Genom åren har marknadsföring gått från att endast handla om generell informering kring varor och tjänster till att via digital marknadsföring och tillhörande tillvägagångssätt skapa högt personaliserad annonsering för individuella konsumenter. Med en högre grad av personalisering kan dock annonseringen uppfattas som påträngande vilket kan leda till integritetsoro hos konsumenten. Detta kan i slutändan ha en negativ effekt på marknadsföringen. Studiens syfte är därmed att undersöka var konsumenters upplevda gräns för personaliserad marknadsföring går, när den övergår från att vara hjälpsam till påträngande. Studiens tillvägagångssätt är ett kvasiexperiment där deltagarna fick ta del av och utvärdera annonsattrapper utifrån ett fiktivt scenario, vilket följdes upp av en tvådelad semi-strukturerad intervju där dessa fick reflektera över risker och fördelar med personaliserad marknadsföring. Metoden har sin grund i S-O-R- modellen, vilken agerar ramverk för att undersöka konsumenters inre processer i relation till given personaliserad annons och tillhörande respons. Resultatet tyder på att en högre grad av personalisering leder till en uppfattning om annons som påträngande, speciellt vid användning av platsdata och personligt riktade budskap. Samtidigt upplevs annonsen även mer hjälpsam ifall passformen är hög. Annonsens uppfattade påträngsenhet kan leda till en intuitiv oro snarare än övervägd oro hos konsumenten. Vidare visar studien att när annonsören är öppen med vilken typ av data som används uppfattas en högt personaliserad annons som mindre påträngande.

Som ett resultat av att fler konsumenter idag befinner sig på social media samtidigt som fler företag strävar efter förbättrade kundrelationer har Socialt CRM (Customer Relationship Management) blivit en vital strategi för kundrelationer för företag. Socialt CRM är ännu ett relativt outforskat område som vid felaktig användning och implementering kan resultera i finansiella misslyckanden. Det är därför viktigt att genomföra forskning inom området så att företag ska veta om och hur de ska formulera sina strategier så att deras investeringar lönar sig. Denna studie syftar därför att öka förståelsen för vad konsumenter tycker om att företagen använder social media som en kanal för kundengagemang och personaliserad marknadsföring. Detta genomfördes genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie där nio konsumenter med aktiva profiler på social media intervjuades i syfte att öka förståelsen för konsumenternas uppfattningar avseende kundengagemang och personaliserad marknadsföring. Resultatet från studien uppvisade ett antal olika forskningsansatser som företag kan ta tillvara på, bland annat identifierades det att konsumenter upplever att emotionellt och rationellt innehåll på social media bör anpassas baserat på beroende vilken produkt eller tjänst som informationen avser. Resultatet visade även att konsumenter generellt uppskattar när företag är aktiva på social media och engagerar sig med kunder. Denna aktivitet gör konsumenter mer lojala och benägna till att köpa av företag med aktiva profiler. Avslutningsvis visade även resultatet att konsumenter överlag upplever personaliserad marknadsföring som något positivt och att personaliseringen har hög träffsäkerhet på social media. Samtidigt visade resultatet däremot att det finns ett antal aspekter inom personaliserad marknadsföring som kan effektiviseras samt att det krävs en balans för att marknadsföringen inte ska bli kränkande mot konsumentens integritet. Resultaten från denna studie ger upphov till vidare forskning inom området, förslagsvis kan balansen mellan personaliserad marknadsföring och användning av kunddata kvalitativt studeras genom intervjuer med företag.

