Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av suicidnära personers upplevelser av erhållen vård, diskuterat ur ett personcentrerat perspektiv. Syftet med denna studie var att få en inblick i den suicidnära personens upplevelser av erhållen vård, detta, för att få en djupare inblick i hens upplevelse av erhållen vård. I denna litteraturstudie analyserades och avkodades sammanlagt nio artiklar, där flertalet teman identifierades. Mest framträdande av dessa teman var den suicidnära personens omfattande behov av empatisk respons från personal och det faktum det faktum att hen behöver hjälp med problem som inte är direkt förankrade i hens suicidproblematik per se. / This is a qualitative literature review of the suicidal person’s experiences of receiving care, discussed from a person-centred perspective. The purpose of this study was to share suicidal people's experiences of suicidal preventive care, in order to gain a deeper insight into the person’s experience of received care. In this literature review, a total of nine articles were analysed and decoded in which several themes were identified. Most prominent of these were our findings that the suicidal person has a great need for empathic response from staff, and that what the person needs help with problems that are not rooted in the person’s suicidal behaviour per se.

Bakgrund: Som grundutbildad sjuksköterska består vardagen av möten med många människor med olika besvär. En specifik patientgrupp som troligen kommer att öka i takt med att livslängden ökar är den som lider av eller är drabbad av långvarig smärta. Då långvarig smärta är ett fenomen som upplevs ytterst individuellt krävs det en god omvårdnad med personcentrerad vård. Den individuella upplevelsen innebär att det inte finns en behandling som fungerar för alla och därav är det viktigt att se till vad som passar den enskilda individen så att den mest effektiva behandlingen kan tillämpas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av långvarig smärta utifrån befintlig forskning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes och relevanta artiklar granskades och totalt användes elva artiklar i litteraturstudiens resultat. Alla artiklarna var av kvalitativ metod och analyserades med hjälp av att följa de fem stegen till innehållsanalys som Forsberg & Wengström (2016) beskriver. Resultat: Det resultat som framkom av analysen presenteras genom två teman; förändrad livsstil och smärthantering med två kategorier vardera. Faktorer såsom sömn, fysisk aktivitet och hanteringsstrategier var återkommande. Det mest oväntade fyndet i resultatet var att patienterna inte värdesatte läkemedelsbehandlingen högst utan önskade finna alternativa behandlingar såsom akupunktur och massage. Konklusion: Patientupplevelser är ett värdefullt material som ger insyn i hur den individuella patienten upplever sitt tillstånd och sin omgivning. Litteraturstudien gav ett samstämmigt resultat gällande vilka faktorer som ansågs prioriterade av patienterna för att underlätta deras situation med långvarig smärta. Den individuella variationen framhävdes i resultatet då en del av patienter ansåg att fysisk aktivitet var lindrande medan andra inte ville röra sig alls. Denna variation innebär att det som sjuksköterska är viktigt att se till personen inte patienten och därmed utforma personcentrerad vård och minska personens lidande och patientens symtom. / Background: As a registreted nurse every day is based on care meetings with humans with different problems. There is one specific group of patients´that seems to increase in number due to increased time of living, patients with chronic pain. Chronic pain is a phenomenon that everyone have different experiences about due to the individual perception which requires good caring based on person centered needs. The individual experience of pain means that there is no treatment that is general, therefore the person centered care is needed to find the most efficient treatment for each individual. Aim: The aim of this literature review is to illustrate the experiences that patients´ have of chronic pain based on existing research. Method: The literature review was made with a qualitative approach. Databases as PubMed and CINAHL were searched through and the articles found relevant for answering the aim of the literature review was audited and a total of eleven articles was used in the result. All of the articles were analyzed according to the five steps described by Forsberg and Wengström (2016). Findings: The result of the literature review was presented by two themes; changed lifestyle and pain management with two categories each. The literature review came up with a similiar results about which factors that had the highest priority according to the patient to ease their situation with chronic pain. Sleep, physical activity and coping strategies were recurrent throughout the literature review. The most unexpected found result was that patients did not value the pain-relieving drugs the highest, they rather wanted to find alternative treatment such as acupuncture and massage. Conclusion: Patient experiences is a valuable information that provides insight for the situation the patient is in and in the surroundings of the patient. There is a variation among the patients that is showed in the result. Some patients used physical activity as a pain relief, others did not wanted to move at all. This variation highlights the importance of the nurse working in line with person centered care. By doing so the nurse can ease the person´s suffering and comfort the symtoms of the patient.

