According to both national and international political regulations, the school should as far as it is possible include students with special needs in regular education. However, when implementing these political intentions regarding an including school environment, problems often arise. The aim of this studie has been to investigate the opinions of teachers and students when it comes to inclusive education in mathematics. The study has partly been based on interviews with students with special needs in mathematics. These students were included in regular mathematics groups. It has also partly been based on interviews with the teachers of these groups. To analyze the results, a phenomenographic approach has been used. By using this approach, it is the students and teachers’opinions that have been studied and the result is being presented in different categories of opinions.The result was many varying opinions regarding inclusive education and it thus showed how complex the work with students with special needs is. The teachers in the study had for example different opinions about what an inclusive approach to education is. The result showed various opinions among students and teachers about what possibilities and obstacles an inclusive approach to education has when it comes to how the students’ learning process.

Bakgrund: Trauma är en vanlig orsak till död och invaliditet världen över. Det innebär även ett lidande för patienten, både i den akuta fasen och på sikt. Ett välfungerande traumateam är här av största vikt. Adekvat utbildning och träning av personalen är en nyckel. Tidigare forskning har visat positiva resultat av att lära sig genom simulering, men det finns ett behov av tids- och kostnadseffektiva alternativ. Ett forskningsprojekt inom Linnéuniversitetet och Region Kronoberg har därför utvecklat en virtuell traumasimulering, som ett led i att utveckla och förbättra utbildningen inom trauma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskestudenters uppfattningar av lärande vid en virtuell traumasimulering.  Metod: Intervjuer genomfördes med 15 specialistsjuksköterskestudenter som hade testat simuleringen i grupp. En fenomenografisk analys genomfördes vilket genererade i tre beskrivningskategorier med tillhörande grupper av uppfattningar. Resultat: Den första beskrivningskategorin var ”Att få goda förutsättningar för lärande” genom ett nytt och roligt sätt att lära, tillgång till regelbunden övning, att få lära sig i sin egen takt och ett tryggt sätt att lära sig. I den andra beskrivningskategorin ”Att lära sig på olika sätt” uppfattade studenterna att de lärde sig genom att använda sina sinnen, gruppinteraktion samt genom reflektion och kritiskt tänkande. Den tredje beskrivningskategorin ”Att ha nytta av lärandet” handlade om att studenterna uppfattade att övningen ledde till att behovet av att förberedas för akuta situationer kunde tillgodoses samt att övningen utgjorde ett komplement till fysiska övningar - men inte en ersättning. Slutsatser: Studenter har positiva uppfattningar av lärandet vid en virtuell traumasimulering och kan utgöra ett viktigt komplement till fysiska simuleringar. Fler studier behöver göras för att se om det leder till ett förbättrat traumaomhändertagande. / Background: Trauma is a common global cause of death and invalidity. It causes the patient suffering, in the acute phase as well as in a long-time perspective. A well-functioning trauma team is of greatest importance. Sufficient education and training is the key. Previous research has shown positive results in learning by simulation, but there is a need for time- and cost-effective alternatives. To achieve this, a research project within Linnaeus University and Kronoberg County has developed a virtual trauma simulation where the user interacts in a trauma situation at the emergency room. Aim: The aim of the study was to describe Nurse Specialist student´s perceptions of learning by a virtual trauma simulation. Method: Interviews were carried out with 15 Nurse Specialist students who had performed the simulation in groups. A phenomenographic analysis was conducted which resulted in three categories of description with appurtenant groups of perceptions. Results: The first category of description was ”Getting good conditions for learning” through a new and funny way to learn, access to regular practice, learning at one´s own pace and a safe way to learn. In the second category of description ”Learning in different ways” the students perceived how they learned by using their senses, group interaction and through reflection and critical thinking. The third category of description ”To draw advantage from learning” consisted of the student´s perceptions that the virtual simulation satisfied their needs to be prepared for emergency situations, and also that the simulation acted as a complement to face-to-face simulations - but not a replacement. Conclusions: Students have positive perceptions of learning by a virtual trauma simulation. It could be an important complement to face-to-face simulations. Further studies are necessary to determine if virtual trauma simulation can improve trauma care for the patient. / Virtuell tabletop