Bakgrund: En tredjedel av kvinnorna i världen utsätts för våld i nära relation under sin livstid vilket bidrar till att våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem. Kvinnorna utsätts både fysiskt och psykiskt vilket påverkar deras hälsa negativt. Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med utsatta kvinnor genom att kunna identifiera tidiga tecken och ge adekvat stöd.  Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenhet av våld i nära relationer.      Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet genererade tre huvudteman. Det första temat; Emotionell påverkan beskriver kvinnornas känslor av att bli utsatt för våld. I det andra temat; Kroppsligt lidande beskrivs kvinnornas erfarenheter av fysiskt våld och dess påverkan på kroppen. Det tredje temat; Begränsningar i vardagslivet speglar faktorer som hindrar kvinnan från att leva ett obehindrat liv.  Slutsats: Att praktisera personcentrerad vård är nödvändigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver ökad kunskap och förståelse om hur våld i nära relation påverkar kvinnan samt hur dessa kvinnor kan identifieras och vårdas.

Sammanfattning  Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar. Inom palliativ vård är det viktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att främja patientens delaktighet i sin vård. Genom att förse patienten med information erhålls den kunskap hos patienten som behövs för att vara delaktig i vårdbesluten.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har tillämpats, där det baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar var från år 2011–2023. Databaserna som användes var Medline, Cinahl och Pubmed, samt Fribergs fem stegs-analysmetod.  Resultat: I litteraturöversikten framkom två huvudteman: “kommunikation” och “beslutsfattande”. Utifrån huvudteman framkom följande subteman: “information”, “det goda samtalet”, “självbestämmande”, “delat beslutfattande” och “beslut från vårdpersonalen/närstående”. I resultatet framkom att kommunikation och information var viktiga komponenter för patienter i det palliativa skedet, samt vikten av att anpassa kommunikation och information efter patienternas behov. Det framkom även att patienterna hade olika åsikter angående mängden av deltagande i beslutfattandet.  Slutsats: Inom palliativ vård visade resultatet att patienterna har olika upplevelser av sin delaktighet i vården. Resultatet visade även att information och kommunikation var en grund för att möjliggöra delaktighet. Patienterna upplevde att delaktigheten främjades när sjuksköterskan gav de relevant information samt att sjuksköterskan kommunicerade patienternas önskemål och behov.  Nyckelord: Beslutfattande, god kommunikation, information, personcentrerad vård / Summary   Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote the quality of life of patients with incurable diseases. In palliative care, it is important to apply a person-centred approach to promote the patient's participation in their care. By providing the patient with information, the patient receives the knowledge needed to participate in care decisions. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of participation in palliative care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach has been applied, where it was based on 12 scientific articles. These scientific articles were from the years 2011-2023. The databases used were Medline, Cinahl and Pubmed, as well as Friberg's five-step analysis method Results: In the literature review, two main themes emerged: "communication" and "decision-making". Based on the main themes, the following sub-themes emerged: "information", "the good conversation", "self-determination", "shared decision-making" and "decisions from the care staff/next of kin". The results showed that communication and information were important components for patients in the palliative stage, as well as the importance of adapting communication and information to the patients' needs. It also emerged that patients had different opinions regarding the amount of participation in decision-making. Conclusion : Within palliative care, the results showed that patients have different experiences of their participation in care. The result also showed that information and communication were a basis for enabling participation. The patients felt that participation was promoted when the nurse gave them relevant information and that the nurse communicated the patient’s desideratum and needs. Keyword: decision-making, good communication, information, person-centred care

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Bakgrund: Vård på en geriatrisk slutenvårdsavdelning utförs teambaserat där sjuksköterska och undersköterska utgör ett subteam. Vården av den äldre personen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där patientdelaktighet är en viktig del. Processen att arbeta personcentrerat och möjliggöra den äldres delaktighet är komplex och ställer krav på att teamarbetet fungerar bra. Syfte: Att beskriva omvårdnadsteamets erfarenheter av att delaktiggöra äldre patienter i sin egen vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade parintervjuer genomfördes. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades:  Omvårdnadsteamets samspel är en förutsättning för patientdelaktighet, Samspelet med den äldre personen, Patientdelaktighet kräver kontinuitet, kompetens och tid samt Hinder i arbetet med att delaktiggöra den äldre personen. Den första kategorin handlar om omvårdnadsteamets kommunikation och samarbete för att delaktiggöra den äldre personen. Den andra kategorin berör omvårdnadsteamets relation med den äldre personen. Den tredje kategorin belyser vilka resurser som är nödvändiga i arbetet med att göra äldre delaktiga i sin egen vård och den sista kategorin belyser vilka hinder som omvårdnadsteamen identifierar utgöra ett hinder i det dagliga arbetet med patientdelaktighet. Slutsats: För att möjliggöra patientdelaktighet krävs det resurser i form av kompetens, kontinuitet och tid men det krävs även ett samspel mellan omvårdnadsteamet och den äldre personen. Nyckelord: Geriatrik, Multisjuk, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Teamarbete / Background: The care in a geriatric inpatient ward is performed on a team basis, where the nurse and assistant nurse form a sub-team. The care of the elderly person is based on a person-centered approach where patient participation is an important part. The process of working person-centered and enabling the elderly's participation is complex and requires that teamwork works well. Aim: To describe the nursing team's experiences of enabling older people to be involved in their care. Method: A qualitative interview study in which eleven semi-structured joint interviews were conducted. A qualitative content analysis was performed.   Results: Four main categories have been identified: ‘The interaction of the nursing team is a prerequisite for patient participation’, ‘The interaction with the elderly person’, ‘Patient participation requires continuity, competence and time’, and ‘The obstacle to be able to involve the elderly person’. The first category describes nursing teams’ communication and teamwork for enabling elderly´s participation. The second category refers to the nursing team's relationship with the elderly person. The third category highlights which resource is necessary for promoting elderly´s participation in its own care and the last category highlights which obstacle the nursing team identifies as it could prevent the daily work for patient participation.    Conclusion: To make it possible for patient participants, it requires resources in the form of competence, continuity and time but it also requires teamwork between the nursing team and the elderly person.     Keywords:  Comorbidities, Geriatric care, Nursing, Person-centred care, Teamwork

No description available.