Dagens sjukvård står inför flertalet problem där några av dem är bristen på compliance till vaccinationsprogram och en minskning av villiga bloddonatorer, orsaker som b.la. grundar sig i patienters rädsla gentemot nålar. Dessa patienter upplever att ett dåligt bemötande samt bristen på empati av sjuksköterskor är en starkt bidragande faktor till deras nålrädslas utveckling. Hur stor prevalensen är varierar och det förekommer siffror från 10% upp till 64%, vilket förklaras genom att vissa studier anser att förekomsten är störst bland kroniskt sjuka och andra att patientgruppen tenderar att undvika vården helt. Bakomliggande orsak till rädslan är bland annat en oro förknippat till smärtan i samband med provtagningar och PVK-insättning. Relaterat till sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad som bl.a. innefattar att minska patienters lidande, skapa trygghet och bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att belysa denna patientgrupp. Genom att sammanställa empiriska studier med kvantitativ ansats i en litteraturstudie syftar denna uppsats till att undersöka olika interventioner som kan appliceras av sjuksköterskan på vuxna patienters nålrädsla, med ångest och smärta i fokus, i samband med nålprocedurer inom slutenvården. Resultatet visar flertalet kostnads- och tidseffektiva metoder som getts bra gensvar av patienter och där fyra stycken huvudkategorier av interventioner identifieras: distraktion, sinnen, kommunikation och läkemedel. Sammantaget visar studien vikten av en bra vårdgivare-vårdtagare relation tillsammans med interventionerna som ett viktigt redskap för att förhindra utvecklingen av nålrädsla. Men även att metoder som generellt appliceras av sjuksköterskor där de varnar och sympatiserar med patienten i samband med provtagning kanske inte är effektiva, utan istället har en negativ inverkan på patientens upplevelse. / Healthcare of today faces many problems including the lack of compliance to vaccination programmes and a decrease of willing blood donors, causes that can be based in patients’ fear of needles. The individuals clarify that a bad treatment alongside the lack of empathy shown by the nurse is a strong contribution to the development of needle fear. How big the prevalence is differs between studies and numbers occur from 10% up to 64% which can be explained if beliefs are that the prevalence is greatest amongst the chronically ill and some consider that patients who fear needles tends to completely avoid healthcare. An underlying cause of the fear is for instance a concern associated with the pain in conjunction with phlebotomy and insertion of a peripheral venous catheter. Related to nurses’ area of responsibility that involves reducing patients’ suffering, providing safety and practising a person-centered care, therefore it is of great importance to shed a light on this population. By compiling empirical studies with a quantitative approach in a literature study, this paper aims to investigate various interventions that can be applied by nurses on patients' needle fear, with anxiety and pain in focus, in conjunction with needle procedures in the inpatient. Results show numerous cost- and time-efficient methods that have been given good response by patients and thereby four main categories of interventions were identified: distraction, senses, communication and pharmacology. Altogether the study shows the importance of a good caregiver-patient relationship along with the interventions as a significant tool to prevent the development of needle fear, but also that presents methods that is applied in general by nurses where they warn and sympathizes with the patient during the venipuncture is discard, instead this could indicate having a negative effect on patients’ pain experience.

