<p>En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.</p>

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.

No description available.

Bakgrund: Den perioperativa vården syftar till en individuellt anpassad vård som tillgodoser patientens unika behov. Kvalitativ forskning om ungdomars upplevelser av detta är begränsad.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars tankar inför operation och upplevelser av den perioperativa vården.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades med hjälp av systematisk textkondensering (STC). Tio ungdomar i åldrarna 12 till 17 år som hade genomgått operation under generell anestesi intervjuades på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2018.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “tankar kring anestesi, kirurgi och livet”, “erfarenheter av den preoperativa informationen” och “faktorer som påverkar välbefinnandet”. Ungdomarna fokuserade på hur operationen skulle påverka det sociala livet. De hade frågor och tankar som berörde såväl anestesin och kirurgin vilket hanterades på olika sätt. De besked och den information ungdomarna fick under det preoperativa vårdförloppet upplevdes som bristfällig och oanpassad, vilket bidrog till stress och oro. Delaktighet och personcentrerad omvårdnad bidrog till trygghet och en bra relation mellan patient och vårdare.  Slutsats: Resultatet visade på att personalen som är involverad i den perioperativa vården behöver kunskap om ungdomars upplevelser och erfarenheter av den perioperativa vården och operation för att på så sätt kunna förstå vilka omvårdnadshandlingar som är viktiga att ta hänsyn till utifrån ett ungdomsperspektiv. Kunskapen kan användas för att utveckla riktlinjer och den perioperativa vården för att främja patientbemötandet utifrån ungdomars unika förutsättningar. / Introduction: The perioperative care aims at an individually adapted care that meets the patient's unique needs. Qualitative research on adolescents experiences in this subject is limited.  Aim: The purpose was to investigate the thoughts of adolescents on the operation and experiences of perioperative care.  Methodology: The study was conducted as a qualitative interview study with semistructured questions. The data was analyzed using systematic text condensation (STC). Adolescents aged 12 to 17 years who had undergone surgery under general anesthesia were interviewed at a university hospital in central Sweden in the spring of 2018.  Results: The analysis resulted in three categories "thoughts about anesthesia, surgery and life", "experiences of preoperative information" and "factors that affect well-being". The adolescents focused on how the operation would affect the social life. They had questions and thoughts that concerned both anesthesia and surgery, which was handled in different ways. The information the adolescents received during the preoperative stage were perceived to be inadequate and inappropriate, which contributed to stress and concern. Participation and person-centered care contributed to a feeling of safety and a good relationship between patients and caregivers.  Conclusion: The result showed that the personnel involved in the perioperative care need knowledge about the experiences of young people in perioperative care and surgery in order to understand which caring actions are important to take into account from an adolescent perspective. This knowledge can be used to develop guidelines and the perioperative care based on adolescents unique conditions.

Introduktion: En god följsamhet till rätt handhygien- och klädrutiner minskar risken för smittspridning. En av operationspersonalens viktigaste uppgifter är att förebygga infektioner. Följsamhet till handhygien- och klädrutiner skyddar både patient och personal från infektioner.   Syfte: Att undersöka och sammanställa operationspersonalens följsamhet till kläd– och handhygienrutiner på operationsavdelning.                                                                             Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie utfördes, där databaserna PubMed, Cinahl och ScienceDirect genomsöktes. Efter granskning och analys valdes tio vetenskapliga artiklar ut att inkluderas i resultatet, fem med hög kvalitet och fem med medelhög kvalitet.                                         Resultat: Fungerande följsamhet till handhygien- och klädrutiner kunde bero på god information angående rutinerna. Personalen hade god följsamhet till att avlägsna smycken innan de gick in på operationsavdelningen. Bristande följsamhet till handhygien- och klädrutiner på operationssal var exempelvis otillräckligt utförd handdesinfektion samt brister i användandet handskar. Bristerna berodde dels på en negativ inställning och attityd, men även på dålig kunskap om handhygien- och klädrutiner.              Slutsats: Totalt tio vetenskapliga studier togs med gällande kläd- och handhygienrutiner. I dessa upptäcktes brister i handhygien- och klädrutiner men också det som fungerade i rutinerna. Det framkom även skillnader bland operationspersonalens följsamhet till handhygien- och klädrutiner. / Introduction: Good follow-up to proper hand hygiene and clothing routines reduces the risk of infection spread. One of the operational personnel's most important tasks is to prevent infections. Compliance with hand hygiene and clothing routines protects patients and personnel from infections. Aim: To investigate and compile operational personnel compliance with hand hygiene- and clothing routines in the operations department. Method: A descriptive systematic literature study was conducted using the databases PubMed, Cinahl and Science Direct. After examination and analysis, ten scientific studies were selected to be included in the results, five with high quality and five with medium quality.   Results: Functional compliance with hand hygiene and clothing routines could be due to good information about the routines. The staff had good adherence to removing jewelry before entering the operations department. Inadequate compliance with hand hygiene and clothing routines in the operating room were, for example, insufficient hand disinfection and shortcomings in the use of gloves. The shortcomings were due to a negative attitude and attitude, but also to poor knowledge of hand hygiene and clothing routines. Conclusion: A total of ten scientific studies were carried out with current hand hygiene- and clothing procedures. In these, defects were discovered in hand hygiene- and clothing routines, but also in the hygiene routines. There were also differences among operating personnel in compliance with hand hygiene- and clothing routines.