Studien syfte har varit att skapa djupare förståelse om vilka kunskaper Svenska företag har om algoritmens påverkan på digital personaliserad marknadsföring, samt hur företag kan nyttja algoritmerna för att förbättra sin digitala personaliserade marknadsföring. För undersöka detta har tre forskningsfrågor formulerats; “Vilka kunskaper om algoritmernas påverkan på den digitala personaliserade marknadsföringen är viktiga för företag?”, “Hur kan företag använda algoritmer på sociala plattformar för att utveckla sin digitala personaliserade marknadsföring?” samt “Hur kan företag hantera nackdelarna med algoritmer på sociala plattformar?”. Studien grundar sig i teorier om algoritmen samt digital personaliserad marknadsföring, och primärdata har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med experter inom digital marknadsföring. Studien visar på att kunskaper om algoritmens funktion är viktig för att lyckas med digital personaliserad marknadsföring. Vidare visar studien på att företag saknar kunskaper som är viktiga för att lyckas med personaliserad marknadsföring, vilket leder till bortkastade resurser. Företag behöver satsa på innehåll, sökoptimering och utveckla sina marknadsföringsstrategier för att lyckas nå ut till önskat kundsegment. Studien visar även på vikten av kundrelationer och förståelse för kundernas sökbeteenden för att lyckas personalisera annonser.

Titel: Personaliserad annonsering och AI: Marknadsförarnas perspektiv på möjligheter och utmaningar. Problem: Det har blivit en utmaning för marknadsförare att fånga konsumenternas uppmärksamhet i det snabbt föränderliga tekniklandskapet. Personaliserad marknadsföring kan skapa starka kundrelationer och öka synligheten för digital annonsering. Däremot står marknadsförare inför en innehållskris och behöver rätt teknik för att lösa detta problem. Användningen av AI-baserad teknik kan underlätta den digitala marknadsföringen, men det finns inget underlag för vilka faktorer företag måste beakta vid implementeringen. Mer forskning krävs om företags beredskap vid implementering av AI, dess potential och begränsningar, samt användning och acceptans av teknologin inom marknadsföring. Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vilken potential, samt vilka begränsningar verksamma marknadsförare ser med AI-baserad teknik i sitt arbete med att optimera synligheten genom personaliserad annonsering. Genom att identifiera både potential och begränsningar ämnar studien att utgöra ett underlag för företag vid en eventuell implementering, samt öka förståelsen för hur AI-teknologin används och accepteras inom marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod som innefattade åtta semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna metod var att ge den intervjuade individen utrymme att uttrycka sina åsikter och tankar på ett flexibelt sätt, vilket öppnade upp för nya insikter och idéer. Tematisk analys användes för att analysera data, och fokus låg på att identifiera mönster och teman i materialet. Slutsats: I denna studie har flera faktorer identifierats som är förknippade med både potential och begränsningar. AI-baserad teknik har potential att frigöra tid för marknadsförare, ge möjlighet till specialisering, förbättra text och bild i annonser, förenkla personaliserat innehåll, öka synligheten på annonser, skapa förutsättningar för tillväxt, samt effektivitet genom automatisering. Dock finns det begränsningar som företag bör ha i åtanke, vilket är att informationssäkerheten är inte tillräckligt utvecklad, att AI-baserad teknik inte kan ersätta den mänskliga faktorn, inlärning av diskriminering, kunskapsbrist kring användning, ineffektivitet vid implementering i fel syfte, kostnad i förhållande till risk, samt rättsliga frågor kring upphovsrätt. Acceptansen av AI-baserade verktyg varierar bland företagen på grund av kompetensbrist. Studien visar att användningen av AI-baserad teknik är begränsad, men förväntas bli standardiserad i arbetet med personaliserad marknadsföring.

Studien behandlar fenomenet personaliserad marknadsföring, som har avancerats i dess tillämpning på senare år och har kommit att bli en hyperanpassad upplevelse för mottagaren. Individens informationsutlämnande är centralt för företagens möjlighet att tillämpa marknadsföringsstrategin och därav har det konstaterats att det finns både fördelar och risker med personaliserad marknadsföring, vilket belyses av personalisering- och integritetsparadoxen. Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan identifierade fördelar och risker med informationsutlämnande har på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt hur en tidigare positiv respektive negativ varumärkesimage kan påverka det upplevda värdet. En enkätundersökning används som forskningsmetod och vid dataanalys tillämpas stegvis modellering samt multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att preferensmatchning, söktid och positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på upplevt värde medan personlig integritet har en negativ påverkan. Därav accepteras hälften av studiens hypoteser. Slutsatsen är att marknadsföring som är anpassad efter konsumentens intressen och preferenser har störst påverkan på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt att en tidigare positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på det upplevda värdet.