Bakgrund: Kroniskt sjuka patienter är en stor grupp inom svensk sjukvård. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar ur ett personcentrerat perspektiv för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp som ständigt har sjukdom närvarande. Syfte: Examensarbetets syfte är att finna arbetsstrategier som kan användas av sjuksköterskan för att höja livskvaliteten hos kroniskt sjuka patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Tio artiklar valdes med fokus på livskvalitet hos patienter med antingen kronisk hjärtsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom. Resultat: Det framkom att patienter med kronisk sjukdom hanterar sin livssituation på olika sätt där flera faktorer påverkar livskvaliteten. I resultatet uppkommer olika vinklar ur personcentrerad vård där coping-strategier, sjukdomsinsikt, patientens egna resurser och egenvård är huvudfokus som samtliga korrelerar med varandra för att livskvalitet ska bli slutprodukten. Konklusion: Det finns hanteringsstrategier som sjuksköterskan kan ta till för att underlätta, exempelvis genom utdelande av information, förstärka patientens egna resurser, lära ut coping-strategier och rådgivning både via fysisk kontakt men även via telefon för att klara av och acceptera det vardagliga livet. Att arbeta utifrån det holistiska arbetssättet anses vara fördelaktigt i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna stödja patientgruppen för att uppnå en god livskvalitet. / Background: Chronically ill patients are a large group in the swedish healthcare. Therefore it is of great importance that nurses work from a person-centered perspective to increase the quality of life in this patient group who constantly have their disease present. Aim: The purpose of this degree project was identifiying nursing work strategies to improve the quality of life in chronically ill patients. Methods: A literature study with quantitative approach. Databases CINAHL and PubMed were used. Ten articles were selected with focus on quality of life in patients with either chronic heart disease, lung disease or kidney disease. Results: It emerged that patients with chronic diseases deal with their life situation in different ways where several factors affect the quality of life. In the result there occurs different angles within person-centered care which is of great importance where coping strategies, illness perception, patient's own resources and self-care are the main topics that all correlate with each other in order to achieve quality of life. Conclusion: There are nursing management strategies that can facilitate, for example; distributing information, strengthening the patient's own resources, teaching and supporting coping strategies and counseling both through face to face meetings but also via telephone to cope with and accept everyday life. The holistic work method is considered to be beneficial in the care of chronically ill patients. The nurse has an important role in supporting this patient group in order to achieve a good quality of life.

Bakgrund: Ryggmärgen är en komplex och känslig del av kroppen. Vid en ryggmärgsskada kan hjärnan inte sända eller ta emot signaler till de drabbade kroppsdelarna, vilket leder till förlamning och känselbortfall. De fysiska problemen som en ryggmärgsskada innebär kräver även en psykisk anpassning. Under rehabiliteringsvård är målet från sjukvårdens sida att patienten ska lära sig att hantera sitt handikapp såväl fysiskt som mentalt. För att kunna bidra med expertis kring rehabilitering och utföra personcentrerad vård behöver sjuksköterskan förstå patientens upplevelser och behov, men tidigare forskning visar på en brist på kunskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om upplevelser av tidig rehabiliteringsvård hos patienter med förvärvad ryggmärgsskadada. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa artiklar där innehållsanalys enligt med induktiv ansats genomförs. Resultat: Fem huvudteman framkom: personalens bemötande, social påverkan, deltagande, målsättning och information, mentala processer samt fysiska hinder.Slutsats: Patienternas upplevelser poängterar vikten av att rehabiliteringsvård är personcentrerad. / Background: The spinal cord is a complex and sensitive part of the body. A spinal cord injury means that the brain cannot receive or transfer signals to the affected body parts, which leads to a loss of sensation and mobility. The physical problems that occur after spinal cord injury also demand a psychological adaptation. The goal during rehabilitation is that the patient learn to handle their handicap mentally as well as physically. To be able to provide person centered care during rehabilitation the nurse needs to know the patients needs and experiences, however previous research show lacking knowledge in this area. Aim: The aim of this literary review was to compile research concerning the experiences of early rehabilitation for patients with an acquired spinal cord injury. Method: The study was conducted using content analysis. Result: Five main themes were identified: staff attitudes, social influence, participation, goal setting and information, mental processes and lastly physical difficulties. Conclusion: The experiences of early rehabilitation of patients with spinal cord injury emphasize the need for rehabilitational care to be person centered.