<p>I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien.</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007.</p><p>Frågeställningarna som ingick i studien var:</p><ol><li>Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? </li><li>Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? </li><li>Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? </li></ol><p>Metod</p><p>Studien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget. Samtliga fystester utfördes på laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) på GIH i Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten från studien visade att i stort sätt alla testresultat från 2008 hade förbättras i jämförelse med testresultat från 2007, vilket innebär att kapacitetsprofilen har förändrats. Den största förbättringen hade skett inom delkapaciteten styrka, där testövningen Chins ingick. Samtliga spelare som ingick i studien tränade bordtennis minst 16h/vecka under tävlingssäsongen. När det gäller fysträning genomförde i stort sett alla spelare 2-4h/v fysträning. Hälften av spelarna följde kontinuerligt ett fysprogram medan den andra hälften gjorde det ibland.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat och genomförande blev slutsatsen att kontinuerliga fystester tillsammans med kartläggningar över spelarnas träningsvanor är nödvändiga om man ska arbeta med elitidrott och målsättningar på hög nivå.</p>

I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007. Frågeställningarna som ingick i studien var: Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? Metod Studien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget. Samtliga fystester utfördes på laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) på GIH i Stockholm. Resultat Resultaten från studien visade att i stort sätt alla testresultat från 2008 hade förbättras i jämförelse med testresultat från 2007, vilket innebär att kapacitetsprofilen har förändrats. Den största förbättringen hade skett inom delkapaciteten styrka, där testövningen Chins ingick. Samtliga spelare som ingick i studien tränade bordtennis minst 16h/vecka under tävlingssäsongen. När det gäller fysträning genomförde i stort sett alla spelare 2-4h/v fysträning. Hälften av spelarna följde kontinuerligt ett fysprogram medan den andra hälften gjorde det ibland. Slutsats Utifrån studiens resultat och genomförande blev slutsatsen att kontinuerliga fystester tillsammans med kartläggningar över spelarnas träningsvanor är nödvändiga om man ska arbeta med elitidrott och målsättningar på hög nivå.