I det här examensarbetet har utnyttjande av spillvärme internt för att energieffektiviserapelletstillverkningen vid Bioenergi Luleå projekteras. Arbetet har innefattat attundersöka om det är möjligt att implementera spillvärmen i processen utan att störanuvarande produktion, vilken teknik som efterfrågas och om det blir någon vinst förföretaget. Grundliga litteraturstudier har genomförts för att ta reda på hur spillvärmekan användas och vad det finns för teknik för att göra det möjligt. Att användaspillvärme internt för att effektivisera olika typer av processer är något som används istörre utsträckning idag och verkar vara något som flera företag är beredda att satsa på. Viktiga resultat som tagits fram i det här projektet är att det kommer vara möjligt atteffektivisera pelletstillverkningen utan att störa befintlig produktion. Genom attförvärma kvarnluften från 23 ℃ till 58 ℃ kommer det resultera i att torkeffekten kansänkas till 𝑃𝑇𝑜𝑟𝑘−𝑠𝑝𝑖𝑙𝑙 = 8235 𝑘𝑊, fuktigheten på spånet kommer då öka till 9,35 %och temperaturen på spånet efter torken kommer sjunka till 𝑇2 = 122 ℃. Det kommerinte ske någon stor skillnad i tillsatt ånga innan pelletspressarna med den nyatemperaturen från hur det ser ut idag. Den stora vinsten som Bioenergi Luleå kommerfå av att förvärma kvarnluften är att mängden spån i torken kommer att kunna öka till332,64 𝑡𝑜𝑛/𝑑𝑦𝑔𝑛 vilket resulterar i en ökning på ca 790 𝑡𝑜𝑛 𝑝𝑒𝑙𝑙𝑒𝑡𝑠 𝑝𝑒𝑟 å𝑟. Känslighetsanalysen visar det att oavsett om mätningarna skulle ha en minskning på10 % eller öka med 10 % så skulle vinsten för Bioenergi Luleå fortfarande varamarkant. Ökningen på pelletsproduktionen kommer fortfarande uppgå mot runt700 𝑡𝑜𝑛 𝑝𝑒𝑙𝑙𝑒𝑡𝑠/å𝑟.

This study explored the feasibility of integrating pellet production to the combined heat and power plant Bristaverket, owned by the energy company Stockholm Exergi, with the aim of achieving a more energy and resource efficient process. The study was divided into three parts: development of a technical process, evaluation of techno-economic performance, and examination of organizational learning opportunities. A limitation of the study was to only consider the process at Bristaverket. The technical process was developed following a general modeling design process, utilizing MATLAB as software. Economic performance was assessed through investment and sensitivity analysis. Organizational learning opportunities were identified through interviews and thematic analysis using the 4I-framework. The proposed technical process involved transferring heat from Bristaverket to a 4 MW water-heated belt dryer. The annual pellet production amounted to 50.4 kilotons with 85% plant operation, and the specific energy consumption was 717 kWh/tpellet. The pellets achieved the classification I3 for industrial use and the specific production cost was 2,218 SEK/tpellet. The investment analysis was executed for three scenarios: a future scenario, a 2020 scenario and a 2023 scenario. The future scenario yielded a net present value (NPV) of 270 MSEK, an investment return rate (IRR) of 74%, and a payback time (PBT) of 1.4 years. For the 2020 scenario and 2023 scenario, the NPV was -1 MSEK and 88 MSEK, the IRR was 8% and 32%, and the PBT was 9.5 years and 3.3 years respectively. The investment was sensitive to changes in operational costs, foremost changes in pellet and wood chip prices. The study's techno-economic findings could contribute to organizational learning at Stockholm Exergi during meetings, through questions, at the final presentation, and through conversations between colleagues. Suggestions for enhancing organizational learning included establishing routines for knowledge sharing and discussions during and after thesis projects. / Denna studie utforskade möjligheten att integrera pelletsproduktion vid kraftvärmeverket Bristaverket, som ägs av energiföretaget Stockholm Exergi, med syfte att uppnå en mer energi- och resurseffektiv process. Studien delades in i tre delar: utveckling av en teknisk process, utvärdering av teknoekonomiskt resultat och undersökning av möjligheter till organisatoriskt lärande. En avgränsning som gjordes i studien var att bara undersöka processen i Bristaverket. Den tekniska processen utvecklades genom att följa en allmän modelleringsdesignprocess med MATLAB som programvara. Det ekonomiska resultatet utvärderades genom investerings- och känslighetsanalys. Möjligheter till organisatoriskt lärande identifierades genom intervjuer och tematisk analys med hjälp av 4Iramverket. Den föreslagna tekniska processen innebar överföring av värme från Bristaverket till en 4 MW vattenuppvärmd bandtork. Den årliga pelletsproduktionen uppgick till 50,4 kiloton med 85% drifttid och den specifika energiförbrukning var 717 kWh/tpellet. Pelletsen klassificerades som I3 för industriellt bruk och den specifika produktionskostnaden var 2 218 SEK/tpellet. Investeringsanalysen gjordes för tre scenarios: ett framtidsscenario, ett 2020-scenario och ett 2023-scenario. Framtidsscenariot gav ett nettonuvärde på 270 MSEK, en internränta på 74 % och en återbetalningstid på 1,4 år. För 2020- och 2023-scenariot var nettonuvärdet -1 respektive 88 MSEK, internräntan 8 respektive 32 % och återbetalningstiden 9,5 respektive 3,3 år. Investeringen var känslig mot förändringar i driftkostnader, framför allt i form av pellets- och flispriser. Studiens teknoekonomiska resultat skulle kunna bidra till organisatoriskt lärande på Stockholm Exergi genom möten, frågor, vid slutpresentationen och genom samtal mellan kollegor. Förslag för att förbättra möjligheterna till organisatoriskt lärande inkluderade att etablera rutiner för kunskapsdelning och diskussioner under och efter examensprojekt.