Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar omkring 250 personer per år i Sverige. ALS har länge ansetts vara en mycket plågsam sjukdom för den drabbade. Den ovissa framtiden kan skapa en känsla av meningslöshet, ångest och oro. Sjukdomen medför komplexa symtom och ett omfattande omvårdnadsbehov. På grund av den svåra sjukdomsbilden är det avgörande att sjuksköterskan har kunskap och förmåga att bidra till en trygg miljö genom hela sjukdomsförloppet. Det krävs många kompetenser hos sjuksköterskan vid omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av palliativ omvårdnad för personer med Amyotrofisk lateralskleros. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsykINFO. Resultat I resultatet beskrivs sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnaden för personer med ALS. Vid analysen genererades tre huvudteman: att möta patienten i teamsamverkan, personcentrerat stöd i den palliativa processen och vårdrelationens betydelse. Slutsats Resultatet visade att sjuksköterskan utför en komplex omvårdnad som ska tillgodose patientens omvårdnadsbehov samt underhålla en god kontinuerlig kommunikation med patienten. Förmåga att inta ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden var grundläggande. Många personer med ALS kämpar med existentiella besvär och hopplöshet. Därav är det av stor vikt att sjuksköterskan är professionell och trygg i sitt bemötande med personer med ALS.

SAMMANFATTNING Bakgrund Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen. Resultat Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet. Slutsats Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

BAKGRUND Forskning om hur premenstruellt dysforiskt syndrom påverkar kvinnors livssituation är bristfällig. Symtomen liknar de som förekommer vid premenstruellt syndrom men är av allvarligare grad. Tidigare studier har visat på en nedsatt livskvalitet hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Besvären får konsekvenser för både relationer och arbetsliv. Bristande bemötande kan leda till att ett ytterligare lidande för de kvinnor som söker vård, utöver det redan upplevda lidandet i förhållande till sjukdomen. SYFTE Att beskriva upplevd livssituation och upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. METOD Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. PMS-förbundet kontaktades för rekrytering och sju kvinnor som uttryckte intresse för att delta valdes sedan ut. Efter transkribering bearbetades materialet med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Katie Erikssons omvårdnadsteori. RESULTAT Resultatet visade att kvinnorna upplevde ett sjukdomslidande. Relationer och arbetsförmåga påverkades liksom kvinnornas självbild. Den bristfälliga vården kunde bidra till ett ytterligare lidande. Detta vårdlidande kunde lindras genom ett respektfullt bemötande där kvinnorna fick information och tilläts ta del i utformningen av vården. Kvinnorna efterfrågade ett helhetstänkande hos vårdpersonal som upplevdes vara fokuserad på farmakologisk behandling. SLUTSATS Att leva med premenstruellt dysforiskt syndrom innebar lidande. Kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården och en okunskap som förstärkte lidandet. Personcentrerad omvårdnad bör i högre grad tillämpas vid vård av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Utökad patientinformation är nödvändig för kvinnorna och personer i deras omgivning då detta leder till ökad förståelse.

Bakgrund Patienten har både en önskan om och en rättighet enligt lag att vara delaktig i sin vård. Skiftbytesrapportering vid patientens säng, så kallad bedsiderapportering, är en alternativ rapporteringsmetod som kan göra patienten delaktig i sina hälso- och vårdprocesser. Syfte Att belysa patientens upplevelse av bedsiderapportering. Metod En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH termer, CINAHL-headings och fritext. Sammanlagt inkluderades 13 artiklar i resultatet som redovisas i en matris. Samtliga artiklar har genomgått kvalitetsgranskning och analyserats utifrån Fribergs (2012) analysmodell. Resultat Resultatet presenteras i fyra teman: Känslan av att vara delaktig, En förbättrad vårdrelation, Att känna sig trygg, Att informationsutbytet kan höras av andra. Patienter har generellt positiva upplevelser av bedsiderapportering i form av ökad delaktighet, samhörighet och trygghet. Utmärkande fördelar är patientens samspel med vårdpersonalen, tillgången till information, mer kunskap om sin hälsa och kontroll över sin vårdsituation. Slutsats Patienter upplever deltagandet vid bedsiderapportering positivt när genomförandet präglas av ett personcentrerat förhållningssätt. Den stora behållningen med bedsiderapportering är informationsutbytet mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare har rapporteringsmetoden potential att öka patientsäkerheten och stärka partnerskapet med vårdpersonalen.

