella gymnasieskolorna i förhållande till vad som föreskrivs i Lpf-94?</p><p>o Vilka hinder, fördelar samt skillnader finns mellan friluftslivsundervisningen i de aktuella gymnasieskolorna i södra Sverige, Stockholm och norra Sverige?</p><p>o Hur påverkar lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv deras friluftslivsundervisning i de aktuella gymnasieskolorna?</p><p>o På vilket sätt kan eleverna i de aktuella gymnasieskolorna påverka friluftslivsundervisningen?</p><p>o Hur kan friluftslivsundervisningen förbättras?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen baserades på fakta inhämtat från fyra stycken djupintervjuer av idrottslärare vid fyra gymnasieskolor, varav en idrottslärare arbetar på en friluftsinriktad gymnasieskola. Dessa skolor är belägna i Stockholm, södra och norra Sverige. En elevenkät arbetades fram och distribuerades sedan till 71 elever genom personliga besök på tre av de berörda gymnasieskolorna (dock inte den friluftslivsinriktade gymnasieskolan)</p><p>Resultat</p><p>Idrottslärarna anser att de följer vad läroplanen förespråkar men de genomför och förbättrar sin undervisning utifrån egna tankar.</p><p>Undersökningen visar att den största skillnaden mellan skolorna är att ansvaret för friluftslivsundervisningen ligger på andra lärare än idrottsläraren på skolan i norra Sverige, vilket inte gäller för de två övriga gymnasieskolorna. De övergripande hindren för att bedriva friluftslivsundervisningen är schematekniska svårigheter samt tidsbrist. Enligt studien är fördelarna med friluftsliv att det är prestationslöst, eleverna arbetar efter sina egna förutsättningar samt att eleverna lär sig att klä sig rätt för livet ute i naturen.</p><p>Samtliga idrottslärare anser att deras egna erfarenheter är en förutsättning för att bedriva en bra friluftslivsundervisning.</p><p>Eleverna kan själva påverka sin friluftslivsundervisning genom förslag eller att själva leda lektionerna enligt idrottslärarna. Majoriteten av eleverna anser dock att de inte kan påverka sin friluftslivsundervisning.</p><p>Friluftslivsundervisningen i skolan kan förbättras genom att idrottslärarna utvecklar sina egna erfarenheter och kunskaper. Vidare kan undervisningen förbättras genom att de skolor med idéer och en fungerande friluftslivsundervisning dela med sig av sin kunskaper till andra skolor.</p><p>Slutsats</p><p>Friluftslivsundervisningen bedrivs inte i den utsträckning som läroplanen förespråkar, vilket bl.a. beror på schematekniska svårigheter, tidsbrist och ekonomiska möjligheter. Vidare saknar eleverna möjligheten att kunna påverka sin undervisning, vilket strider mot läroplanens intentioner.</p>

<p>The aim has been to see if physical education (PE) is more an arena for bullying than swedish language education, in a swedish urban school. Furthermore to get an insight in the students sense of exposure to bullying in the locker room and during PE class. In the purpose is also included to analyse the answers in a gender perspective.</p><p>Questions are: Is PE to wider extent an arena for bullying compared to swedish language education? Is the students’ opinion that they feel worried about being and changing clothes in the locker room due to other students bad intentions? Do the students think that boys and girls bully in different ways?</p><p>The method used is a questionnaire answered by 69 students in seventh and eighth grade in Åsö compulsory school. Furthermore, interviews has been made with a boy, a girl at the school and a teacher in PE to get a deeper insight above the questionnaire.</p><p>Results of the study showed that the students to a wide extent, 100 % of the girls (g) and 89 % of the boys (b) thought that bullying can look different between PE and swedish language class. A vast majority (78 % g and 78 % b) believes that students with poor results in sports can feel left out during PE and that it can get so rough that some might find it unpleasant (66 % g and 87 % b), furthermore that it’s harder for the teacher to notice bullying during PE (72 % g and 60 % b). According to the study students believe that bullying most often takes place during brakes, followed by the locker room, PE and swedish language class. A majority believes that many experience worry for being commented on their body in the locker room (62 % g and 57 % b) The students believed obesity to be the biggest reason for being bullied. The students believed with vast majority (81 % g and 86 % b) that girls and boys bully in different ways.