Bakgrund: Någon gång i livet kommer de flesta i kontakt med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ger ett lidande för den drabbade men även de i personens omgivning. Vanliga besvär personerna upplever är sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Det är även vanligt att personer med psykisk ohälsa har samsjuklighet i fysiska sjukdomar som kräver vård på somatiska avdelningar, där den grundutbildade sjuksköterskan möter patienten. Vid vård av dessa personer krävs det att sjuksköterskorna har ett holistiskt synsätt och arbetar med personcentrerad vård, för att tillgodose patientens behov. Tidigare studier visar att patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir annorlunda behandlade jämfört med andra patienter då de söker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån 10 kvalitativa primärstudier där sjuksköterskornas upplevelse beskrevs. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser visade sig vara varierande och fem kategorier identifierades som beskriver sjuksköterskornas rädsla och osäkerhet, kunskapsbrist, begränsningar i omvårdnadsarbetet, hög arbetsbelastning samt brist på jämlik vård. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att ge vård till personer med psykisk ohälsa på somatiska avdelningar. Begränsningarna i kunskap och avdelningarnas utformning gjorde att säkerheten äventyrades och att risken för vårdskador ökade. Då sjuksköterskorna upplevde rädsla och osäkerhet kunde de inte arbeta med ett holistiskt synsätt och vårda patienterna personcentrerat.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdom är progressiv och påverkar personens förutsättningar att leva ett självständigt liv. Behandlingen för personer med demenssjukdom planeras utifrån en personcentrerad vård där icke-farmakologiska interventioner implementeras i syfte att underlätta symtombördan och öka personens livskvalité. Sjuksköterskans roll är väsentlig i vårdandet av personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Roséns granskningsprocess har inspirerat litteraturstudiens systematiska tillvägagångssätt. Sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed och genererade sju vetenskapliga artiklar bestående av kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat identifierade sex kategorier: ökad arbetsbörda, kunskap och kompetens, interventioner vid BPSD, kommunikation, teamsamarbete, sjukhusmiljö. Slutsats: Det framkom orsaker som främjar eller hindrar förutsättningarna för bedrivandet av en personcentrerad vård. Hindrande var sjukhusmiljön, en ökad arbetsbörda samt en brist på kunskap och kompetens. Främjande var teamsamarbete, en anpassad vårdmiljö och klinisk kompetens avseende vårdandet av personer med demenssjukdom på sjukhus.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård i samhället ökar i takt med en åldrande befolkning. Som sjuksköterska i hemsjukvården samverkar hen med många yrkesgrupper. Höga krav ställs då de ofta ställs inför sociala, medicinska och etiska ställningstagande. Det finns risker och utmaningar med att arbeta i patienters hem vilka sjuksköterskorna ställs inför på daglig basis. Sjuksköterskor inom palliativ vård har som ansvar att vårda utifrån ett personcentrerat synsätt där alla patientens dimensioner tas i beaktning. De fyra hörnstenarna och de 6 S:n är väsentliga begrepp som ligger till grund för en personcentrerad palliativ vård med målsättningen att främja patientens sista tid i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes och sökresultatet gav totalt 343 träffar. Tio kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen som sedan analyserades och presenterades i en integrerad analys.Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier som berör områdena att samskapa palliativ vård och utmaningar i palliativ vårdkontext. Samtliga artiklar beskriver flera utmaningar som sjuksköterskorna ställs inför när de arbetar i hemsjukvården med inriktningen palliativ vård. Framför allt är det utmaningar i samskapandet med patient och närstående, det interprofessionella samarbetet och utmaningar för sjuksköterskan i palliativ vårdkontext. Slutsats: Utmaningarna i palliativ hemsjukvård är många och stort ansvar ställs på sjuksköterskor. Studien ger ökad kunskap inom personcentrerad palliativ vård som är väsentlig för sjuksköterskans profession.

Bakgrund: Globalt är suicid den vanligaste dödsorsaken bland personer mellan 15-29 år. Årligen dör 800 000 människor i suicid i världen. I Sverige dog 1269 personer av suicid år 2019. Psykisk sjukdom och tidigare suicidförsök är de största riskfaktorerna till suicid. Det är viktigt att uppmärksamma verbala indikationer från patienten för att kunna förebygga suicid. Erfarenhet och kunskap hos vårdpersonal är två påverkbara faktorer som ligger till grund för en god vård av suicidnära patienter. Syfte: Att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda suicidnära patienter över 18 år. Metod: En genomförd litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökningen utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Den utförda analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. De utformade kategorierna var: Att uppleva utmaningar och svårigheter i omvårdnaden, Påverkbara faktorer i interaktionen med suicidnära patienter och Betydelsen av kunskap och erfarenhet.  Konklusion: Den vård som ges till suicidnära patienter påverkas av vårdpersonals egna värderingar och kunskapsbrist. Det leder till en ogynnsam vård, vilket visar på vikten av ökad kunskap inom området. Vidare forskning inom adekvat yrkesetiskt förhållningssätt och dess inverkan på vården av suicidnära patienter är viktigt för att utveckla ett arbetssätt som är väl fungerande.