Bakgrund    Enligt Sveriges Kommuner och Landsting så ska vårdpersonal inom regioner, kommuner och landsting arbeta för införandet av personcentrerad vård (PCV) som arbetssätt. PCV har tre grundpelare: partnerskap, patientberättelse samt dokumentation. Vårda i samråd med personen som behöver vård är grunden i hela den personcentrerade vården. Syfte                                   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans tillämpning av personcentrerad vård inom den kommunala hemsjukvården i vården av personer 65 år och äldre. Metod                                 Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Huvudresultat                   Ingen av de inkluderade kommunerna tillämpade PCV fullt ut idag. De förutsättningar för en god PCV som sjuksköterskorna beskrev var att de arbetade för att ha personen i fokus. De försökte också skapa en relation till personen och dess anhöriga genom kontinuitet, partnerskap och patientens levnadsberättelse. Hinder för att kunna tillämpa PCV var brist på organisatorisk ledning gällande PCV, bristande kontinuitet, tidsbrist och orealistiska önskemål från personen samt kunskapsbrist om PCV.   Slutsats                              Sjuksköterskorna saknar kunskap om vad PCV innebär inom kommunal hemsjukvård och hur PCV skall tillämpas i det dagliga vårdarbetet. Studien visade på att det är ledningen som präglar vilken vård som ges till dem som vårdades. En ledning som guidar, stöttar och ger förutsättningar till sina sjuksköterskor för att de skall kunna tillämpa PCV är den största förutsättningen för att PCV skall kunna implementeras inom den kommunala hemsjukvården. Det borde vara en rättighet för alla som vårdas att få PCV. / Background                  According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county council work for an introduction of person-centered care (PCC). PCC has three fundamental pillars: partnership, the patient´s story and documentation. Healthcare should be in agreement with the person needing care, it´s the foundation of PCC. Objective                      The objective of the study was to describe the nurse's application of person-centered care in the municipal home healthcare in the care of people aged 65 years and older. Method                              The study has a descriptive design with a qualitative approach. Main results                      The results showed that none of the participating municipalities applied PCC to full extend currently in daily work. The nurses described good conditions for PCC like having focus on the person. The nurses also tried to create a relationship with the patient and their relatives, through continuity, partnership and patient´s life story. The study identified obstacles in the application of PCC like lack of organizational management, continuity and time, unrealistic requests of care from the person and knowledge deficit regarding PCC. Conclusion                         The nurses within municipal home healthcare lacked knowledge regarding PCC and how to apply PCC in daily work. The study showed that it is the management who characterizes the care given. In the application of PCC a necessity is a management who guides, supports and offers relevant conditions for PCC to the nurses. It should be a right for all people receiving care to obtain PCC.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort hälsoproblem i världen och en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Ungefär en av tre kvinnor i världen har någon gång upplevt våld och ett stort mörkertal förmodas finnas. Våld i nära relationer kan ta sig många olika uttryck och ha en djup inverkan på den drabbade kvinnans fysiska och psykiska hälsa. Vanligtvis äger våldet rum inom hemmets väggar och därmed uppmärksammas det mer sällan av utomstående. Våldet drabbar kvinnor av olika nationaliteter i alla samhällsklasser, i alla åldrar, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Som sjuksköterska kan det därför vara troligt att komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där sju vetenskapliga artiklar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och en underkategori. Kategorierna var erfarenheter av att inte vilja ställa frågan, erfarenheter av att inte ha förutsättningar, erfarenheter av att bli känslomässigt engagerad och påverkad och erfarenheter av att vara betydelsefull i mötet. Underkategorin som framkom under kategorin erfararenheter av att inte ha förutsättningar var att känna brist på utbildning. Slutsats: I studien framkom det att sjuksköterskor kunde uppleva en mängd olika erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas bemötande kan vara avgörande för om våldsutsatta kvinnor känner sig trygga och vågar anförtro sig till hälso- och sjukvården. Det framkom dock att sjuksköterskorna upplevde hinder då de möter våldsutsatta kvinnor. Avsaknad av riktlinjer, brist på utbildning samt ont om tid och plats var faktorer som påverkade sjuksköterskorna till att utföra en god och personcentrerad vård. Ytterligare utbildning inom området hade kunnat medföra att sjuksköterskor blir mer bekväma i hanterandet vilket kan resultera i att fler kvinnor anmäler våldet och mörkertalet minskar.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.