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land, detta innebär att sjuk-sköterskor i Sverige kommer träffa patienter med en annan kultur. Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Förståelse för kulturell mångfald är kärnan till en patientsäker vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa artiklar som hämtats från data-baserna PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats med SBUs granskningsmall och analyserats med en manifest analysmetod.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med underkategorier: 1. Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer och 3. Anhörigas förhållningssätt. Resultatet vi-sade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbar-riärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer under sin utbildning och önskade mer undervisning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköterskorna upp-levde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patienter med en annan kultur beskrevs som det mest utmanande av sjuksköterskorna på grund av att anhöriga hanterade döden på olika sätt. Konklusion: Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla kulturer i världen och även om man har kunskap om patientens kulturella tillhörighet kan sjuksköterskorna inte utgå från att patienten vill ha det på ett visst sätt. Att ge en personcentrerad omvårdnad kommer att leda till att de kulturella behoven även tillgodoses. / Background: Sweden is today a multicultural country, which means that nurses in Sweden will meet patients with a different culture. With increased immigration, it is ethically correct to acquire knowledge, expertise and skills about cultural competent care. Understanding cultural diversity is the core of patient-safe care.Aim: The aim of this literature study was to illuminate nurses’ experiences of meeting patients with a different culture.Method: The literature study is based on ten qualitative articles retrieved from the PubMed and Cinahl databases. These articles have been quality-reviewed with the SBU review template and a manifest analysis method is used.Result: Three main categories were identified with subcategories: 1. Failure of communication due to language barrier and use of interpreter, 2. Lack of educat-ion about different cultures and 3. Relatives’ approaches. The results showed that nurses felt that communication was affected by language barriers. This led to po-orer quality of care. Nurses had negative experience in teaching culture on educat-ion and wanted more education in person-centered nursing. Lack of knowledge led to nurses experiencing discomfort and uncertainty at the meeting with the pa-tient. Caring for patients with another culture was described as the most chal-lenging of the nurses when relatives handled death in different ways.Conclusion: Nurses will never be able to acquire knowledge of all cultures in the world and even if you have knowledge of the patient's cultural belonging, nurses can not assume that the patient want to have in a certain way because of this. Providing a person-centered nursing will lead to the cultural needs being taken into account.

Bakgrund: Allt fler lever med övervikt eller fetma, i Sverige beräknas ungefär hälften av denvuxna befolkningen ha någon form av övervikt. Situationen är likartad globalt sett. Att levamed fetma eller övervikt innebär en risk att drabbas av flera olika sjukdomar och försämrathälsotillstånd. För att beräkna om en individ är underviktig, normalviktig, överviktig eller harfetma används Body Mass Index. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av fetma, hälsa ochvälbefinnande hos individer med obesitas. Metod: Litteraturstudie baserad på tiovetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Det innebär att de granskade studierna har använtsig av djupintervjuer och fokusgrupper för att få fram sitt resultat. Resultat: Efter att hagranskat de tio artiklarna kunde resultatet delas upp i fyra olika teman 1/ Att utveckla fetma 2/Begränsningar i vardagen 3/ Att anpassa sig efter ett kulturellt mönster 4/ Längtan efterförändring. Flera individer med fetma beskrev att deras hälsa påverkades av ålder, kön, kultursamt socioekonomisk status. För många betydde det mycket hur andra såg på dem och en delförsökte anpassa sig efter deras förväntningar. Medan andra ansåg att det inte hade någonbetydelse vad andra tänkte om dem. En del individer med fetma uppgav att de hade kunskaperkring hur nutrition och fysisk aktivitet kunde påverka deras vikt. Trots detta hade de svårt attändra sina beteenden. Konklusion: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper kringvad som påverkar människor att gå upp i vikt och hur individer upplever det att leva medfetma. Denna förståelse krävs för att bedriva en personcentrerad vård. / Background: More and more people are living with overweight or obesity, in Sweden almosthalf of the population have some sort of overweight. The situation looks the same all over theworld. To live with obesity or overweight can be a risk of develop diseases and a poo health.The method used to identify over- normal- and overweight was Body Mass Index. Aim: Theaim of this article is to understand the experiences of obesity, health and wellbeing amongpeople with obesity. Method: Literature study grounded on ten scientific studies withqualitative method. The researchers used to the reviewed studies used interviews and focusgroups. Result: After reviewing the ten articles four different themes was identified; 1/ Todevelop obesity, 2/ Limitations in everyday life, 3/ Adapt to the culture 4/ Longing for achange. Most obese people describe that their health was due to age, gender, culture orsocioeconomic circumstances. For a lot of people it meant a lot what other people thought ofthem and they tried to change after their opinions, while other did not care at all. Somedescribe that they had knowledge about how nutrition and physical activity could impacttheir weight, but still did not manage to make a change. Conclusion: It is important for anurse to have knowledge about what experiences people with obesity pass through. Thisknowledge is important to manage person centered care.