<p>Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer – emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet – mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen. 2. Psykologistuderade är mer emotionellt stabila och dominanta än kontrollgruppen. 3. Högre grad av vaksamhet och regelmedvetenhet förväntas hos ordningsmakt än psykologistuderande. Studiens resultat visade signifikanta skillnader mellan undersökningsgrupperna i emotionell stabilitet och vaksamhet. Antagandet om ordningsmaktens större vaksamhet bekräftades medan antaganden om gruppens emotionella stabilitet inte fick stöd, då ordningsmakten visade signifikant lägre värden än de andra undersökningsgrupperna. Inga mellangruppsskillnader i personlighetsfaktorerna regelmedvetenhet eller dominans kunde uppvisas.</p>

Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer – emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet – mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen. 2. Psykologistuderade är mer emotionellt stabila och dominanta än kontrollgruppen. 3. Högre grad av vaksamhet och regelmedvetenhet förväntas hos ordningsmakt än psykologistuderande. Studiens resultat visade signifikanta skillnader mellan undersökningsgrupperna i emotionell stabilitet och vaksamhet. Antagandet om ordningsmaktens större vaksamhet bekräftades medan antaganden om gruppens emotionella stabilitet inte fick stöd, då ordningsmakten visade signifikant lägre värden än de andra undersökningsgrupperna. Inga mellangruppsskillnader i personlighetsfaktorerna regelmedvetenhet eller dominans kunde uppvisas.