Smärta är ett subjektivt fenomen som påverkas av olika faktorer. Den postoperativa smärtan uppstår efter ett kirurgiskt ingrepp. Obehandlad smärta kan medföra både psykologiska och fysiologiska besvär för patienterna med ökat vårdlidande och förlängd vårdtid som resultat. Sjuksköterskan har en central roll i patientens bedömning och behandling av den postoperativa smärtan. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av den postoperativa smärtan hos vuxna över 18 år. Artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och Cinahl, där nitton artiklar sedan inkluderades i studien. Artiklarna granskades och analyserades utifrån litteraturöversiktens syfte, där sju kategorier framkom: information, kommunikation, hur sjuksköterskan eftersträvar en effektiv smärtbehandling, sjuksköterskans förförståelse och fördomar, erfarenhet/kompetens, utbildning, sjuksköterskans arbetsmiljö. Resultatet visade brister på adekvat smärtbehandling av postoperativ smärta, där riktlinjer och rutiner inte efterföljs samt där samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor utgör ett hinder för en effektivare smärtbehandling. Resultatet visade även att samarbetet mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor kan utgöra ett hinder. Ytterligare en svårighet för sjuksköterskan är att inte färgas av sin förförståelse. Oerfarna sjuksköterskor sam avsaknad av postoperativ smärta i sjuksköterskeutbildningen utgör ett hinder för effektiv smärtbehandling. Som slutsats har sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen en viktig funktion. För en så optimal och effektiv smärtbehandling som möjligt är det viktigt med en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Att lindra patienternas lidande kan vara en komplex uppgift för sjuksköterskorna, sjuksköterskorna upplever ofta bristande kunskap kring den postoperativa smärtan och det är önskvärt med regelbundna utbildningar. Vid personcentrerad vård främjas utvecklingen  från att vara sjukdomsorienterad till att istället vara individorienterad. Individens behov sätts i centrum och patientens egen syn på vad som är livskvalite och god hälsa ställs i fokus. Vidare forskning verkar vara nödvändig då resultatet visar att patienter lider i onödan, trots att det finns rutiner och riktlinjer

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar tio procent av världens kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen går i skov och orsakar smärta och lidande för de drabbade, något som påverkar det dagliga livet och livskvaliteten. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att uppmärksamma och respektfullt bemöta dessa unika individers omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjukdomen har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och orsakar lidande, där bristfällig vård medför en fördröjd diagnos på upp till tio år. För att öka livskvaliteten krävs  en lyhörd vård som tar kvinnor på allvar och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund Egenvård är en stor del av behandlingen vid diabetes typ 1 som påverkar patientens och dess närståendes livssituation och hanteringen av egenvården är avgörande för att minska risken för komplikationer. Genom att sjuksköterskan ger individuellt stöd till egenvård förbättras egenvårdshanteringen. För att individanpassa behandlingen samt värna om patientens och dess närståendes hälsa och välbefinnande behöver sjuksköterskan vara medveten om hur egenvården upplevs. Syfte Syftet med studien var att beskriva patientens och närståendes upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod En litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Totalt inkluderades 22 artiklar som klassificerades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat Resultatet presenteras i fyra teman: välbefinnande i egenvården, upplevelser av ansvar, upplevelser av kunskap och undervisning samt upplevelser av stöd. Sammantaget visar resultatet att upplevelser av egenvården varierar men beskrivs genomgående som överväldigande och frustrerande eller som en motivation till ett hälsosamt liv. Patienten upplever sig ha ett stort ansvar med ett flertal plikter och skyldigheter mot sig själv, närstående, samhället och hälso-och sjukvården. Slutsats För att patienten ska ha en god egenvård och uppleva välbefinnande behöver vården individanpassas där hela livssituationen tas hänsyn till. Närstående har en betydande roll i patientens egenvård och därför bör sjuksköterskan ta hänsyn till närståendes upplevelser och relationens påverkan för att främja, bibehålla eller uppnå en god egenvård.

