Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.

Bakgrund: Vårdrelationen som etableras mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi i det tidsbegränsade preoperativa mötet är en förutsättning för att specialist-sjuksköterskan ska kunna ge personcentrerad vård. Det har tidigare inte studerats hur vårdrelationen etableras utifrån ramverket Fundamentals of Care i den preoperativa kontexten. Syfte: Att beskriva hur vårdrelationen etableras i det tidsbegränsade preoperativa mötet mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi utifrån Fundamentals of Care.  Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studiens resultat visar hur vårdrelationen kan etableras i det preoperativa mötet, beskrivet utifrån Fundamentals of Care, vilket inte gjorts tidigare. Resultatet visade på kunskap, erfarenheter, sinnen och förmågor som anestesisjuksköterskan behövde besitta för att etablera vårdrelationen. Det som kan lyftas fram var anestesisjuksköterskans speciella kommunikationsförmåga, mentala närvaro, metoder för att lugna patienten, olika sätt att visa fysisk närvaro samt hennes simultankapacitet för att etablera vårdrelationen preoperativt. Ramverket Fundamentals of Care gjorde det möjligt att överföra tidigare forskning för att beskriva etablerandet av vårdrelationen. Fortsatt fördjupning och forskning inom detta område skulle kunna ligga till grund för praktisk vägledning för specialistsjuksköterskan inom anestesi. Slutsats: Studien visar hur det är möjligt att etablera en vårdrelation i det tidsbegränsade preoperativa mötet mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi, för att ge personcentrerad vård. Resultatet kan ses som en introduktion eller underlag för diskussion för nyexaminerade anestesisjuksköterskor om hur hon kan etablera en vårdrelation i det preoperativa mötet med patienten. / Background: The relationship established preoperatively between the patient and the nurse anesthetic specialist is a prerequisite for the nurse specialist to give person-centered care. The establishment of the caring relationship has not earlier been investigated using the Fundamentals of Care framework in the perioperative context. Aim: To describe the establishment of the relationship between the nurse anesthetic specialist and the patient within a limited period in the preoperative setting using Fundamentals of Care. Method: Literature review with a systematic approach. The collected data was analyzed with a deductive approach according to Elo and Kyngäs. Result: The result of the study shows how the establishment of the caring relationship in the preoperative setting, described from Fundamentals of Care, which have not been done before. The result brings forth knowledge, experiences, senses, and abilities that the nurse anesthetist needed to possess to establish the caring relationship. Skills worth mentioning are her specific communication skills, her mental attendance, methods of calming the patient, different ways of showing physical presence and her simultaneous capacity for establishing the perioperative relationship. The framework Fundamental of Care itself made it possible to transfer former research to describe the establishment of a caring relationship. Furthermore, in-depth research in this area could be the basis to practical guidance for the nurse anesthetist.  Conclusions: The study shows how it is possible to establish a caring relationship between the patient and the nurse anesthetist within the limited period in the preoperative setting in order to deliver person-centered care. The result can be an introduction or basis for discussion for the new graduate nurse anesthetist about the establishment of a caring relationship in the preoperative meeting with the patient.