Bakgrund: År 2014 diagnostiserades 9 730 kvinnor med bröstcancer i Sverige, ungefär 1360 var mellan 40-49 år, vilket vanligtvis innebär att familj och arbete tar stor plats i vardagen. Bröstcancerdiagnosen skapar upplevelser och känslor och genom att ta del av dessa ökar möjligheten för sjuksköterskan att skräddarsy omvårdnaden utifrån kvinnans behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer under sjukdomsperioden. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Bröstcancerbeskedet väcker starka känslor och tankar om livet, döden och framtiden. Väntan på behandling och resultat beskrevs som ett känslomässigt kaos. Biverkningar från behandling samt behandlingen i sig upplevdes besvärande och påverkade kvinnorna och personer i deras omgivning, vilket väckte skuldkänslor hos kvinnorna. Att förlora håret och brösten påverkade kroppsbilden, självkänslan och partnerrelationen. Kvinnorna upplevde bristande stöd och information från personer i omgivningen. Stöd under sjukdomsperioden värderades högt av kvinnorna. Slutsatser: Upplevelsen av bröstcancer under sjukdomsperioden ger upphov till flera känslomässiga reaktioner. För att kunna ge kvinnor god omvårdnad och det stöd och information de saknar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelser av bröstcancer samt förstår att upplevelser är individuella. / Background: In 2014, 9,730 women were diagnosed with breast cancer in Sweden, of whom 1,360 were aged between 40-49 years, where family and work usually are paramount. By working person-centered, nurses can influence the experience of well-being and health and reduce the suffering accordingly. Aim: To describe women's experiences of breast cancer during the period of illness. Method: The literature review was conducted using 14 qualitative articles which were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: Breast cancer diagnosis arouses emotional feelings and thoughts. Side effects and treatment affected women and their families’ living situation, which brought feelings of guilt among women. Hair loss and mastectomy affected body image, self-esteem and relationships with partners. Women experienced lack of support and information from the environment; therefore, support during the period of illness is highly valued. Conclusions: The experience of getting breast cancer brings several emotional responses. In order to provide women with good care, support and information, it´s important that the nurse has knowledge about women's experiences of breast cancer and understand that experiences are individual.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Under den intraoperativa perioden, det vill säga från att patienter anländer till operationsavdelningen tills att de överlämnas till postoperativ vård, upplever de vanligen oro och ångest. Detta kan minimeras genom att anestesisjuksköterskan tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt. Studier inom vården visar att genom ett gott kommunikativt samspel kan personcentrering uppnås, men också attvälbefinnandet ökar både hos patienter och sjuksköterskor. Orlando (1990) har utarbetat en omvårdnadsteori, som beskriver hur sjuksköterskor kan uppnå ett gott kommunikativt samspel och därmed personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva det kommunikativa samspelet mellan patient och anestesisjuksköterska från det initiala mötet tills patienten sövts. Metod: En icke-deltagande observationsstudie genomfördes på två olika operationsavdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Tjugo parvisa observationstillfällen analyserades med en kvalitativ-deduktiv innehållsanalys. Ett analysprotokoll baserat på Orlando’s teori användes. Resultat: Intraoperativt präglades det kommunikativa samspelet antingen av: 1) ömsesidig interaktion, där både patient och anestesisjuksköterska uppmärksammade varandras verbala och icke-verbala signaler, eller 2) förbisedda behov, som en konsekvens av bristande kommunikativt samspel där patienternas signaler feltolkades eller inte uppfattades. En ömsesidig interaktion och därmed ett gott kommunikativt samspel uppnåddes på flera sätt. Orlando’s reflekterande omvårdnadsprocess var inte nödvändig för att skapa ett gott kommunikativt samspel. Däremot, om omvårdnadsprocessen inte följdes, blev vården och det kommunikativa samspelet inte alltid personcentrerat och det hände att patientens behov förbisågs helt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor måste bemästra konsten att personcentrera både kommunikation och vård. Resultatet i denna studie beskriver det kommunikativa samspelet intraoperativt och kan därmed skapa medvetenhet hos anestesisjuksköterskorna om hur de kommunicerar. Examensarbetet bidrar till ökad förståelse av det kommunikativa samspelet med en mer personcentrerad, bättre och säkrare vård som följd. / ABSTRACT Background: Patients commonly experience anxiety and distress intraoperatively, which is the period from patient arrival at the theatre department till they are discharged to a postoperative unit. This can be eased, if a person-centered approach is applied by the nurse anesthetist. Studies show that good nurse-patient interactions lead to person-centered care and increases well-being for both patients and nurses. Orlando’s (1990) nursing theory, describes how to achieve good nurse-patient interaction and consequently person-centered care. Objective: The objective was to describe nurse-patient interactions, from the initial encounter until the patient was under sedation. Method: Non-participating observations were performed at two separate theatre departments at a university hospital in central Sweden. Twenty paired observations were analysed using qualitative-deductive content analysis. A protocol based on Orlando’s theory was used. Result: Intraoperative nurse-patient interaction was characterised by either: 1) mutuality, where both patient and nurse were attentive to each other’s verbal and non-verbal signals. This resulted in good nurse-patient interaction, or 2) unmet needs, a consequence of insufficient nurse-patient interactions where the patient’s signals were being misinterpreted or not perceived. This study shows that good nurse-patient interactions can be achieved in different ways. Implementing the reflective nursing process was not necessary to engender good nurse-patient interactions. Although, if not implemented, then a good nurse-patient interaction and person-centered care could not be guaranteed, even to the point where the patients’ needs were completely missed.  Conclusion: It is crucial for the nurse anesthetist to master the ability to apply person-centered care and communication intraoperatively. The result of this study describes the intraoperative nurse-patient interaction and can therefore bring enlightenment to the nurse anesthetist about how the communicate. This thesis contributes to an increased understanding regarding the nurse-patient interaction with a augmented person-centered care and therefore leading to higher quality and safety in care provided.

