• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1112
  • 7
  • Tagged with
  • 1119
  • 955
  • 893
  • 875
  • 649
  • 571
  • 492
  • 189
  • 179
  • 163
  • 154
  • 151
  • 134
  • 123
  • 121
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Faktorer som påverkar måltidssituationen för personer med demenssjukdom på särskilt boende / Factors that affect the meal situation for people with dementia in nursing homes

Häggström, Ann, Lundström, Maria January 2021 (has links)
I Sverige, precis som i övriga världen, är demenssjukdom en växande folksjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. De allra flesta med någon form av demenssjukdom flyttar med tiden till ett särskilt boende. Demenssjukdom är starkt korrelerad med nedsattnutritionsstatus, dock är det inte helt vetenskapligt klarlagt på vilket sätt. På särskilt boende är det sjuksköterskan som är ansvarig för att göra bedömningar av nutritionsstatus och sätta in åtgärder i de fall det behövs. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidssituationen hos personer med demenssjukdom. Metod för det självständiga arbetet var en allmän litteraturöversikt med avsikt att sammanställa befintlig forskning för att besvara syftet. Inkluderade artiklar söktes och hittades via databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 vetenskapliga artiklar i litteraturöversikten. I resultatet framkom sju kategorier: En hemlik miljö där aptiten främjades, Musikens betydelse under måltiden, En lugn miljö utan störningsmoment, Social interaktion vid måltider – en nyckelfaktor, Matens betydelse vid demenssjukdom, Fysiska och psykiska faktorer som påverkar måltiden samt Vårdpersonalens betydelse. Resultatet visar att en person med demenssjukdom lätt påverkas av beteendesymtom, både egna och från övriga personer i närheten vilket påverkar måltidssituationen. En lugn, hemlik miljö med få störningsmoment samt ett personcentrerat bemötande gjorde att personen åt bättre. Slutsats blir således att både yttre faktorer som matsalens utformning eller störningsmoment iform av närstående på besök eller TV-apparater påverkar matintaget. Även inre personligafaktorer som sociala interaktioner med vårdpersonal och andra boende är viktiga för att personer med demenssjukdom ska erhålla ett gott nutritionsstatus.
232

Faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom : en litteraturöversikt / Factors affecting smoking habits in patients with coronary heart disease : a literature review

Lindman, Amanda, Torstensson, Ellinor January 2021 (has links)
Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård / Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care
233

Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka patienter i deras hem : en litteraturöversikt / Nurses' experiences of caring for patients with severe diseases in their homes : a literature review

Åslund, Sara, Lundmark, Katarina January 2021 (has links)
Bakgrund Hemsjukvården har under de senaste decennierna fått ansvaret för allt fler patienter och det finns en önskan hos många allvarligt sjuka personer att vårdas i det egna hemmet. En åldrande befolkning med kroniska sjukdomar ställer krav på en välfungerande hälso- och sjukvård. Krav ställs även på sjuksköterskors kompetens att kunna tillgodose såväl patienters som närståendes behov i hemmet. Att få en inblick i hemsjukvården sett ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra med viktig kunskap kring hur en god och trygg miljö skapas i hemmet för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka patienter i deras hem. Metod Den metod som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Utifrån datainsamling via databaserna PubMed och CINAHL Complete inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats till litteraturöversikten. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: arbetsmiljön i hemsjukvården, relationer med patient och närstående samt betydelsen av kompetens och samarbete i hemsjukvården. Under dessa huvudkategorier skapades nio subkategorier: utmanande arbetsmiljö, säker vård - en förutsättning för trygghet, planering av vården, en jämbördig relation, att komma patienten och närstående nära, svåra möten och vårdsituationer, kunskap och erfarenhet, kompetensutveckling samt samverka i team. Slutsats Sjuksköterskor som arbetar med allvarligt sjuka patienter i hemmet har ett stort ansvar att arbeta personcentrerat och patientsäkert. Arbetet för sjuksköterskor i hemsjukvården är varierande och därför är det viktigt att vara flexibel och lyhörd. Relationer till såväl patienten som närstående är av största vikt och förväntningarna på sjuksköterskors arbete är höga. Detta kan skapa stress även om många sjuksköterskor beskriver att de trivs med sitt arbete. Mer resurser såsom kompetensutveckling och fler sjuksköterskor krävs för att kunna utveckla hemsjukvården i den takt som behovet ökar.
234

