Specialistofficeren skall utgöra ryggraden inom Försvarsmakten avseende kompetens, erfarenhet och djup kunskap. För att kunna bygga denna kompetens och erfarenhet är stabilitet vad gäller tid i befattning viktigt. Enligt nu gällande arméns riktlinjer för yrkes- och karriärutveckling skall tiden i respektive befattning vara tre till sex år. Syftet med denna studie är att utforska och förstå varför specialistofficerare vid Skaraborgs Regementes Krigsförbandsenhet byter befattning och inte stannar kvar i dessa under längre tidsperioder. Studien har genomförts som kvalitativ forskning med induktiv ansats. Empirin har inhämtats genom intervjuer som analyserats genom metod som är inspirerad av Grundad teori. Ur empirin framträder fem teman som påverkar specialistofficeren avseende befattningsbyten. Dessa teman är Motiverande faktorer, Destruktiva krafter, Monetär resursfördelning, Organisationens förutsättningar samt Jagets uppfyllelse. Dessa teman är på olika sätt relaterade till och påverkar även varandra, men centralt är Jagets uppfyllelse och att detta påverkar Organisationens förutsättningar. Vår analys pekar på att specialistofficeren inte stannar kvar i befattning enligt de tre till sex år som Försvarsmaktens olika direktiv säger på grund av ett antal orsaker. Organisationen är själv orsak till att specialistofficerarnas tid i befattning inte upprätthålls enligt Försvarsmaktens skrivelser. Detta genom att specialistofficerare arbetsleds till nya befattningar tidigare än avsett, vilket bland annat beror på personalbrist. När specialistofficeren upplever brist på motivation, brist på personlig utveckling eller upplever stagnation så söker han eller hon ny befattning. Specialistofficerarna tränas till att vara initiativ- och handlingskraftiga, vilket även syns när det gäller sitt eget självförverkligande. Riktlinjerna för yrkes- och karriärutveckling som organisationen satt upp avseende tid i befattning ses inte som trovärdiga vad gäller antal år och riskerar därför inte lyckas implementeras fullt ut. Detta beror bland annat på att organisationen väsentligt har ändrat förutsättningar för specialistofficerskåren från det att individerna klev in i yrket till idag, samt att specialistofficerarna inte varit delaktiga i utformningen av systemet. Avseende lön är specialistofficeren inte nöjd, men heller inte missnöjd. Om och när missnöje väger över blir lön ett skäl att byta befattning. Detta eftersom enda möjligheten att påverka sin lön för specialistofficeren är genom att byta befattning. Våra rekommendationer är att skapa förutsättningar för en bättre personalplanering i form av relevanta och trovärdiga personalplaner som taktar bättre med individens vilja och behov. Tätare dialog mellan organisation, chef och individ behöver ske kring utveckling. Organisationsförändringar och skapande av allomfattande riktlinjer behöver ske i dialog och delaktighet, precis som Försvarsmaktens syn på ledarskap säger. Att specialistofficerare som är rättutbildade får vara delaktiga i utformningen av sin egen yrkeskårs framtid är särskilt viktig. Erfarenhet och kunskap måste få betala sig i form av lön för specialistofficerare. Så länge enda möjligheten att påverka sin lön är att byta befattning riskerar så också att ske. / The Non-Commissioned Officer (NCO) is supposed to be the spine within the Swedish Armed Forces due to competence, knowledge and experience. Stability and time on each position are crucial aspects to ensure this competence and experience in the NCO profession. According to the Swedish Army´s guidelines about development within career and profession the time spent on each position should be 3 – 6 years for an NCO. The purpose of this study is to examine and to understand why NCO:s at Krigsförbandsenheten within the Skaraborg Regiment stays or do not stay in in the same position for the recommended number of years, according to the guidelines of the Armed Forces specifies. The study is qualitative and inductive. The empiricism has been obtained from interviews  which have been analyzed according to Grounded Theory. The empiricism shows five themes which affects the NCO:s choices to change position. These themes are Motivating Factors, Destructive Forces, Distribution