Bakgrund: Generell anestesi och operation kan skapa oro för familjen. Förståelsen för familjens upplevelser under sitt barns anestesi är essentiell för att den anestesiologiska omvårdnaden skall kännas trygg för hela familjen. Barnet verkar känna oro över den okända miljön och osäkerheten den kan bidra till, trygghet för barnet verkar grunda sig i att ha familjemedlemmar närvarande. Familjemedlemmar har således sannolikt en stor inverkan på barns sjukvård och med rätt förutsättningar kan de skapa en trygghet i en annars otrygg och steril miljö, för barnet och för varandra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser i samband med barns anestesi. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med familjefokuserad omvårdnad (FFO) som teoretisk referensram. Analysen är gjord enligt Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Faktorer som delaktighet, information innan och under operation, väntetiden och anestesisjuksköterskans förmåga att anpassa miljön och informationen till familjen var starkt kopplade till upplevelsen av anestesi. Information om vad som ska hända, när och hur ter sig vara viktigt för en ökad trygghetskänsla för familjen. Slutsats: Studien gav ökad förståelse för familjens betydelse för varandra och familjens betydelse för den anestesiologiska omvårdnaden. En fördjupad insikt i eventuella förbättringsmöjligheter för att vården skall bli så bra som möjligt. Anestesisjuksköterskor bör se familjen som en självklar del i den anestesiologiska omvårdnaden. / Background: General anesthesia and surgery can create a concern for the family Understanding the family's experiences during their child's anesthesia is essential so that the anesthesiologic care feel safe for both the whole family. The child seems to worry about the unknown and the uncertainty it contributes to. The child’s sense of security often seems to be based on having members of the family present. Family members are therefore likely to have a major impact on children's healthcare and with the right conditions, the family can create a security in an otherwise unsafe and sterile environment. Purpose: The purpose of the study was to describe the family's experiences in connection with children's anesthesia. Method: The study is a systematic literature review with family-focused nursing (FFO) as a theoretical frame of reference. The analysis is done according to Bettany-Saltikov and McSherry's method. Twelve articles were included after quality appraisal. Result: Factors such as participation, information before and during surgery, the waiting time and the ability of the anesthesiologist to adapt the environment and information to the family were strongly linked to the experience of anesthesia. Information about what will happen, when and how seems important for an increased sense of security for the family. Conclusion: The study gave a deeper understanding of the importance of the family for each other and the importance of the family for the health care system. An in-depth insight into possible improvement opportunities to make the care as good as possible. The anesthetist should include the family as a natural part of anesthesiologic care.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning och stress inom den perioperativa vården är några av de faktorer som påverkar patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att perioperativ personal upplever stress i olika grad, vid olika tidpunkter och av olika orsaker beroende på profession. Den medicintekniska utvecklingen som har skett under 2000-talet har lett till en ökad effektivitet på operationer och vårdförlopp. Det resulterar i ett ökat flöde på patienter både inom elektiv och akut kirurgi. Det ställs högre krav på personalen att hantera avancerad utrustning och att hinna med mer under kortare tid. Syfte: Att undersöka upplevelsen av stress inom det perioperativa teamet under det perioperativa förloppet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter och ett mätinstrument. Datainsamlingen resulterade i 134 ifyllda enkäter från tre operationsenheter som analyserades deskriptivt. Resultat: Resultatet visar överlag en låg nivå av stress, men skillnader kan ses mellan perioperativa professioner under de olika faserna. Upplevelsen av stress skattades högre på operationer som pågick längre. Tidspress och problem med utrustning bidrog till stress, liksom brist på erfarenhet och patientens tillstånd innan och under operation. Slutsats: Denna studie har gett en inblick i hur och när de olika medlemmarna i det perioperativa teamet upplever stress. Studiens resultat påminner om vikten av att ha förståelse och respekt för det perioperativa teamets olika upplevelser om stress. / Background: High workload and stress in perioperative care are some of the factors that affect patient safety. Perioperative staff experience stress to varying degrees, at different times and for different reasons depending on the profession. The medical technology development that has taken place during the 2000s has led to an increased efficiency of operations and care processes. This results in an increased flow of patients in both elective and emergency surgery. Staff experience higher demands related to handle advanced equipment and to achieve more in less time. Aim: To investigate the experience of stress within the perioperative team during the perioperative process.  Method: A quantitative cross-sectional study conducted through questionnaires and with a measuring instrument and descriptively. Findings: The results generally show a low level of stress, but differences can be seen between the perioperative staff members during the different phases. The experience of stress was rated higher on operations that lasted longer. Time pressure and problems with equipment contributed to stress, as well as lack of experience and the patient's condition before and during surgery. Conclusion: This study has provided an insight into how and when thedifferent members of the perioperative team experience stress. The results of the study remind us of the importance of having an understanding and respect for the perioperative team's different experiences of stress.