Se mig, inte min sjukdom : En litteraturöversikt om hivpositiva personer

Ahmad, Wafa, Lindvall, Mira January 2023 (has links)
Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en sjukdom som kan drabba alla människor i världen. Hiv smittar via blod och sexuell kontakt och är en obotlig sjukdom. Med antiretroviral terapi (ART) hämmas skadan i immunsystemet och helt eller nästan helt undertrycker hiv-replikation. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering av vänner, familjemedlemmar och från personen själv, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse av bemötandet inom hälso-och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur hivpositiva personer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter ett systematiskt urval och granskningsprocess valdes 14 artiklar ut, där 11 var kvalitativa och 3 var mixad metod. Dessa artiklar låg till grund för resultatet. Resultat: I resultat framkom två huvudkategorier; vårdande relation och kränkning av sekretess och integritet. Till vårdande relation tillhörde att mötas av hälso-och sjukvården, att få information och att få tillgång till hälso-och sjukvård. Till kränkning av sekretess och integritet tillhörde att utsättas för extra skyddsåtgärder, att bli diskriminerad och att sekretessen bryts. Resultatet visade på att det förekommit brister i bemötandet inom hälso-och sjukvården. Diskussion: Hivpositiva personer upplevde negativa känslor och lidande till följd av brister inom hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande som var diskriminerade och stigmatiserande. Slutsats: För att skapa ett gott bemötande och minska lidande för hivpositiva personer bör hälso-och sjukvårdspersonal arbeta utifrån personcentrerad vård. Brist på kunskap låg till grund för negativa upplevelser, därför behöver vårdpersonal få vidare kunskap för att kunna minska patienternas lidande. / <p>2023-03-23</p>
235

Att leva med lungcancer : -Upplevelser av att leva med en livshotande cancersjukdom

Lantz, Josefin, Mei, Xingxing January 2023 (has links)
Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som innebär ett uttalat lidande för de drabbade personerna. Sjuksköterskan kan med hjälp av ett personcentrerat förhållningsätt och med en förståelse för det individuella lidandet skapa en vårdrelation som underlättar livet för de lungcancersjuka personerna. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med lungcancer. Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ ansats baserat på 14 artiklar. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De huvudfynd som återfanns i litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier; upplevelser första tiden efter ett lungcancerbesked, leva och hantera livet med lungcancer, sociala relationer och möta stigmatisering. Lungcancerbeskedet satte personernas liv och uppfattning om livets olika självklarheter ur balans. Personerna behövde plötsligt söka efter vägar till acceptans men också finna källor till hopp. Förmågan att leva ett normalt liv blev nu beroende av olika handlingsstrategier. De sociala relationerna visade sig både bli problematiska och hjälpfulla. Det mest utmärkande för lungcancersjuka personer var det egna skuldbeläggandet grundat i stigtimatieringen från omgivningen. Diskussion: Personer med lungcancer upplever hinder i sitt dagliga liv och kan få hjälp av sjuksköterskan att hantera livet med hjälp av personcentrerad vård. Slutsats: Personer med lungcancer tvingades in i en förändrad tillvaro och sjukdomen medförde ett lidande som påverkade olika aspekter i deras vardagliga liv. Vidare forskning kan inriktas mot att undersöka lungcancersjuka personers upplevelser av vårdbemötandet. / <p>2023-03-23</p>
236

Upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer : En litteraturstudie av patografier