Bakgrund: Trycksårsprevention är högt prioriterat hos operationssjuksköterskor som vårdar patienten i den perioperativa omvårdnadsfasen. Trots detta är förekomsten av trycksår relativt hög hos patienter som genomgår kirurgi. / Background: Pressure ulcer prevention is a high priority for operating room nurses who care for the patient in the perioperative nursing phase. Nevertheless, the occurrence of pressure ulcers is relatively high in patients undergoing surgery.

Bakgrund: En bra kommunikation är en förutsättning för god kvalitet och patientsäkerhet i vården och när två olika system används har vi funderat över vad som händer med omvårdnadsdokumentationen när patienten förflyttas mellan vårdenheterna. Syftet: Vårt syfte med studien var att undersöka om de omvårdnadsåtgärder som operations-sjuksköterskan dokumenterat i operationsplaneringssystemet och rapporterat vidare, återfinns i omvårdnadsjournalen. Metod: En kvalitetsgranskning av journalanteckningar har utförts. Inklusionskriterierna var att patienterna opererats under minst tre timmar och att vårdtiden efter operationen var minst 24 timmar, då det var det första dygnets journalföring som kvalitetsgranskades. Sammanlagt granskades 40 stycken journaler. Resultat: I studien granskades sex stycken sökord ur operationsplaneringssystemet, vilka var; hudstatus, operationsläge, dränage, KAD, förband samt hudsuturer. Studien visade att överföringen av informationen var bristfällig. I en del fall framkommer det att information saknades eller förändrades när patienten förflyttades från operationsavdelningen till vårdavdelningen. Vidare framkom det att patienten förflyttades mer än en gång mellan vårdenheter. Slutsats: Resultatet i vår studie anser vi tyder på att en gemensam standardiserad journal med tydliga riktlinjer skulle underlätta för informationsöverföringen mellan de olika enheterna. Klinisk betydelse: Risken för att fel eller missförstånd uppstår minskar om ett gemensamt journalsystem används, vilket vi anser ökar patientsäkerheten. / Background: Good communication is prerequisite for good quality and patient safety in health care and when two different systems are used, we wondered what happens to the nursing documentation when the patient moves between different care units. Aim: The aim of the study was to examine whether the operation theatre nurses nursing care documentations in the operations planning system was reported on and can be found in the nursing journal. Method: A quality review of nursing care journal documentations was performed. Inclusion criteria was that the patient should have had an operation for at least three hours and aftercare for at least 24 hours, since it was the nursing care documentation that were done during the first day that were being quality reviewed. A total of 40 journals were examined. Results: Six keywords out of the operation planning system were examined, which are; skin status, operation position, drainage, KAD, dressing and skin sutures. Result of the study showed that the transfer of data was incomplete. In some cases it revealed that information was missing or altered when the patient was moved from the surgical ward to the care unit. Furthermore, it was found that the patient was moved more than once between different units. Conclusion: According to our study, we suggest that a common standardized journal with clear guidelines could make it easier to transfer the information between the different units. Clinical significance: Risk of error or misunderstandings are reduced in a common journal system, which we believe increases the patient safety.

