Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade. Synen på personer med funktionshinder har förändrats över tid och det har påverkat utformningarna av de olika system som finns i dag. Den kunskap och de erfarenheter vi har påverkar vårt sätt att bemöta våra medmänniskor. I det samhälle vi lever är vi separerade från varandra, vi känner bara till och förstår den grupp som vi själva tillhör. Samhället är strukturerat på ett vis där experter tar hand om många av våra existentiella frågor och funderingar, utan att vi för den sakens skull få svar på dem. Att vi i vår tid inte får tillgång till samma erfarenheter som samhällsmedborgare på medeltiden fick är naturligtvis en viktig aspekt som jag tar upp till diskussion och analys.

With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand. / With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se. Det som utgör analysramen är David Aakers fyra perspektiv av varumärkesidentitet. Genom detta konstateras vilken del av identiteten som är den mest dominerande för varumärket byPM och detta jämförs sedan med intervju-underlaget. Resultatet visar att den illustration som framtagits utifrån teorin för att se hur företagsvarumärken, personliga varumärken och social media hänger ihop tar andra vändningar i verkligheten än förväntat. Kopplingen mellan de tre visar sig vara mer invecklad då företagsvarumärken och personliga varumärken har inflytande på varandra samtidigt som social media som kanal både kan hjälpa och stjälpa ett företag i dess varumärkesbyggande process.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande. En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen. Studien har för få deltagare och är en för homogen grupp för att man skall kunna generalisera resultatet. .

The main purpose of this study is to investigate and with it clarifying what is meant by a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons. More specifically, what is valid reason and what is required for that demand to be regarded as fulfilled. To my help to achieve this I have asked questions such as what kind of behavior from the employee can be the basis for a valid termination of the employment, what factors do the court put emphasis on in a trial and what is the requirements for the employer during the dismissal. The study has further objectives which are to illustrate the phenomenon of valid reason from a diversity perspective and from an international perspective. To achieve those objectives following questions have been asked: Is some groups covered in a greater extent than others by the requirement that a termination of employment must have valid reasons and are there international counterparts to the Swedish requirement that a dismissal must be factually based. What emerged from the study judicial inquiry is that the phenomena to which the employee is guilty of first is to see as valid reason when the employee are aware of the obligations undertaken in the employment but acting against them and inflicts some sort of damage for the employer. With regard to the employer's obligations in a termination proceeding are they to see as comprehensive and can be summed up to the fact that the employer should do everything in his power to avoid a dismissal. When it comes to the factors a court should take into account is this also a matter of major proportions. The court shall take into account all of the circumstances relating to the dismissal, which means that, with absolutely certainty, determine in advance what the court will decide is an almost impossible task. Furthermore, it emerged from the study that the requirement that a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons may come to certain groups of workers to a greater extent than others. The study's investigation also indicates that the Swedish legislation, as it reads today, probably in breach of regulations enacted by the European Union.

The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today’s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers’ attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company’s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons I have interviewed are selected after their knowledge of people as carriers of brands and personal brands of different kinds, both regarding celebrities and individuals in the frontline. The material generated from these interviews has made out the basis of my analysis and is presented in the fourth chapter of this essay. Since I am using a qualitative method it is hard to make any generalisations regarding personal brands, even though certain patterns can be seen. For further reading I would therefore like to direct you to the fourth and fifth chapter.

Abstract People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking. Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking. To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of various fields and sizes. On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network. Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated. / Sammanfattning Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av nätverkande. Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk? Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar. Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket. Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort. Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen. Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen. Av detta byggs ett nätverk av kontakter som alla regelbundet måste vårdas för att upprätthålla en god relation. Därefter kan en förhandling byggas upp som nästa steg och det har visat sig att en god kunskap om den egyptiska kulturen och religionen kan förenkla en förhandling då det finns en del kulturella faktorer som ett företag skall ta hänsyn till. Som murbruk i modellen ser vi kultur som rör sig löpande genom alla faktorerna.

<p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p> / <p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p>