</p><p>Conclusions are that students experiences PE as an arena for bullying to a wider extent than swedish language class. Though the PE teacher in the study means that it’s often during PE that bullying is discovered and thus be dispersed together with the remaining staff.</p><p>The students experience that many feel worried in the locker room for being commented on their body. Moreover the study shows that obesity is most common reason for being bullied, which can be extra obvious in the locker room.</p><p>The students think that boys and girls bully in different ways. The opinion is that boys are more direct in their way of bullying with words and actions while girls more tend to exclude their target for bullying.</p> / <p>Syftet har varit att se om undervisning i idrott och hälsa är en arena för mobbning i högre utsträckning än undervisning i svenska i en svensk innerstadsskola. Vidare att få en inblick i elevers känsla för utsatthet för mobbning i omklädningsrummet och under lektioner i idrott och hälsa. I syftet ingår även att analysera svaren ur ett könsperspektiv.</p><p>Frågeställningarna har varit: Är idrott och hälsa i större utsträckning en arena för mobbning än svenskundervisningen? Är elevernas uppfattning att man i stor utsträckning känner oro för att vistas och byta om i omklädningsrummet på grund av andra elevers onda avsikter? Är elevernas uppfattning att pojkar och flickor mobbar på olika sätt?</p><p>Metoden har varit en enkätstudie som 69 elever på Åsö grundskola i årskurs sju och åtta har svarat på. Vidare har jag intervjuat en pojke och flicka på skolan samt en lärare i idrott och hälsa för att få en djupare åsikt utöver enkätsvaren.</p><p>Resultat från studien visade att eleverna i stor utsträckning 100 % av flickorna (f) och 89 % av pojkarna (p) tyckte att mobbning kan se olika ut i idrott och hälsa jämfört med svenskundervisningen. En stor majoritet (78 % f och 78 % p) upplevde att elever som är sämre på idrott känner sig utanför på idrottslektionerna och att det kan bli tuffa tag som vissa upplever som obehagligt (66 % f och 87 % p) samt att det är svårare att se om en elev blir mobbad på en idrottslektion (72 % f och 60 % p). Enligt studien så tyckte eleverna att mobbning oftast sker på rasten, följt av omklädningsrummet, idrottslektionen och minst under svenskundervisningen. En majoritet menade att det är en stor del elever som upplever oro för att bli utsatta för kommentarer om sin kropp i omklädningsrummet (62 % f och 57 % p.) Eleverna tyckte att fetma är den största orsaken till mobbning. Eleverna ansåg med stor majoritet (81 % f och 86 % p) att flickor och pojkar mobbar på olika sätt.</p><p>Slutsatsen är att eleverna uppfattar idrott och hälsa som en arena för mobbning i större utsträckning än på undervisning i svenska. Dock menar idrottsläraren i studien att det oftast är under idottslektionen som mobbning upptäcks och därmed kan redas ut tillsammans med övrig personal.</p><p>Eleverna upplever att många känner oro i omklädningsrummet för att bli utsatta för kommentarer om sin kropp. Dessutom så visar studien att fetma är den vanligaste orsaken till mobbning, vilket kan bli extra påtagligt i omklädningsrummet.</p><p>Eleverna tycker att pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Uppfattningen är att pojkar är mer direkta i sin mobbning i ord och handling medan flickor mer fryser ut den mobbade.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?</p><p>Metod</p><p>Empiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.</p><p>Resultat</p><p>De vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).</p><p>I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.</p><p>Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen. Idrottslärarna eller eleverna själva ger sedan förslag på lösning av konflikten. Ofta reds dock konflikten ifråga ut bara genom att man bringar klarhet i situationen.</p><p>Idrottslärarna styrs vid konflikthanteringen framförallt av sina tidigare erfarenheter av de inblandade eleverna och deras egenskaper samt av liknande, tidigare upplevda, situationer.</p><p>Slutsatser</p><p>Idrottslärarna förebygger konflikter genom att med ett tydligt och konsekvent ledarskap skapa en trygg och förutsägbar miljö kring eleverna.