of Monetary Resources, The Conditions of the Organization and Fulfillment of the Ego. These themes are related to and affect each other in different ways, but Fulfillment of the ego is central, and that it affects the conditions of the organization. The analysis shows that most NCO:s do not stay in the same position for the recommended 3-6 years, and that this depends on a number of different reasons. The organization itself is a big cause why the NCO:s do not stay in position the recommended time. This cause depends on lack of personnel. When the NCO experiences lack of motivation, lack of personal progress, or stagnation, he or she will search for a new position. The NCO:s are trained to be full of initiative and to be actionable. This also makes them full of initiative and actionable when it comes to their own self-fulfillment. The guidelines that the organization has created about time on position are not seen as trustworthy or credible, therefore it will not succeed in full implementation. This depends on, among other things that the organization substantially has changed the conditions for the NCO-corps from the time they started their career to how it works today. In addition the NCO:s have not been allowed to be a part in the development and shaping of the future of the corps. The NCO:s are not satisfied with their salaries, but they are not either dissatisfied. If and when dissatisfaction becomes significant, the salary becomes a reason to change position because this is also the only way for the NCO to affect their salary. The problems can be solved by better planning of personnel. A better and more frequent dialogue between organization, commander and individual about development and progress needs to be performed. Changes of organization, and creating of large guidelines needs to be performed in dialogue and with participation from those it affects. This would be in accordance with the SAF’s view on the concept of leadership. It is of utmost importance that NCO:s with the right education and training are allowed to take part in the future development of their own corps. The NCO’s knowledge and experience have to be valuable and form the basis for the salary. As long as the only way to affect the salary is to change position, the risk that the NCO will do so is imminent.

The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Det övergripande problemet vi började med är vad som beskrivs i artikeln En skola utan kanon om att elever läser mindre i skolan på grund av olika faktorer. Vissa av dem är rent tidsmässiga men även att det finns en delad uppfattning om att det helt enkelt inte finns nog med tid för djupgående skönlitterär läsning (Nordlund 1998). Olin-Scheller (2006) förmedlar i sin avhandling att det är svårt för läsare, mest omnämnt gymnasieelever, att ta till sig av den skönlitterära läsningen om den inte stämmer överens med elevernas litterära repertoar. Syftet med vårt översiktsverk är i huvudsak att presentera hur läsning och personlig utveckling hänger ihop samt förmedla varför skönlitterär läsning är både aktuell och viktig för elever. Fokus för vårt översiktsverk ligger på material som berör skönlitterär läsning för elever på gymnasienivå. Vi har använt oss av sökning i olika databaser genom att använda både breda och specifika sökord och termer. Materialet består av både vetenskapliga artiklar, litteratur och avhandlingar relevanta för våra avgränsade söktermer. Den övergripande frågan vi har arbetat med i bred bemärkelse är ”Hur och varför arbetar man med skönlitteratur i skolan?” Genom läsning och avgränsning av materialet utvecklades frågan till ”Hur bidrar läsning till personlig utveckling?” och även en sidofråga utvecklades vid läsningen av materialet ”Gör det någon skillnad på vad man läser?” Gemensamt för alla våra källor är att de alla belyser det faktum att det är viktigt att lägga vikt på den skönlitterära läsningen på gymnasiet. Dels för att alla elever ska få samma möjlighet till utveckling av sin litterära repertoar, dels för att varje elev ska få chansen till en djupare personlig utveckling innan vuxenlivet tar vid på riktigt. Nyckelord: Critical literacy, litterär repertoar, personlig utveckling och skönlitteratur.