Bakgrund: År 2008 gav Världshälsoorganisationen (WHO) ut en checklista för säker kirurgi. Syftet med denna checklista var att öka patientsäkerheten. Efter införandet av checklistan har antalet dödsfall och komplikationer efter kirurgi minskat. Flera studier visar att checklista inte följs fullt ut trots det goda resultatet. Det finns dock få studier som har undersökt följsamheten till den sista fasen i checklistan, signout. Syfte: Att beskriva operationsteamets följsamhet till signout. Metod: Studien genomfördes som en icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ, deskriptiv ansats. Med hjälp av ett observationsformulär genomfördes totalt 24 observationer på två operationsenheter. Resultat: Följsamheten till signout var medelgod, 42 %. Vissa delmoment kontrollerades mer frekvent än andra och några berördes inte alls. Operatören var den som initierade i mer än hälften av observationerna och anestesisjuksköterskan hade högst frekvens i pausning. Slutsats: Vid initiering, pausning och specifika delmoment var det främst operatören som utmärkte sig. Här sågs ett tydligt samband av operatörens roll i studiens resultat. Det finns skillnad mellan den dokumenterade och den faktiska följsamheten till checklistan. För att öka följsamheten och därmed patientsäkerheten, behövs tydligare riktlinjer kring vem som ska ansvara och när signout ska genomföras. / Background: In 2008, the World Health Organization (WHO) released a checklist for safe surgery. The purpose of this checklist was to increase patient safety. Since the introduction of the checklist mortality and complications after surgery has decreased. Several studies show that the checklist is not fully followed despite the good results. However, there are few studies that have examined compliance with the final phase of the checklist, signout. Aim: To describe the surgical team's compliance to signout. Method: The study was conducted as a non-participant observational study with a quantitative, descriptive strategy. Using an observation form, a total of 24 observations were performed on two operating units. Result: The signout compliance was average, 42%. Some sub-parts were checked more frequently than others and some were not confirmed at all. The surgeon was the one who initiated in more than half of the observations and the anesthesia nurse had the highest frequency at pausing. Conclusion: In the initiation, pause and specific sub-parts, it was mainly the surgeon who distinguished himself. Here, a clear connection was seen between the surgeon's role and the result of the study. There is a difference between the documented and the actual compliance to the checklist. To increase compliance and thereby patient safety, clearer guidelines are needed regarding who should be responsible and when to start signout.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd med en kroppstemperatur ≤ 36°C som uppstår hos ca 70% av alla som opereras och ger en ökad risk för flertalet komplikationer. Enligt rekommendationer skall monitorering ske vid alla operationer längre än 30 minuter, och kroppstemperaturen bör därför alltid monitoreras perioperativt i samverkan med förebyggande interventioner. Syfte: Syftet med studien var att studera perioperativ hypotermi med följande två frågeställningar; förekomsten av hypotermi hos patienter som genomgår ett operativt ingrepp kortare än tre timmar och sjuksköterskor specialiserade inom operation-, och anestesisjukvårds kliniska resonemang kring temperaturmätning och hypotermiförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie, där datainsamlingen utfördes med hjälp av ett studieprotokoll och en webbkonstruerad enkät bestående av egenformulerade frågor. Svarsfrekvensen var 17,2% (n=12) respektive 70% (n=16). Data sammanställdes i programmet Microsoft Excel och analyserades deskriptivt, samt analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kroppstemperaturen hos samtliga deltagare sjönk någon gång under det perioperativa förloppet och hypotermi förekom hos 66,7%. Nära hälften av specialistsjuksköterskorna uppgav att de saknar kunskap om rekommendationerna och det framkom en skillnad gällande mätning beroende på operationens längd. De ansåg att den främsta orsaken till skillnaden gällande mätning av kroppstemperaturen var en ökad exponeringstid och en ökad medvetenhet om hypotermi vid längre operationer. Bristande förutsättningar ansågs även det vara en orsak till att rekommendationerna inte efterföljs. Slutsats: Hypotermi kan förekomma även vid kortare operativa ingrepp, och specialistsjuksköterskor upplever en skillnad gällande monitorering av kroppstemperaturen beroende på längden av det operativa ingreppet. Denna studie synliggör att det finns bristande kunskap om hypotermi och en bristande följsamhet till rekommendationer gällande monitorering av kroppstemperaturen perioperativt.

Bakgrund: Flera tusen patienter drabbas årligen av vårdskador med lidande som följd. Checklistan för säker kirurgi har potential att minska detta om den används på rätt sätt. Checklistan bidrar till förbättrad kommunikation, samverkan i team och säkrare vård. Syfte: Att undersöka operationspersonalens följsamhet till WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Datan samlades in på två sjukhus genom icke-deltagande strukturerade observationer med egenkonstruerade observationsprotokoll. Totalt inkluderades 38 observationer. Resultat: Sign in initierades i 39,5 % och utfördes komplett i 15,8 %. Time out initierades i 100 % och sign out i 94,7 %, men ingen utfördes komplett. I genomsnitt bekräftades 23,4 % av säkerhetskontrollerna i sign in, 40,5 % i time out och 56,6 % i sign out. Sign in och time out initierades oftast av anestesisjuksköterskan (86,7 % respektive 42,1 %) och sign out av kirurgen (88,9 %). Konklusion: Sign in utförs komplett i flest fall trots att delmomentet sällan initieras. Time out och sign out initieras alltid och nästintill alltid, men några säkerhetskontroller utelämnas alltid. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om följsamheten till WHO:s checklista skiljer sig åt när patienten är ett barn eller när operationen sker på förmiddagen eller eftermiddagen. / Background: Every year thousands of patients are afflicted with adverse events and suffering. The surgical safety checklist has potential to decrease these negative effects if it’s used correctly. The checklist contributes to improve communication, teamwork and safer surgery. Aim: to examine the operating theatre personnel’s compliance with the WHO surgical safety checklist. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study. The information was collected through non-participating observations with self-constructed observational protocols. A total of 38 observations were included. Result: Sign in was initiated in 39,5% and complete in 15,8%. Time out was initiated in 100% and sign out in 94,7% but none were properly completed. On average, 23,4% of the safety items were confirmed in sign in, 40,5% in time out and 56,6% in sign out. Sign in and time out were mainly initiated by the anaesthesia nurse (86,7% and 42,1%) and sign out by the surgeon (88,9%). Conclusion: Sign in is complete in most cases even though it's rarely initiated. Time out and sign out are always and almost always initiated, but some security checks are always omitted. Further research is needed to investigate whether compliance with the WHO checklist differs when the patient is a child or when surgery occurs in the morning or the afternoon.