Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungerasom en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionellagenusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder ochkön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna. Våra intervjuade eleververkade identifiera sig med genus (socialt och kulturellt kön) och inte med kön (biologiskt kön) genom det sätt de identifierade sig med rollkaraktärerna. I vår undersökning kan vi även se att kläder, intressen och beteende verkar ha stor betydelse när det handlar om attpositionera sig rätt i genusordningen. Traditionella normer kring genus i elevernas verklighet ter sig vara väldigt stark och eleverna ger uttryck för att de själva eller omgivningen reagerar negativt när någon bryter mot den. Samtidigt finns det ett viss mått av könsblindhet hos båda könen till att se att genus existerar. Trots detta kan vi även dra några positiva slutsatser frånvår empiriska undersökning. Vi kan se att elever redan i tidig ålder mer eller mindre kan se orsakssamband mellan de könskodade val de gör och de krav och förväntningar somsamhället ställer på dem. Detta har för oss som blivande pedagoger gett en ny inblick från vilken utgångspunkt ett genusarbete skulle kunna bedrivas och förstås. / The main purpose of this essay has been to find out about children’s conception of gender.In order to achieve knowledge on the subject and to be able to capture the pupil’s own thoughts in a natural way, we set up a play where we switched the existing gender order.We then performed this play to school children in year 3 and 6. The purpose of the play was that it was supposed to work as a starting point for the pupil’s thoughts on the subject and therefore we interviewed 12 pupils after the play to capture their reactions. Our questions were the following: What reactions were raised among the pupils when they, through the play,saw the general perception of the gender order change? Are we able to see a difference in reaction depending on sex and age? Did the children identify with the characters and if so,how? What were the pupil’s own thoughts about gender? Our conclusion of the interviews is that most of the pupils reacted on the fact that the gender order was switched and that the reactions were stronger among the girls than amongthe boys. After having examined the way in which the pupils identified with the characters in the play it seems like they identify with their gender not with their sex. Furthermore we can perceive that according to our research, clothes interests and behaviour seem to be important factors when it comes to determining your sex. In the pupils reality the gender norm seems tobe deeply rooted and the pupils react in a negative way when someone breaks the rulinggender norm. At the same time there is a certain amount of “gender blindness” in both sexes to at all apprehend or see that a gender order exists. In spite of this we have also come to a few positive conclusions in our empirical studies. We notice that pupils already at a young age more or less can see the connections between the gender coded choices they make and the demands and expectations from society. This has given us, as teachers to be, a new insight infrom which starting point gender work could be pursued and understood. We have also beenstrengthened in our view that it is possible to recreate the gender order we have today and in that way reach a more gender equal society.

No description available.

This thesis addresses the theatrical establishment in Kristinehamn during the long 19th century, with notable focus between the years 1835-1902. The thesis seeks to identify an overall picture of the theatrical influence in the city through an understanding of theatrical occurrences during the chosen timeline. Through Pierre Bourdieu’s cultural capital, the thesis aims to uncover to whom the theatrical establishment was targeted. Finally, a comparative aspect can present itself by comparing the results with previously established theater-historical research. Thus, the thesis can add to the already existing understanding of the theatrical historical research from a local perspective.     The approach is divided amongst three different research questions, all of which has one or more methods applied to them. The methods consist of both qualitative and quantitative aspects. When comparing the local perspective with the broader, national one, an abductive method has been used to identify the similarities or differences between results. The source material has been gathered from three main sources: the collections of Linus Brodin, Kristinehamns’ image archive and theatre advertisements or reviews from local daily newspapers. Brodins’ archive consists of an assortment of different types of documents, such as plays, Bills of Sales, stock letters or posters. The advertisements have been found through computer-assisted analysis via the National Library of Sweden’s database for digitalized newspapers.     The study gave extensive results that give satisfying answers to the formed research questions. Kristinehamn constructed theatres during two different occurrences, once in 1835, which then burned to the ground during the great fire in 1893, and then later in the year 1902. The city closely follows the results of previous theatre historical research, especially when comparing the results to the nearby city of Karlstad. There are just a few exceptions when it comes to a lack of visits from certain popular directors or in how some theatre administrative boards were built up. There were plenty of traveling theatre companies that visited the city, which performed a minimum of 268 different plays throughout the research period. The most popular genre was by far different variations of comedy. There is backing evidence for the theory that Kristinehamn consisted of two different culture practicing groups, the Cultural Elite, and the Cultural Novice: though the distinctions between them from decennium to decennium are vague. The results do show a clear indication that the theatre as a medium for both entertainment and practicing got more and more accessible throughout the 19th century. / Denna uppsats behandlar Kristinehamns teaterverksamhet under det långa 1800-talet, med särskilt fokus mellan åren 1835–1902. Studiens syfte är att analysera historiska skeenden för att skapa en helhetsbild utav teaterlivet i Kristinehamn samt genom Pierre Bourdieus kapitalbegrepp undersöka hur tillgänglig teatern var för den bredare massan. Utöver detta ämnar undersökningen även föra en komparativ aspekt, där resultaten ställs mot tidigare teaterhistorisk forskning. Studien bidrar således till den teaterhistoriska forskningen utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv.         Arbetssättet för genomförandet av undersökningen är uppdelad utefter tre forskningsfrågeställningar. Samtliga frågeställningar har applicerats en eller flera metoder. Dessa metoder består av både kvalitativ analys av källmaterialet samt kvantitativa framställningar. Ytterligare en metod som använts i undersökningen är den abduktiva forskningsmetoden som använts för att ställa undersökningsresultatet mot ett större sammanhang. Källmaterialet består av insamlat material från Linus Brodins samlingar i Föreningsarkivet i Värmland, från Kristinehamns bildarkiv samt från teaterannonser och recensioner i dagspress från Kristinehamn. Linus Brodins samlingar innehåller bland annat köpekontrakt, lottbrev, affischer och manus. Annonserna har framtagits genom att applicera ett kodschema för sökning i Kungliga bibliotekets databas för svenska dagstidningar.     Undersökningen gav ett mycket omfattande resultat som på gott vis besvarar samtliga tre forskningsfrågeställningar. Kristinehamn lät uppföra teaterhus vid två olika tillfällen, ett 1835 som brann ned i stadsbranden 1893, samt ett annat teaterhus år 1902. Staden följer tidigare teaterhistorisk forskning nära, särdeles med den närliggande staden Karlstad. Några få undantag gällande populära besökande direktörer eller sammansättning av teaterbolag existerar. De kringresande teatersällskapen var många och gav ett minimum på 268 olika pjäser genom undersökningsperioden. Den mest populära genren var komedin. Det finns underlag för att kategorisera Kristinehamnarnas kulturutövare i två fack, kultureliten respektive kulturnovisen; men kategoriseringen av dessa från decennium till decennium är diffus. Dock visar resultatet att teatern blev alltmer tillgänglig för fler och fler personer under 1800-talets gång.