SAMMANFATTNING  Datum: 2024-01-11  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare: Julia Blomqvist                 Julia Köhl                           Sophie Lindström                            02/04/16                         97/07/16                                  00/06/10  Titel: Effekten av AI på den digitala personaliserade marknadsföringen: möjligheter och utmaningar. - En studie kring hur AI påverkar den digitala personaliserade marknadsföringen ur ett företagsperspektiv.  Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Digital marknadsföring, Personaliserad marknadsföring, CRM, Köpprocess, Artificiell intelligens Forskningsfrågor: Vilka är de främsta möjligheterna som kan identifieras vid implementeringen av AI-baserad personaliserad marknadsföring för att förbättra kundengagemang? Vilka utmaningar kan företag stöta på när de implementerar AI-baserad personaliserad marknadsföring för att förhöja kundengagemanget? På vilket sätt kan marknadsförare effektivt bemöta och hantera de specifika utmaningar som uppstår vid användandet av AI för personaliserad marknadsföring? Syfte: Studien ämnar identifiera och adressera eventuella möjligheter, utmaningar och risker associerade med implementeringen av AI-baserad marknadsföring, samt utforska effektiva metoder för att hantera utmaningarna. Syftet med denna studie är att undersöka tillämpningen av AI-baserad personaliserad marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där det genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio marknadsföringsexperter. Därefter applicerades en tematisk analys för att systematiskt organisera datan, vilket möjliggjorde identifiering av olika koder och teman. Slutsats: AI-baserad personaliserad marknadsföring öppnar dörrar för skräddarsydda kundupplevelser, men det medför även utmaningar kring över-personalisering. Studiens resultat visar på utmaningar gällande etiska aspekter som cybersäkerhet och integritetsproblem. Ytterligare visar studien att det finns en avsaknad av ett komplett ramverk för AI vilket skapar svårigheter kring implementeringen. Marknadsförare behöver balansera teknisk expertis med etisk medvetenhet och lagliga bestämmelser för att hantera dessa utmaningar effektivt. Vidare visar studien på möjligheter gällande effektivitet, automatisering, ekonomiska aspekter och ökad kreativitet.

Personaliserad marknadsföring är betydelsefullt för e-handeln och dess framgång. “Personaliserad marknadsföring definieras som att designa och leverera skräddarsydda produkter och tjänster till enskilda kunder, personaliserad marknadsföring innebär med andra ord differentierade erbjudanden för enskilda kunder” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  Denna marknadsföringsstrategi får en ökad betydelse på nätet inom detaljhandel. Det finns bristfällig forskning gällande konsumenternas uppfattning om personaliserad marknadsföring samt bristande forskning kring kulturella aspekter inom personaliserad marknadsföring. Det finns en oro bland konsumenter för hur företag behandlar personliga uppgifter samt säkerheten kring dessa. Samtidigt har hantering av personliga uppgifter blivit ett diskuterat ämne inom EU där lagen om GDPR har tillfört att denna hantering skapat en större kontroll över personliga uppgifter. Denna studie syftar till att öka förståelsen kring personaliserad marknadsföring inom EU utifrån konsumenternas uppfattning samt att undersöka vilka faktorer som påverkar denna uppfattning. Studien avgränsas till EU då länder inom EU regleras av lagen om GDPR. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med konsumenter i Sverige och Tyskland.  De teorier som tillämpats behandlar delning av personlig information, konsumentbeteende, integritet, köpintention vid personaliserad marknadsföring och individualism/kollektivism. Empirin har tillsammans med teorierna analyserats och visat på att det finns skillnader i hur svenska och tyska konsumenter uppfattar personaliserad marknadsföring.  Studiens slutsats fastställer en positiv uppfattning om personaliserad marknadsföring bland de svenska konsumenterna i större omfattning i jämförelse med de tyska konsumenterna. Studien påvisar att de svenska konsumenterna inte uppvisar en oro för integritet, en upplevd påträngning av personliga annonser samt en motvilja till att dela personlig information i lika stor utsträckning som de tyska konsumenterna. Studien kan urskilja att de tyska konsumenterna påverkas i större grad av lagen om GDPR och ytterligare en tysk lag som reglerar hantering av personliga uppgifter. Studien påvisar även att konsumenterna påverkas av två faktorer, personliga och sociala, vid val av livsmedelsvaror. Studien kan även konstatera att konsumenterna påvisar ett individualistiskt beteende vid val av livsmedelsvaror. / Personalized marketing is important to e-commerce and its success. “Personalized marketing is defined as designing and delivering tailor-made products and services to individual customers. In other words, personalized marketing involves differentiated offerings for