Bakgrund: De flesta anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt arbetsliv uppleva en kritisk händelse perioperativt, som orsakar stressymptom och som potentiellt kan påverka personens förmåga att omhänderta patienten. Flera studier undersöker faktorer som kan höja eller minska patientsäkerheten. En av faktorerna som påverkar patientsäkerheten är stress. Personer som utsätts för akut stress kan fixera sig på en specifik händelse och inte se helheten av problemet. Tidigare forskning har visat att en välfungerande arbetsgrupp med god kommunikation kan minska stressnivåerna inne på operationssalen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet. Coping har även i tidigare forskning visats vara en viktig del av återhämtning efter en akutsituation.   Syfte: Syftet är att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av stress vid en akut situation perioperativt. Metod: Kvalitativ studie med kvalitativa enkäter som insamlingsmetod. Resultat: Sju subkategorier resulterade i tre kategorier. Subkategorierna Stress i lagom dos, När stressande situationer omvandlas till lärdomar och När balansen brister resulterade i kategorin Söker efter en god balans. Subkategorierna Vikten av kommunikation och Vikten av att inse sina begränsningar resulterade i kategorin Samverkan i team. Subkategorierna Vikten av stöd från kollegor och Att använda sig av individuella copingstrategier resulterade i kategorin Utrymme för återhämtning. Slutsats: God kommunikation och gott teamarbete på operationssalen är grundläggande för att uppnå bästa möjliga resultat under en akut situation. Anestesisjuksköterskor som utsätts för negativ stress bör även få möjligheten att kunna återhämta sig efter en sådan händelse.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Ungdomar befinner sig i ett komplext stadie av utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Det gör att deras upplevelser och behov av den perioperativa vårdmiljön kan skilja sig från barn och vuxna. Emellertid har den perioperativa vården ingen särskild inriktning på ungdomar. Anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete patienter i alla åldrar, men det saknas ofta utbildning för hur den perioperativa vården till ungdomar bör vara. Det finns forskning på barn i den perioperativa vårdmiljön, men begränsat med forskning på just ungdomar. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser och behov i den perioperativa vårdmiljön. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design som metod. En litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter en urvalsprocess utifrån bestämda kriterier och kvalitetsgranskning genererade datainsamlingen totalt nio kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Bettany Saltikovs nio steg för extrahering av data för att få fram subteman och huvudteman. Resultatet visar att ungdomar upplever oro, rädsla, smärta och obehag, samt känsla av förlorad autonomi och integritet, vilket ledde till en ovan situation. De uttryckte ett behov av att få information, känna sig sedda och hörda, samt ett behov av stöd från föräldrar, vårdpersonal och jämnåriga. Oro och rädsla var genomgående under hela den perioperativa vårdmiljön, samtidigt som de har ett behov av information och delaktighet. Personcentrerad vård i kombination med utbildning i ungdomars specifika behov, kan vara ett sätt att minska oro och rädsla. Detta kan främja välbefinnande i den perioperativa vårdmiljön. / The physical, psychological and social state of development in adolescents separates their experiences and needs in the perioperative care from those of younger children and adults. The perioperative care does not have a particular orientation towards the care of adolescents, and as a consequence, the nurse anesthetist will meet adolescents both in the perioperative care for children, as well as in the perioperative care for adults. However, they often lack knowledge about how to provide care for adolescents in the perioperative environment. The aim was to describe the experiences and needs of adolescents in the perioperative caring environment. The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design as a method. A literature search was performed. After a process of selection and review of quality, the data collection generated in total, nine qualitative articles. The data was then analyzed through the nine steps of data analysis by Bettany Saltikov to form subthemes and themes. The results show that adolescents experience anxiety, fear, pain and discomfort, together with a sense of lost autonomy and integrity, this constitutes a new and unaccustomed feeling. The adolescents expressed a need for receiving information, being involved, and receive support from parents, healthcare personal and peers. Feelings of anxiety and fear was experienced throughout the whole period in the perioperative caring environment. Person centered care in combination with education about the specific needs of adolescents, could be a way to reduce feelings of anxiety and fear, and to increase wellbeing of adolescents.

Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.