No description available.

Since passing its Death with Dignity Act into law in 1997, Oregon remains the only state in America to make physician-assisted suicide an explicit legal right. Currently, the legality of physician-assisted suicide falls under the jurisdiction of each individual state. Had the United States Supreme Court ruled differently in a recent case, however, the issue would have transferred to federal jurisdiction. The Death with Dignity National Center (DDNC) takes responsibility for developing the original Death with Dignity Act and has since moved on to proposing similar legislation in other states. It also champions states' rights, fearing that placing physician-assisted suicide under federal jurisdiction would severely hinder its goals. The DDNC has led the legal movement for making physician-assisted suicide an end of life choice available in each state, as well as for keeping that decision at the state level. Utilizing a content analysis, this study coded for frames used by the DDNC in its press releases and frames used in newspaper coverage of death with dignity across the same period of time. It was found that press releases about and newspaper coverage of the death with dignity social movement shared significant correlations in terms of the frames each used, as well as the level of substance given to these frames. Few significant correlations were found, however, for frame valence. It seems as though discussion of this social movement utilizes the same substantive or ambiguous frames, but cannot decide whether these frames are positive, neutral, or negative. / Master of Arts

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.

This thesis defends an individual's moral right to be aided in dying by a physician (that is, voluntary active euthanasia, or VAE), but departs significantly from the view in its favor generally accepted in the bioethics literature. The prevailing view appeals to both respect for an individual's autonomy and promotion of an individual's well-being as necessary conditions for a right to VAE, so as to justify the right only for those suffering grave illnesses and/or disabilities. The author argues that such a view is logically untenable; one or another aspect must be given up. Since invoking the premise that certain individuals would be better off dead necessarily relies on controversial assumptions about both the value of life and the nature and value of death, about which reasonable people disagree, it is the justification from an individual's best interest which must be excluded in a liberal society. The author endorses a self-determination justification for the right to VAE, but rejects understanding this in terms of respecting personal autonomy, instead making the case for a right to VAE grounded in self-ownership. The author's main conclusion is that the right to VAE is a general right applying to all competent adults, not only those suffering grave illnesses or disabilities, or those whose choice for VAE is an exercise of autonomy. Moreover, by analyzing the basis of physician authority over prescription medicine and how this can be justified to a society of self-owners, she maintains that individuals have not only the right to choose VAE without state interference, but also the right to be provided VAE by doctors. Nevertheless, both rights are compatible with reasonable limitations to protect both the interests of VAE seekers and the rights of others.

No description available.

The thesis deal with the topic of induced abortion and euthanasia as the basic issue of the theme of process of dying and death. The theoretical part presents how an acceptation of death have been changing during the human history, deals with the concept of after-life in five world religions, presents how death is perceived in different life period, gives the analysis of abortion and euthanasia as an issue of ethics. The second part od the thesis is to serve as the background material to design lessons of ethics for the secondary schools according to the RWCT program (Reading and Writing Critical Thinking). The aim is to depict the topicality and importance of these issues that a disciple is not only to meet during the lesson, but also to be able to handle, to judge and to draw conclusions for his behaviour.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik. / The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.