I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den? Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen. Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information.

<p>I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.</p><p>Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information.</p>

<p>Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.</p>

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder. Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen. För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden. Jämförelserna av både modellerna och hälsoboksluten har skett genom litteraturstudier och granskning av de upprättade boksluten. För att kunna fullfölja den klarläggning som förutsätts i syftet har vi genomfört intervjuer med de valda landstingen. De jämförelser som gjorts mellan hälsobokslut och modeller visar att hälsoboksluten skiljer sig på mycket få punkter från modellerna. Vad gäller jämförelserna mellan hälsoboksluten i de tre landstingen är de största likheterna att de alla kräver samarbete och är beroende av fungerande personaladministrativa system. De största skillnaderna mellan boksluten är omfattningen och antalet verksamheter det implementerats i. Implementeringsarbetet har varit olika svårt för de tre landstingen och svårigheterna har bestått i både tekniska problem och bearbetning av stora mängder information. Hälsobokslutet har lett till positiva effekter på sjukfrånvaron och ökat personalengagemang. / Health account is a rather new concept that originates from several different schools of accounting. Due to the high number of sick leaves in Sweden, the government has developed a document with the purpose of reducing the sick leave and the health account is a part of this plan. The purpose of the health account is to make companies and organisations more aware of issues concerning health in the workplace. From this point it is possible to take steps against illness. The purpose is first to describe two different health account models and then compare them to three completed health accounts. The purpose is also to examine the implementation process and to find out if the health accounts have lead to any effects in the county councils. To create an understanding for the expression health account, and to be able to answer the purpose of our thesis, we have used a qualitative method. Both the comparison of the models and the health accounts were realised through studies of literature and reviews of the health acounts. To be able to accomplish the clarification that was given in the purpose, we have conducted interviews with the selected county councils. Those health accounts that we have studied shows that they differ very little from the models. When it comes to the comparison between the health accounts, the main similarities are that they all require cooperation and they are dependent of well working personal administration systems. The main difference between the health accounts is to what extent they have been implemented in the organisation. The difficulties concerning the implementation have varied between the three county councils. The difficulties concern both technical problems and to handle large amounts of information. The health accounts had positive effects on sick leave and has also increased the interest in questions concerning the employees.

<p>Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.</p><p>Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.</p><p>För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden. Jämförelserna av både modellerna och hälsoboksluten har skett genom litteraturstudier och granskning av de upprättade boksluten. För att kunna fullfölja den klarläggning som förutsätts i syftet har vi genomfört intervjuer med de valda landstingen.</p><p>De jämförelser som gjorts mellan hälsobokslut och modeller visar att hälsoboksluten skiljer sig på mycket få punkter från modellerna. Vad gäller jämförelserna mellan hälsoboksluten i de tre landstingen är de största likheterna att de alla kräver samarbete och är beroende av fungerande personaladministrativa system. De största skillnaderna mellan boksluten är omfattningen och antalet verksamheter det implementerats i. Implementeringsarbetet har varit olika svårt för de tre landstingen och svårigheterna har bestått i både tekniska problem och bearbetning av stora mängder information. Hälsobokslutet har lett till positiva effekter på sjukfrånvaron och ökat personalengagemang.</p> / <p>Health account is a rather new concept that originates from several different schools of accounting. Due to the high number of sick leaves in Sweden, the government has developed a document with the purpose of reducing the sick leave and the health account is a part of this plan. The purpose of the health account is to make companies and organisations more aware of issues concerning health in the workplace. From this point it is possible to take steps against illness.</p><p>The purpose is first to describe two different health account models and then compare them to three completed health accounts. The purpose is also to examine the implementation process and to find out if the health accounts have lead to any effects in the county councils.</p><p>To create an understanding for the expression health account, and to be able to answer the purpose of our thesis, we have used a qualitative method. Both the comparison of the models and the health accounts were realised through studies of literature and reviews of the health acounts. To be able to accomplish the clarification that was given in the purpose, we have conducted interviews with the selected county councils.</p><p>Those health accounts that we have studied shows that they differ very little from the models. When it comes to the comparison between the health accounts, the main similarities are that they all require cooperation and they are dependent of well working personal administration systems. The main difference between the health accounts is to what extent they have been implemented in the organisation. The difficulties concerning the implementation have varied between the three county councils. The difficulties concern both technical problems and to handle large amounts of information. The health accounts had positive effects on sick leave and has also increased the interest in questions concerning the employees.</p>

<p>Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994).</p><p>Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson & Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer.</p><p>Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun.</p><p>Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer.</p> / <p>Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer & Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994).</p><p>There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson & Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different.</p><p>On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika.</p><p>After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.</p>

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer &amp; Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994). Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer. Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun. Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer. / Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer &amp; Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994). There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different. On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika. After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.