I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt.    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård   Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.   Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.   Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

SAMMANFATTNING Endoskopiska undersökningar är vanligt förekommande vid diagnostisering av gastrointestinala sjukdomar. Checklistor för att öka patientsäkerhet vid kirurgi används runt om i världen och studier visar på goda resultat. Under år 2015 inleddes ett projekt vid ett akutsjukhus i Stockholm där en checklista implementerades med fokus på säker och personcentrerad endoskopi. Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården samt att få en vård vilken är säker och personcentrerad. Specialistsjuksköterskan ska kunna implementera evidensbaserade forskningsresultat i det akuta omhändertagandet av patienten. En individuellt anpassad kommunikation och dialog med patient och anhöriga ska föras och patientinformationen ska förmedlas så att patientsäkerheten är god oavsett arbetsbelastning och patientflöde. Specialistsjuksköterskan ska samarbeta på ett respektfullt sätt med övrig vårdpersonal i vårdteamet och vårdkedjan. Utvärdering och uppföljning är viktiga delar vid implementering. Utifrån detta ter det sig viktigt att belysa och beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och bedriva omvårdnad utifrån en checklista inom endoskopisk kontext.   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån Checklista för Säker och Personcentrerad Endoskopi [CSPE].   Studien bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetade på endoskopienheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide användes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data.   Respondenterna beskrev att arbete utifrån CSPE upplevdes ge patienterna en delaktighet på ett strukturerat sätt samt bidrog till en säker vård. Utmaningar vilka beskrevs var en mindre följsamhet till checklistan vid stress och ovana vårdteam.   Införandet av CSPE verkar ha bidragit till en ökad säkerhet för patienterna. Patienternas delaktighet upplevdes ha ökat då de blivit aktivt involverade i sjuksköterskans sammanfattning inför den endoskopiska undersökningen. Utmaningar i vårdteamet angående samarbetet behöver lyftas fram och bemötas.   Nyckelord: Endoskopi, checklista, personcentrerad vård, patientsäkerhet, intervjustudie

Bakgrund Antibiotikaresistens ökar i världen och utgör ett hot mot global folkhälsa. Multiresistenta bakterier kan ge upphov till svåra ihållande infektioner på grund av att förstahandsvalpreparat inte längre fungerar som behandling eller profylax, vilket i sin tur leder till att infektioner blir svårare att kontrollera. Sjuksköterskan kärnkompetens är att bedriva personcentrerad omvårdnad, vilket betyder att patienten ses som en helhet, inkluderas i omvårdnaden samt ges makt att påverka dess utformning. Ett sätt att göra det är genom patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier där sjuksköterskan utgår ifrån patienternas individuella behov och preferenser. Genom skräddarsydda utbildningsinsatser kan sjuksköterskan värna om patienternas känsla av trygghet. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans information och patientutbildning gällande smitta med multiresistenta bakterier och smittprofylax. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod lämpad för att basvara syftet. Databassökning gjordes i databaser PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar, varav 11 kvalitativa och två kvantitativa, inkluderades i studien. Resultat Arbete med dem inkluderade artiklarna resulterade i identifiering av tre huvudteman. De tre huvudteman var patienters negativa upplevelser, patientutbildningens positiva effekter och utbildningsstrategier. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll att bedriva personcentrerad omvårdnad och värna om patienterna känsla av trygghet. Patienter smittade med multiresistenta bakterier erkänner sitt informationsbehov och upplever att det är viktigt att utbildas om smittan. Detta kan mildra deras negativa upplevelser av vården samt främja deras känslor av trygghet och egenmakt. Att ha med en närstående vid utbildningstillfälle och imitera sjuksköterskans agerande kring smittskyddsåtgärder framstår som framgångsrika utbildningsstrategier.