Karamita, Olga, Karlsson, Mikaela January 2022 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom som drabbar många människor runt om i världen och bedöms som ett globalt problem. Behandlingen består ofta av en kombination av behandlingsmetoder och många patienter behandlas med cytostatika. Behandling med cytostatika leder vanligen till många biverkningar och dessa kan uppträda från stora delar av kroppen. Varje persons upplevelse av behandlingen är unik och för att kunna bemöta människors olika behov och förbättra samt utöva en god personcentrerad vård behövs upplevelsen förstås utifrån den levda livsvärlden. Syfte: Syftet var att sammanställa kvinnors upplevelser av att genomgå cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier kroppsliga förändringar, emotionella förändringar samt vardagliga förändringar. Kroppsliga förändringar hade två underkategorier kroppen bryts ner och utseendet förändras. Kategorin emotionella förändringar hade två underkategorier måendet försämras och perspektiv förändras. Sista kategorin vardagliga förändringar hade tre underkategorier tillvaron förändras, bemötandet förändras och behovet av stöd ökar. Slutsats: Cytostatikabehandling vid bröstcancer leder till en stor påverkan och förändring på både individen och dennes vardag. Upplevelser av symtom skiljer sig vilket betonar vikten av att tillämpa en personcentrerad vård som ser till det unika hos varje individ. Med hjälp av livsvärldsperspektivet nås dessutom en djupare förståelse för hur cytostatikabehandlingen upplevs från ett inifrånperspektiv.
237

Trycksårsprevention : En litteraturöversikt som beskriver sjuksköterskors erfarenheter

Törnkvist, Alexandra, Carlström, Julia January 2023 (has links)
Bakgrund: Trycksår är en av de mest vanligt förekommande vårdskadorna i Sverige och kan leda till ett vårdlidande för patienter. För att uppmärksamma de riskfaktorer som kan leda till trycksår är det viktigt att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom trycksårsprevention för att kunna tillhandahålla en god personcentrerad omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggandeomvårdnadsarbete. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar där totalt 12 artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”Kunskap och utbildning inom trycksårsprevention”, ”Inställningar till trycksårspreventiva åtgärder” och ”Hinder i trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete”. Sjuksköterskors erfarenheter visade att kompetensutveckling var något som efterfrågades. Vidare framkom att sjuksköterskor hade en positiv inställning till att arbeta med trycksårsprevention men att hinder så som tidsbrist samt patienters ovilja att samarbeta påverkade det trycksårsförebyggande omvårdnadsarbetet negativt. Slutsatser: Sjuksköterskor har erfarenhet av, samt en vilja ochpositiv inställning till, att arbeta med trycksårsprevention. Organisatoriska förändringar behöver ske för att minimera de hinder som finns för att sjuksköterskor ska få rätt förutsättningar att bedriva ett patientsäkert trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.
238

Kvinnors upplevelse av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall : En allmän litteraturöversikt

Saleh Ahmed, Shoroq, Almusawi, Sara January 2023 (has links)
Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av graviditet som sker innan vecka 22. Cirka 20% av alla konstaterade graviditeter slutar i missfall eller spontan abort. Det kan finnas flera orsaker till att vissa kvinnor drabbas av missfall. Den vanligaste orsaken är genetiska fel hos fostret.Vid ett missfall kan kvinnan påverkas både fysiskt och psykiskt och söker sig därför till akutmottagningen där en personcentrerad omvårdnad är önskvärt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar med enkvalitativ design och en induktiv ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Fribergs analysmodell. Databassökning i CINAHL och PubMed. Resultat: Efter analysprocessen framkom tre huvudkategorier som beskrev kvinnorsupplevelser av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall: brist på information, brist på känslomässigt stöd och förväntningar på omvårdnad har inte uppfyllts. Slutsats:  Litteraturstudien visade på att kvinnorna upplevt bristande information och känslomässigt stöd angående missfallet. Det är av vikt i omvårdnaden att sjuksköterskan vårdar och stöttar personcentrerat utifrån kvinnors unika behov. En ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskan kring missfall och bemötande bidrar till ökad uppfattning om kvinnors upplevelse samt minimerar eventuellt lidande.  Nyckelord: akutmottagning. katie erikssons omvårdnadsteori. personcentrerad vård.
239

Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta personcentrerad med demenssjuka personer inom vården : En beskrivande litteraturstudie

Antonsen, Kristine, Arnbro, Emelie January 2023 (has links)
Bakgrund: Trots att minnet och den kognitiva funktionen successivt går förlorad hos enperson med demenssjukdom gör inte identiteten det. Personcentrerad vård (PCV) är enkärnkompetens hos sjuksköterskan och attityder, tillitsskapande och förståelse är viktigti mötet med personer med en demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalensupplevelse av att arbeta personcentrerat med demenssjuka personer inom vården.Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvalitativ design grundad på tretton artiklarsökta genom databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade hur vårdpersonalen,genom att anpassa kommunikationen och bemötandet efter den unika individens behov,kunde arbeta personcentrerat. Kommunikation med anhöriga och informationsbrev varvärdefulla verktyg som gav personlig information om individen. Vårdpersonal upplevdeatt beteendemässiga och psykiska symtom minskade vid PCV samt att positivabeteenden ökade hos personer med en demenssjukdom. Attityder kring dessa individerblev bättre om vårdpersonalen avsatte tid, dock ansåg viss vårdpersonal att dettasaknade betydelse för vårdarbetet. PCV och fysisk beröring möjliggjorde tillitsfullarelationer mellan vårdpersonal och personer med en demenssjukdom. Kunskap ochförståelse om demenssjukdomar samt individanpassad vård var betydelsefullt. Eninspirerande vårdmiljö ökade socialt umgänge medan en stressfull miljö utmanadeförutsättningarna att ge PCV. Tidspress och förutfattade meningar sågs som utmaningaratt kunna ge PCV. Slutsats: Det fanns faktorer som kunde hjälpa vårdpersonalen attarbeta personcentrerat men även utmaningar. Personer med en demenssjukdom kansynas inom alla vårdinrättningar, därför kan denna litteraturstudie bidra tillkunskapsspridning och förståelse till de som inte dagligen arbetar inomdemenssjukvården eller eventuellt skapa ifrågasättande kring de egna arbetssätten hosvårdpersonal som har arbetat länge inom området.
240

Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. : En allmän litteraturöversikt

Berg Gustafsson, Amanda, Yasini, Rabia January 2023 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom vars prevalens är hög och fortsätter att växa i hela världen. Livsstilsförändringar är exempel på icke farmakologiska behandlingar för Diabetes typ 2 och innefattar förändringar i kost, fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion och rökstopp för de patienterna. För att patienterna ska kunna utföra dessa förändringar krävs kunskap från sjuksköterskan för att kunna motivera dem till det. Utför inte patienterna livsstilsförändringarna kan det leda till allvarliga komplikationer, alltså har sjuksköterskan en central roll att stödja patienterna till förändring. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med Diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. Till arbetet har 10 artiklar med kvalitativ metod använts efter att ha analyserats med Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I studiens resultat har det framkommit följande sex huvudkategorier: Utmaning i att förändra, att uppleva negativa känslor, att få redskap genom ny kunskap, att känna kontroll över hälsan, betydelsen av motivation och att känna stöd samt två underkategorier: stöd från vårdpersonal och stöd från andra personer i omgivningen. Patienter upplevde att genomförandet av livsstilsförändringarna kunde vara utmanande och att det kunde uppstå negativa känslor. Kunskapsbrist kunde leda till att patienter inte utförde förändringar eftersom de inte visste hur. Några av de mest betydelsefulla faktorer för att genomföra livsstilsförändringar var motivation, samt stöd både från andra personer som familjemedlemmar och från sjuksköterskan. Slutsats: Genomförandet av livsstilsförändringar kunde upplevas på olika sätt av patienterna och det var olika faktorer som påverkade dem till att utföra förändringarna. Alltså är personcentrering av sjuksköterskan en central del för patienternas motivation till egenvård.

Page generated in 0.0829 seconds