</p><p>Genom att idrottslärarna inarbetar rutiner bland sina elever, avseende att lyssna utan att avbryta, underlättas konflikthanteringen eftersom turtagandet då redan är naturligt för eleverna; lyssna utan att avbryta och prata utan att bli avbruten, i tur och ordning.</p><p>Stor del av elevernas upprördhet och känsla av vanmakt i en konfliktsituation dämpas genom att idrottslärarna ser, hör och bekräftar de inblandade eleverna.</p><p>Idrottslärarna skapar möjligheter till framgångsrik konflikthantering genom sin förmåga att snabbt situationsanpassa sitt ledarskap efter rådande omständigheter samt genom sin förmåga att tolka inblandade elevers behov av stöd i konflikthanteringssituationen.</p> / <p>Aim</p><p>The aim has been to investigate how teachers resolve conflicts in the subject “Sports and health” in grade four and five. The questions of issues were: Which are the most common causes to student conflicts in the subject “Sports and health”? How do the teachers do to provide against student conflicts in the subject “Sports and health”? How do the teachers do to resolve student conflicts in the subject “Sports and health”? What’s guiding the teachers’ action when resolving student conflicts in the subject “Sports and health”?</p><p>Method</p><p>Empirical data has been collected through interviews with three physical education teachers (PE teachers) and ten observations of their teaching in totally four classes in grade four and five during two weeks.</p><p>Results</p><p>The most common causes to student conflicts are principle (cheating, teasing etc.), object (disagreements concerning persons), individual (differences in individual frames of references and characteristics) and situation related (misunderstandings).</p><p>In a long term perspective the PE teachers provide against conflicts by their distinct management and by beeing consistent and firm of principles about behavioural rules and attitudes concerning respect for other peoples. The PE teachers provide against short term conflicts by reflecting on the organization of the teaching; among other things by making up sides into suitable teams, selecting pedagogic types of rules and by explicit explaining of the rules.</p><p>The PE teachers resolve conflicts by interrupting the conflict, when needed giving the involved students respite and then solving the problem together with the students by listening to each view of the situation. The PE teachers or the students then suggest a way to solve the conflict. However, the conflict will often be solved only by throwing light on the situation.</p><p>When resolving conflicts the PE teachers’ actions first of all are guided by their experiences of the involved students and their characteristics and of similar, earlier experienced situations.</p><p>Conclusions</p><p>The PE teachers provide against conflicts by causing a safe and predictable environment around the students through an explicit and consistent management.</p><p>The resolving of conflicts are made easier through implementing routines among the students, for examples routines concerning listening without interupting and speaking without beeing interrupted in proper order.</p><p>A big part of the students’ irritation and emotions of powerlessness in a conflict situation are reduced when the PE teachers look at, listen to and confirm the involved students.</p><p>The PE teachers make it possible to successfully resolve conflicts by their capability to quickly suit their management in the present situation and by their capability to interpret the involved students’ requirements for support in the conflict resolving situation.</p>

