Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund: Barn som vårdas på sjukhus är ofta i behov av någon form av venaccess. På flera platser i Sverige finns enbart perifiera venkatetrar att tillgå när en central infart ej är aktuellt. För barn med långvarigt behov av intravenösa läkemedel kan detta orsaka upprepade stick och kateterbyten. Midline är en perifer venaccsess med längre hållbarhet som nyligen börjat användas inom pediatrisk vård. Syfte: Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med Midline. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer.Därefter utfördes en innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Deltagarna var nio sjuksköterskor vid fyra olika sjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: En ny typ av infart, En vårdupplevelse med barnet i fokus samt Att företräda barnen. Tillgång till en infart som var säker och hade längre hållbarhet än andra perifiera venkatetrar uppskattades av deltagarna. Tydliga instruktioner och rutiner ansågs viktiga. En stor fördel med Midline ur ett barnperspektiv var färre stick i samband med långvarigt behov av venaccsess. Samt vikten av det interprofessionella samarbetet som krävs för att få inläggning av katetern att bli så bra som möjligt. Slutsats: Deltagarna såg Midline som ett bra alternativ till andra perifiera infarter i vården av barn med behov av långvarig venaccess. Detta då det minskade lidandet för barnen samt att det gav en möjlighet till lek och vistelse utanför sjukhus som annars hade varit svårt att tillgodose. / Background: Children in hospital care may need venous access. In many places in Sweden the only type of access available is peripheral venous catheter or central lines. For children with a long need of intravenous treatment this can cause repeated procedures and pain.Midline is a peripheral venousacsess with longer durability that recently has been introduced in pediatric care. Aim: To explore nurses experience of using Midline in paediatric care. Method: The method used was a qualitative design with a content analysis. Semistructured interviews were conducted with nine nurses from four different hospitals in the middle and southern parts of Sweden. Results: The participants’ experiences were categorized in three main categories: A new type of venous access, A care experience with the child in focus and To represent the child. To have a secure access with a longer durability compared to a regular venous catheter was highly appreciated by the participants. Instructions and routines where essential for the catheter to work properly. Fewer painful procedures was seen as an advantage with the Midline catheter through the children's perspective. Conclusion: The participants saw the Midline catheter as a good alternative to the regular peripheral venous catheter in the paediatric care. It was seen to decrease childrens suffering and gave a better opportunity to play and spend time outside of the hospital.

Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas / Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil

Bakgrund: Intensivvård av barn är unikt relaterat till närståendes specifika involvering. Kompetensbeskrivningen lyfter IVA-sjuksköterskors ansvar i att involvera närstående och den teoretiska utgångspunkten ”familjecentrerad omvårdnad” förklarar att familjen är en helhet. Tidigare forskning beskriver IVA-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars närvaro på IVA och dess effekter. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats. Sökningar i databaser, 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier, ”att behöva möta ovisshet” med subkategorierna ”att inte ha en plats” och ”att inte veta” samt ”vikten av att bli sedd och bekräftad” med subkategorierna ”behov av trygghet”, ”vikten av information” samt ”vikten av delaktighet”. Slutsats: Föräldrars behov av delaktighet och information var genomgående i resultatet. IVA-sjuksköterskor delar denna uppfattning och det teoretiska perspektivet anses ligger till grund för dessa behov. Föräldrars behov av att förstå och att vara involverad i vården kan förklaras med det familjecentrerade perspektivets utgångspunkt att familjen är en helhet. / Background: Intensive care of children is unique related to the specific involvement of close relatives. The competency description highlights ICU nurses' responsibility in involving relatives and the theoretical starting point "family-centered nursing" explains that the family is a whole. Previous research describes ICU nurses’ experiences of parents' presence in the ICU and its effects. Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of having a child in the intensive care unit. Method: Systematic literature study, qualitative approach. Database searches, 21 items were included after quality review. Analyzed with qualitative content analysis. Results: The results are presented based on two main categories, "having to face uncertainty" with the subcategories "not having a place" and "not knowing" and "the importance of being seen and confirmed" with the subcategories "need for security", "the importance of "Information" and "the importance of participation". Conclusion: Parents' need for participation and information was consistent in the results. IVA nurses this view, and the theoretical perspective are the basis for these needs. Parents' need to understand and be involved in care can be explained from the family-centered perspective that the family is a whole.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga

Inledning: Under en MRT- undersökning är det är viktigt att patienterna ligger stilla för att minska rörelseartefakter som leder till optimala bilder med god bildkvalitet. Pediatriska patienter som genomgår en MRT- undersökning kan vara i behov av läkemedel för sedering i att klara av att ligga helt stilla under undersökningen. Sedering av dexmedetomidine kan då vara ett alternativ. Syfte: Kartlägga användningen av dexmedetomidine som sedering vid pediatrisk magnetresonanstomografi. Metod: Studien som har genomförts är en allmän litteraturöversikt. Databaserna PubMed och Cinahl har använts, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar haranalyserats. Resultat: Artiklarna delades in i två resultatkategorier som administration och effekt. Resultatet visar att dexmedetomidine är ett effektivt läkemedel vid sedering av pediatriska patienter med en låg risk för fysiologiska reaktioner. Den ger ett tillstånd som liknar sömn och har en minskad risk för fysiologiska reaktioner. Slutsats: Dexmedetomidine är ett säkert läkemedel att använda vid sedering för pediatriska patienter vid en magnetresonanstomografi. Dexmedetomidine är ett läkemedel som kan administreras av en röntgensjuksköterska på ett säkert sätt, men flera studier behöver utföras där röntgensjuksköterskor administrerar läkemedlet.

Introduktion: I Sverige insjuknar cirka 350 barn per år i cancer vilket medför en ny situation och påfrestning för hela familjen. Sjuksköterskor och föräldrar har uppgett att syskon ofta blir åsidosatta vid vården av det sjuka barnet, vilket kan påverka syskonets hälsa negativt.  Syfte: Syftet var att undersöka barns och ungdomars upplevelser och känslor av att ha ett syskon med cancer. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserat på 13 kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ design och resultatanalysen genomfördes med hjälp av Popenoe ́s modell vid analys av kvalitativa studier. Resultat: Resultatanalysen genererade fyra kategorier:Upplevelser av en förändrad vardag, Känslan av att vara ensam i sina tankar, Sjukdomens upplevda påverkan på familjen samt Upplevelser av vården. Syskon upplevde ett flertal nya situationer och bemötande de fick anpassa sig efter, och många upplevde flera svåra känslor som ensamhet och känslan att vara bortglömd. Den nya situationen de befann sig i var en stor påfrestning som syskonen hade svårt att hantera själva. Slutsats: De huvudsakliga upplevelserna hos syskon till barn som har fått en cancerdiagnos var starka känslor som var svårhanterliga, till följd av syskonens föreställning av att vara tvungen att hantera dessa på egen hand. Detta berodde främst på upplevelsen av brist på information och stöd från föräldrar och sjukvården. Vikten av att inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, och behovet av ett familjefokuserat förhållningssätt belystes. / Background: In Sweden, approximately 350 children are diagnosed with cancer each year, which brings a new situation and strain on the whole family. Nurses and parents have stated that siblings are often neglected in the care of the sick child, which can negatively affect the sibling's health. Aim: The aim of this study was to investigate childrens' and adolescents' experiences and feelings of having a sibling with cancer. Methods: Literature review with a descriptive design based on 13 qualitative original articles. The literature search was conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed on the basis of SBU's review template for assessing studies with qualitative design and the results analysis was carried out using Popenoe's model when analysing qualitative studies. Results: The result analysis generated four categories: Experiences of a changed everyday life, The feeling of being alone in one's thoughts, The disease's perceived impact on the family and Experiences of care. Siblings experienced a number of new situations and treatment they had to adapt to, and many experienced several difficult feelings such as loneliness and the feeling of being forgotten. The new situation they found themselves in was also a great strain that the siblings found difficult to handle themselves. Conclusion: The main experiences of siblings of children who have been diagnosed with cancer were strong emotions that were difficult to handle, as a result of the siblings' perception of having to deal with them on their own. This was mainly due to the experience of a lack of information and support from parents and the healthcare system. The importance of including the whole family in the care of the sick child, and the need for a family-focused approach were highlighted.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.