individual customers” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  This marketing strategy is gaining increased importance online in retail. There is inadequate research regarding consumers’ perceptions of personalized marketing. In addition, there is inadequate research regarding cultural aspects of personalized marketing. There is a concern among consumers about how companies process personal data and the security regarding this. At the same time, processing of personal data has become a discussed topic within the EU, where GDPR has contributed to a greater control over the processing of personal data. This study aims to increase the understanding of personalized marketing within the EU based on consumers’ perception and to study which factors influence this perception. The study is limited to the EU as countries within the EU are regulated by the law of GDPR. To investigate this, a qualitative research strategy has been applied, where semi-structured interviews have been conducted with consumers in Sweden and Germany.   The theories that are applied to this study deal with the sharing of personal information, consumer behavior, privacy, purchase intention in personalized marketing and individualism/collectivism. The collected data have been analyzed together with the theories and shown that there are differences in how Swedish consumers and German consumers perceive personalized marketing.  The conclusion of this study establishes a positive perspective of personalized marketing among the Swedish consumers to a greater extent in comparison with the German consumers. The study can prove that Swedish consumers do not show a concern for privacy, a perceived intrusion of personal advertisements and an aversion of sharing personal information to the same extent as the German consumers. The study can distinguish that German consumers are affected to a greater extent by the law on GDPR and another German law that regulates the handling of personal data. This study also shows that consumers are influenced by two factors, personal and social, when choosing food products. The study can also establish that consumers demonstrate an individualistic behavior when choosing food products.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

I och med teknologins framfart har digital marknadsföring blivit ett av de vanligaste sätten för marknadsförare att nå sin publik. Med denna digitala utveckling ökar också möjligheterna för marknadsföringen. Något som för 25 år sedan bara var en dröm är idag en mycket aktuell verklighet -nämligen digital one-to-one marknadsföring. Denna marknadsföringsform går ut på att enorma mängder data samlas in om individer som sedan används för att skapa personaliserade annonser anpassade just för dessa individers behov. Teknologin gör detta möjligt och denna marknadsföringsform befinner sig ofta på sociala medier. En konsumentgrupp som spenderar mycket tid på sociala medier är tonåringar. Denna studie ämnar därför undersöka hur tonåringar upplever att deras köpbeteende påverkas av digital one-to-one marknadsföring.  Kvalitativa intervjuer har utförts till empiriinsamlingen med respondenter i åldrarna 15-17 år. Alla respondenter känner sig påverkade av digital one-to-one marknadsföring. De känner oro för vad deras information används till och tycker att riskerna med att ge ifrån sig information överväger nyttan av att få anpassade annonser. Denna integritetsoro skulle möjligtvis kunna dämpas om information försågs med var företaget hittat den personliga informationen. Hos tonåringar kan denna marknadsföring skapa behov som de inte hade tidigare och bidra med fler alternativ för att tillfredsställa detta behov. One-to-one marknadsföring har alltså en direkt påverkan på tonåringars köpbeteende. / With the steady and rapid growth of technology, digital marketing has become one of the most common ways for advertisers to reach out to a broader audience. Instagram and Snapchat are the most commonly used social networking services among today’s adolescents that highly utilise the concept of personalised digital advertising through third parties. One-to-one marketing is a form of personalised marketing that aims to collect information about individual consumers in order to provide each individual with advertisements fitted to their interests. This study takes a closer look on how teenagers perceive the personal effect of one-to-one marketing.  The empirical research was obtained from qualitative interviews carried out among teenagers aged 15 to 17 years old. Upon conclusion of the study, it was found that all respondents felt influenced by digital one-to-one marketing and are worried about the use of their information. Ultimately, respondents think the risks outweigh the benefits and want to know where the company gets their information from. In adolescents, one-to-one marketing can create needs that did not exist before and can be met through the provision of more options. Hence, one-to-one marketing has a direct impact on the purchasing behaviour of adolescents.