<p>Aim</p><p>The aim of this essay is by using a motor skill track to see if there exists any remarkable difference in the motor skill profiles between pupils from our montessori school and the mean score in the "Nytidstest". The questions at issue we had were: How is the motor skill profile on pupils in year 2 and 3 practicing montessori pedagogy? Is the motor skill profile superior or inferior to the mean score in the "Nytidstest"? What factors, if any, concerning the montessori pedagogy affects the results of the test?</p><p>Method</p><p>We used a motor skill track consisting of 8 stations sellected from the "Nytidstest" adapted for year 3 (the original test consists of 16 stations). Pupils from year 2 and 3 in our chosen montessori school were tested in groups of 4-5 persons each. We made the tests on two occasions each lasting for 100 minutes at the time. The observation and making records was directed through already set criteria which generated a motor skill profile and estimated how the pupils managed the stations, the results of the criteria were then translated into points that generated a motor skill profile.</p><p>Results</p><p>Our study shows that the pupils on this given montessori school were above the average in the "Nytidstest". However, there were some stations where the score was below average, like jumping and balancing backwards. On the whole the motor skill profile on the pupils from the montessori school rose highly above and in specific cases the performance was up to 100% better. In our test pupils from year 2 also took part and were put to comparison to the year 3 pupils in the "Nytidstest". This was done partly to broaden our selection of pupils but also because their results were not inferior to their school mates in year 3, quite the opposite in some cases it was even superior.</p><p>Conclusions</p><p>Why the pupils on this particular montessori school had a stronger motor skill profile than the avarage set on the "Nytidstest" we ssume mostly depends on the pedagogy of montessori were motions are encouraged. But also due to the emphasis this school has put on motor skill training. The pupils are in the habit to be active and because of this they may also be more active in their leisure time. Their school yard offers tools for activity and the pupils also have access to a forest. At times when teachers notice someone over energetic that person can take a few laps on the "activity track" set on the playgrounds and when finished return to work.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att i en studie observera elevers motoriska beteende på en montessoriskola och jämföra detta med SIH-projektets studie gjord på elever från kommunala skolor i Sverige. De frågeställningar vi använde oss av var: Hur är motorikprofilen på barn som går i år 2 och 3 på en skola med montessoripedagogik? Är motorikprofilen bättre eller sämre än resultatet från Skola, Idrott och hälsa (SIH)-projektets Nytidstest? Finns det något i montessoripedagogiken som påverkar resultatet i motoriktesten?</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en motorikbana ihopsatt av åtta stationer utvalda från Nytidstestets ursprungliga 16 stationer för år 3. Elever från år 2 och 3 på vår montessoriskola fick genomföra banan i grupper om 4-5 personer. Vi hade två testtillfällen på vardera 100 minuter och totalt observerades 15 elever. Observationen och protokollförandet ick efter redan givna kriterier vilket bedömde hur eleverna klarade av stationerna, kriterierna översattes till poäng som skapade en motorikprofil.</p><p>Resultat</p><p>Vår studie visar att eleverna på den givna montessoriskolan låg över medelvärdet givet på Nytisdstestet. Det fanns dock några stationer som de låg under, dessa var där hopp och balans förekom. Studerade man helheten hade montessorieleverna över lag bättre motorikprofil och på enstaka stationer upp till tre gånger så bra resultat. I vårt test ingick även elever från år 2 som ställdes mot Nytidstestets år 3. Detta för att bredda vår testgrupp och deras motorikprofil var inte sämre än dess skolkamrater i år 3 tvärtom, i vissa fall var den bättre.</p><p>Slutsats</p><p>Varför eleverna på denna montessoriskola har bättre motorikprofil än medelvärdet satt på Nytisdstestet antar vi mest beror på dels montessoripedagogikens upplägg med mycket rörelse och lite stillasittande i klassrummet, men även på att skolan i sig har fokus på motorik. Eleverna har därför fått en vana att röra sig och på grund av det kanske även rör sig mer på fritiden. Skolgården erbjuder redskap för rörelse och bakom skolan finns en skog där barnen kan leka i. När lärarna märker att någon elev har mycket ”spring i benen” får den springa några varv i rörelsebanan för att sedan komma in och fortsätta sitt arbete.</p>

No description available.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället. I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten.

No description available.

No description available.