Syftet med studien var att beskriva och förklara betydelsen och korrelationen mellan olika motivationsfaktorer vid distansarbete. En enkät utformad i Microsoft Forms användes för att mäta fyra motivationsfaktorer “bekräftelse”, “prestation”, “personlig utveckling” och“ arbetsuppgift” baserade på Hertzbergs motivationsteori. Populationen bestod av anställda som arbetade antingen på distans eller under hybridförutsättningar. Enkäten distribuerades via olika sociala medie-forum avsedda för anställda på distans. Totalt deltog 227 personer i studien och 160 uppfyllde kriterierna för populationen. Dataanalysen gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där en beskrivande analys och en korrelationsanalys med Spearman´s korrelationskoefficient genomfördes. Resultatet visade att anställda på distans ansåg feedback vara den viktigaste formen av bekräftelse. Det fanns också en positiv korrelation mellan feedback och viljan att lära sig nya saker hos dessa anställda. Däremot kunde vi inte hitta korrelation mellan trivsel under hög tidspress och självständighet hos anställda på distans. Resultaten indikerade att lära sig nya saker var den viktigaste faktorn för personlig utveckling hos anställda på distans. Dessutom fanns det en positiv korrelation mellan passion och självständighet. / The aim of the study was to describe and explain the significance and correlation between different motivational factors in remote work. A survey was used to measure four motivational factors - "recognition," "performance," "personal development," and "task" -based on Hertzberg's motivation theory. The population consisted of employees working either remotely or in hybrid conditions. To reach the population, the researchers join edvarious social media communities dedicated to remote workers and distributed the survey. A total of 227 individuals participated in the study and 160 met the criteria for the study. Dataanalysis was conducted using the statistical program SPSS including descriptive analysis and correlation analysis using Spearman's correlation coefficient. The results showed that remoteworkers considered feedback to be the most important form of recognition. There was also a positive correlation between feedback and the willingness to learn things among these employees. However, no correlation was found between job satisfaction under high timepressure and independence among remote employees. The results indicated that learning new things was the most crucial factor for personal development among remote employees. Additionally, there was a positive correlation between passion and independence.

This study aims to explore the impact of negative life events on identity development through a qualitative systematic literature review and qualitative content analysis. The research seeks to understand how negative life events trigger identity crises and influence self-perception. Method: A systematic search was conducted in the PsycInfo and PubMed databases, resulting in the selection of 12 relevant studies for analysis. Themes were identified through qualitative content analysis to elucidate the effects of negative life events on identity. Results: The analysis revealed that negative life events can lead to both identity challenges and personal growth. The findings underscore the importance of supporting individuals experiencing identity crises for authentic identity development. Conclusion: Understanding the complexities of identity formation in the face of adversity is crucial for providing effective support and interventions. Further research in this area is essential for enhancing our knowledge of how individuals navigate identity development amidst negative life events.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och allt fler överlever sin bröstcancerbehandling tack vare välutvecklade behandlingsstrategier som kirurgi, strål- och läkemedelsbehandling. Kvinnorna går från att vara i beroendeställning till sjukvården till att åter bli självständiga efter en omtumlande period av behandling. Dessa omställningar kan medföra nya erfarenheter för kvinnorna som i sin tur kan komma att påverka deras livsvärld och den vardag de sedan återgår till. Sjuksköterskan har i denna process ett lika stort ansvar att främja hälsa och lindra lidande såväl under som efter behandlingsperioden. För att kunna göra detta behöver sjuksköterskan se kvinnorna och dess livsvärld som levda kroppar. Detta för att förstå vilka långsiktiga utmaningar kvinnorna kan komma att möta efter att ha avslutat sin behandlingsresa och för att fortsätta kunna stödja de till en långsiktig och hållbar hälsa. Därav är syftet för denna allmänna litteraturöversikt att belysa kvinnors upplevelse av livsvärlden efter avslutad bröstcancerbehandling. För att kunna besvara syftet har 10 artiklar med kvalitativ ansats valts ut efter kvalitetsgranskning och analys. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet presenteras under tre huvudteman: “Upplevelser av den levda kroppen”, “Emotionella och sociala aspekter” och “Personlig utveckling”. Majoriteten av kvinnorna upplevde en förändring av den fysiska kroppen och de flesta uttryckte att den största utmaningen var den emotionella påfrestningen och att fortsätta livet efteråt. Det beskrivs av många kvinnor att det finns en oro kring framtiden. Däremot beskriver många kvinnor att de känt en personlig utveckling och en stor tacksamhet till att få möjligheten att fortsätta leva. / Breast cancer is the most common form of cancer that affects women, and more and more are surviving their breast cancer treatment thanks to well-developed treatment strategies such as surgery, radiation and drug therapy. The women transition from a position of dependency on healthcare to regaining independence after a shattering period of treatment. These changes can lead to new experiences for the women, which in turn can affect their world of life and the everyday life they then return to. In this process, the nurse has an equal responsibility to promote health and alleviate suffering both during and after the treatment period. To be able to do this, the nurse needs to see the women and their life world as living bodies. This is to understand what long-term challenges the women may face after completing their treatment journey and to continue to be able to support them to long-term and sustainable health. Hence, the purpose of this general literature review is to shed light on women's experience of the life world after completion of breast cancer treatment. In order to answer the purpose, 10 articles with a qualitative approach have been selected after quality review and analysis. Searches have been made in the databases CINAHL and PubMed. The results are presented under three main themes: "Experiences of the lived body", "Emotional and social aspects" and "Personal development". The majority of women experienced a change in the physical body and most expressed that the biggest challenge was the emotional strain and moving on with life afterwards. It is described by many women that there is a concern about the future. On the other hand, many women describe that they felt a personal development and great gratitude for having the opportunity to continue living.