While it is difficult for base stations to estimate the millimeter wave (mmWave) channels and find the optimal mmWave beam for user equipments (UEs) quickly, the sub-6 GHz channels which are usually easier to obtain and more robust to blockages could be used to reduce the time before initial access and enhance the reliability of mmWave communication. Considering that the channel information is collected by a massive number of radio base stations and would be sensitive to privacy and security, Federated Learning (FL) is a match for this use case. In practice, the channel vectors are usually subject to Non-Independently Distributed (non-IID) distributions due to the greatly varying wireless communication environments between different radio base stations and their UEs. To achieve satisfying performance for all radio base stations instead of only the majority of them, a useful solution is designing personalized methods for each radio base station. In this thesis, we implement two personalized FL methods including 1) Finetuning FL Model on Private Dataset of Each Client and 2) Adaptive Expert Models for FL to predict the optimal mmWave beamforming vector directly from the non-IID sub-6 GHz channel vectors generated from DeepMIMO. According to our experimental results, Finetuning FL Model on Private Dataset of Each Client achieves higher average mmWave downlink spectral efficiency than the global FL. Besides, in terms of the average Top-1 and Top-3 classification accuracies, its performance improvement over the global FL model even exceeds the improvement of the global FL over the pure local models. / Även om det är svårt för en basstation att uppskatta en kanal för millimetervåg (mmWave) och snabbt hitta den bästa mmWave-strålen för en användarutrustning (UE), kan den dra fördel av kanaler under 6 GHz, som i allmänhet är mer lättillgängliga och mer motståndskraftig mot blockering, för att minska tid för första besök och förbättra tillförlitligheten hos mmWave-kommunikation. Med tanke på att kanalinformation samlas in av ett stort antal radiobasstationer och är känslig för integritet och säkerhet är federated learning (FL) väl lämpat för detta användningsfall. I praktiken, eftersom den trådlösa kommunikationsmiljön varierar mycket mellan olika radiobasstationer och deras UE, följer kanalvektorer vanligtvis en icke-oberoende distribution (icke-IID). För att uppnå tillfredsställande prestanda för alla radiobasstationer, inte bara de flesta radiobasstationer, är en användbar lösning att utforma ett individuellt tillvägagångssätt för varje radiobasstation. I detta dokument implementerar vi två personliga FL-metoder, inklusive 1) finjustering av FL-modellen på varje klients privata datauppsättning och 2) en adaptiv expertmodell av FL för att direkt generera icke-IID sub-6 GHz kanalvektorer förutsäga optimal mmWave beamforming vektorer. Enligt våra experimentella resultat uppnår finjustering av FL-modellen på varje klients privata datauppsättning högre genomsnittlig mmWave-nedlänksspektral effektivitet än global FL. Dessutom överträffar dess prestandaförbättring jämfört med den globala FL-modellen till och med den för den globala FL jämfört med den rent lokala modellen vad gäller genomsnittlig klassificeringsnoggrannhet i topp-1 och topp-3.