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome är en långvarig och återkommande sjukdom karakteriserad av abdominell smärta och förändrat tarmtömningsmönster. Patofysiologin anses vara komplex och multifaktorell. Viktigaste komponenten i etiologin är en störning i tarm-hjärna-axeln. Sjukdomsincidensen är i väst 7-30% och globalt 12%. Sjuksköterskan bör ha kunskap om både patofysiologin, etiologin och patienters erfarenheter av att leva med IBS för att kunna erbjuda personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetgranskades och en dataanalys utfördes genom innehållsanalys. Resultat: Från innehållsanalysen framkom fyra kategorier och nio subkategorier; fysiska symptom (smärta, fatigue, och påverkat sex- och samliv), emotionell påverkan (rädsla, skuld och skam), mötet med sjukvården (bristande stöd, givande vårdmöten) och hantering av sjukdomen (egenvård, anpassningar). Konklusion: Förutom fysiska symtom och en emotionell påverkan framkom patienterfarenheter av en kamp för respekt från sjukvården. Sjuksköterskan bör vara medveten om problematiken, lyssna på patienters erfarenheter och använda kunskapen för att förmedla en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara ajour med den senaste forskningen för att kunna undervisa och informera patienter som en del av evidensbaserad omvårdnad. Nyckelord: Egenvård, IBS, Irritable Bowel Syndrome, långvarig sjukdom, omvårdnad, patienterfarenheter, personcentrerad vård. / Background: Irritable Bowel Syndrome is a long-standing periodical disorder characterized by abdominal pain and altered bowel habits. The pathophysiology is considered to be complex and due to a multitude of factors. The most important component in the etiology is a dysfunction in the gut-brain-axis communication. The incidence of the disorder is 7-30% in the West and 12% globally. A nurse should have knowledge about both pathophysiology, etiology and patients’ experiences from living with IBS in order to offer a person centered care. Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences from living with Irritable Bowel Syndrome. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. The articles underwent a quality audit and data analysis was carried out through content analysis. Results: The content analysis generated four categories and nine sub-categories; physical symptoms (pain, fatigue, and altered sex life), emotional effects (fear, guilt and shame), The encounter with Healthcare Services (lack of support, rewarding healthcare encounters) and management of the disorder (self-care, adaptations). Conclusion: Except from physical symptoms and emotional effects, patient experiences revealed a struggle to obtain respect from the Healthcare Services. The nurse should be aware about these experiences, be able to listen to patients’ experiences and use this knowledge to mediate a person centered care. The nurse has a responsibility to stay updated with the latest scientific research in order to teach and inform patients as part of evidence based nursing practice.Keywords: IBS, Irritable Bowel Syndrome, longstanding disorder, nursing, person centered care, patient experiences, self-care.

Background: Patients who are in a late palliative phase and are being cared for in home health care need good planning and follow-up of their care. In the transition from early to late phase, the responsible physician must decide on end of life decisions, this is often done during a break point call. In order for nurses in home health care to be able to act and make the right decision in the event of a deteriorating condition, documentation and planning must be available and clear. It creates good conditions for the nurses to apply a person-centered approach.Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and management of end of life decisions for patients who are at a late palliative stage, in home health care.Method: A quantitative survey study was conducted with sixteen closed and one qualitative open-ended question. Descriptive and analytical statistics were used. The qualitative question was addressed using content analysis.Results: One fifth of the nurses stated that there were always end of life decisions. Nurses who were older, had longer work experience or longer professional work in home health care had a more positive view of managing end of life decisions.Conclusion: It appeared that the nurses lacked available end of life decisions. Procedures for decisions and documentation as well as increased knowledge were requested by the nurses.Keywords: End of life decisions, home care, palliative care, nurse, person-centered nursing, quantitative questionnaire.

Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.