I denna studie undersöker jag gymnasielevers syn på livsåskådning och hur de använder den som en resurs, i formandet av värderingar och livets utmaningar. Genom en tematisk analys av intervjuer med elever har olika teman vuxit fram. Resultatet visar att elevers syn på livsåskådning handlar om deras egna värderingar, mening, val, mål i livet, personlig utveckling och relationer. Elever beskriver livsåskådningen som en stabil grund som skapar trygghet. Livsåskådningen kan även förändras utifrån olika händelser och bidra till personlig utveckling. Livsåskådningen fungerar även som en anpassningsbar resurs som kan vägleda dem genom livets utmaningar och förändringar. Genom att analysera dessa aspekter av elevers syn på livsåskådning belyser denna studie vikten av att förstå hur olika livsåskådningar kan fungera som resurs för personlig utveckling och hantering av olika händelser i livet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare arbetar för att ge elever stöd i deras livslånga lärande samt att identifiera vilka färdigheter som de upplever behövs för att stärka personlig utveckling och därmed förmågan att hantera vår föränderliga omvärld. Med de samhällsförändringar som skett under senare decennier har människors livsvillkor förändrats; vilket lett till att det numera ställs högre krav på att enskilda individer tar ansvar för sina liv men också på att vägledning bedrivs på ett sådant sätt att den tillhandahåller individer stöd. Med detta som bakgrund avser studien att undersöka tre frågeställningar vilka handlar om hur vägledare på gymnasienivå upplever elevers behov av livslångt lärande, hur de arbetar för att stärka detta samt vilka färdigheter som de anser att elever behöver för att stärka det livslånga lärandet. Denna studie antar en kvalitativ metod samt analyserar empiriskt material genom en innehållsanalys som har sin utgångspunkt i två socialkonstruktivistiska perspektiv vilka är Life-design och Planned Happenstance. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och urvalet bestod av sex utbildade vägledare som arbetade inom gymnasieskolans verksamhet. I studiens resultat framkom det att vägledarna upplevde att elever hade ett ökat behov av vägledning - som tillhandahöll stöd i det livslånga lärandet - men också att det fanns ett samband mellan personlig utveckling och lärande genom hela livet. Således handlade det ökade behovet om att elever behöver utvecklas personligen för att hantera vår omvärld men också att det kunde bli svårt att uppnå på grund av vägledningens förutsättningar.

Self-help counselling is an important industry that not only influences its immediate users’ behavior but also society and social behaviors more generally. Since New Ageis a main branch of self-help, and since positivity is a dominant concept in (New Age) self-help discourse, it is worth analyzing how positivity might be achieved in terms of language use. The present study investigates whether the adjectives in a couple of New Age publications contribute to communicating positivity and, if yes, how. What adjectives are used and how can they be categorized in terms of positive, negative, neutral or undetermined connotations as well as semantic prosody? The findings support the hypothesis that the use of “positive adjectives” (Rozin, Berman & Royzman, 2010, p. 536) is what helps to make New Age self-help books convey a positive spirit.

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.