Heroinberoende har en hög dödlighet och innebär stora kostnader för samhället, och den mest förekommande och effektiva behandlingen är läkemedelsassisterad behandling (LAB). Studiens syfte var att studera LAB vid heroinberoende ur ett omvårdnadsperspektiv. Omvårdnadsteorin som applicerades var ”Tidvattenmodellen” vars filosofi grundar sig på att det finns psykiska behov, att omvårdnad kan vara ett sätt att möta dessa behov, att människan redan har lösningen på sina livsproblem och att omvårdnad handlar om att ta fram dessa lösningar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar och presenteras med tre teman: Bakgrundsfaktorernas roll, Personcentrerad omvårdnad och Accepterande omvårdnad. Olika bakgrundsfaktorer påverkar deltagande och fullföljande av behandlingen, så som att ha ett arbete samt civilstatus. För ett positivt resultat av LAB är det viktigt med en personcentrerad omvårdnad som erbjuder ett socialt stöd. För att öka deltagandet, och därmed tillgången till omvårdnad, måste behandlingens krav sänkas och omfattas av en högre acceptansnivå. I framtiden behövs det en bredare forskning gällande omvårdande insatser vid LAB samt diskussioner för att utforma en så säker vård som möjligt. / Heroin addiction has a high mortality and implies high costs to society, and the most common and effective treatment is maintenance treatment (MT). The study's aim was to study MT during a heroin addiction from a nursing perspective. The nursing theory applied was “The Tidal Model” whose philosophy is based on the existence of psychological needs, that nursing can be a way to meet those needs, that humans already have the solution to their problems of life and that nursing is about to develop these solutions. A literature review was made. The result is based on ten quantitative articles and presents three themes: The Meaning of Background Factors, Person-centered Care and Nursing Acceptance. Different background factors affect participation and retention in treatment, for example to have a job or the marital status. To get a positive outcome of the MT it is important with a person-centered care that provides a social support. To increase participation, and therefore the access to care, treatment policy must be lowered and have a higher level of acceptance. In the future we need comprehensive research on nursing during MT and discussions to design the safest care possible.

Background: Chronic pain is a common and occurring disease that creates pain and suffering for many people. The painful experience is individually unique and is affected by many different factors. The insufficient knowledge regarding the assessment of chronic pain makes it difficult to abate the suffering from the individuals. Nurses´ perception and comprehension about chronic pain may hinder them from listening to the patient´s need. The nurse creates conditions for a functioning dialogue. An increased understanding from a patient´s point of view is necessary in order to comprehend the patient´s need. Aim: The aim is to highlight the experiences of people living with chronic pain. Method: This literature review is influenced by Friberg (2012). 12 qualitative scientific articles were obtained and analyzed from three different databases. Results: The result demonstrates two main categories with related sub-categories. The first category highlights how pain affects peoples´physical, emotional, social and existential aspects when the pain takes over. The latter describes how people manage the pain through strategies and acceptance. Discussion: The result is discussed from Armstrong´s symptoms experience model that demonstrates that people living with chronic pain gives meaning to their experience of pain in various ways, which may tend to give positive and negative impact in their daily life. Moreover, the result connects to Ericsson´s concepts regarding the Caring Science such as, suffering in illness, life, and healthcare. It also describes the theory of a person in suffering which can affect the individual as a whole. / Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och skapar ett lidande hos människor. Smärtupplevelsen är unik för varje individ och påverkas av många olika faktorer. Otillräcklig kunskap i bedömningen av långvarig smärta medför svårigheter i att lindra lidande. Sjuksköterskors föreställningar om smärta kan vara hinder för att lyssna på patienten. Sjuksköterskan skapar förutsättningar för en väl fungerande dialog. En ökad förståelse för patientens perspektiv är nödvändigt för att förstå patientens behov. Syfte: Syftet är att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Metoden är en litteraturöversikt influerad av Friberg (2012). 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inhämtade ur tre olika databaser har analyserats. Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första huvudkategorin: När smärtan tar över belyser hur smärta påverkar människor ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Den andra huvudkategorin: Vägen till att kunna hantera smärtan uppmärksammar människors sätt att hantera smärtan genom strategier och acceptans. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Armstrongs symtomupplevelsemodell som visar att människor ger mening åt smärtupplevelser på olika sätt, vilket kan medföra en positiv eller negativ inverkan i deras liv. Vidare knyts resultatet till Erikssons vårdvetenskapliga begrepp: sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande samt teorin om den lidande människan som beskriver att smärtan kan påverka människan som helhet.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett långvarigt kroniskt smärttillstånd som grundar sig på individens subjektiva smärtupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fibromyalgi upplevt bemötande i vården. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet resulterade i två huvudkategorier "Patienters upplevelser av bemötande" och "Kunskap och stöd från vårdpersonalen". Patienterna med fibromyalgi upplever dåligt bemötande och att vårdpersonal saknar kunskap om både diagnos och behandling av fibromyalgi. I vården upplever dessa patienter misstro och att de blir dåligt bemötta när de söker för sina smärtsymtom. Patienter med fibromyalgidiagnos önskar ett personcentrerat bemötande och mer tid av sina läkare. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att patienter med fibromyalgi i stor utsträckning uppger att de upplever dåligt bemötande, okunskap och brist på engagemang i vården. Framtida forskningen bör fokusera på hur vården kan arbeta mer personcentrerat i denna patientgrupp till exempel genom interventionsstudier. / Objectives: Fibromyalgia has long been a chronic pain condition that bases itself on the individual's subjective experience of pain. Aim: The aim was to describe how patients with fibromyalgia experience the treatment, support and attitudes by the health care personal. Methods: This study is a literature review based on thirteen articles’. Results: The result resulted in two main categories "Patients experiences of treatment" and "Knowledge and support from the medical staff". The patients experience that the health care personal has a lack of knowledge of both diagnosis and treatment. The patients also experience distrust in their doctors and experience a lack of adequate help when seeking for their painful symptoms. Patients with fibromyalgia diagnosis experience poor treatment in health care, and want a person-centered approach and more time by their doctors. Conclusions: This literature review shows that patients with fibromyalgia report that they experience poor treatment, ignorance and lack of commitment from health care. Research should focus on how services can work more person-centered for this group of patients, for example by intervention studies.

Introduction. The current age structure in Sweden is changing. At the same time, life expectancy is increasing in many parts of the world. This will lead to greater demands of accessible care resources and its application. Well implemented communication is paramount when the healthcare system is as information-intensive as it is. For maintenance of good healthcare, demands will be set on new kinds of services. With eHealth, information and healthpromotion through communication-based technology, healthcare can be performed efficiently with secure output within the healthcare sector. Aim. The aim of this study was to examine challanges for health professionals in the process of patient care through care at a distance. Method. An empirical study of six (6) people was conducted by semistructured interviews. Result. Indicated result show a result of the need of eHealth within the current use of healthcare, and that the technology can be of comparable quality to physical meetings. However, technical solutions should be seen as a complement within healthcare, and not as a substitute of physical interaction. Conclusion. eHealth services is not something that will become relevant within a timeperiod of ten to fifteen years. It is a currently usable service that can be established to be of comparable quality to the person-centered care the nursing profession is striving for. / Indroduktion. Den nuvarande Svenska åldersstrukturen håller på att förändras samtidigt som den förväntade livslängden ökar i många delar av världen. Detta kommer att ställa större krav på tillgängliga vårdresurser och dess tillämpning. God kommunikation mellan olika aktörer är av största vikt då vården är informationsintensiv. För att upprätthålla god vård kommer krav att ställas på nya tjänster. Med eHälsa, informations och hälsofrämjande insatser genom kommunikationsbaserad teknik, kan vården utföras effektivt med säkerställda insatser inom vård- och omsorgssektorn. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka utmaningar för vårdpersonal i arbetet med patientmöten via vård på distans. Metod. En empirisk studie utfördes och sex (6) personer intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. Resultat. Resultat visar på ett behov inom vården av eHälsa och att tekniska lösningar kan ha en jämförbar kvalité med fysiska möten. Tekniska lösningar borde dock ses som ett komplement inom vården, och inte som en ersättning till fysiska möten. Konklusion. eHälsotjänster är inte någonting som kommer att bli aktuellt om först tio eller femton år, utan det är idag en brukbar tjänst som kan konstateras vara jämförbar med den personcentrerade vård sjuksköterskor arbetar efter.