This thesis documents and examines the history of Cornish male voice choirs from their origins in the late nineteenth century through to the present day. The evolution of the choirs has hitherto been charted largely through scattered oral testimonies, whereas this work traces the rise, decline and resurgence of the male choral tradition by drawing from a range of primary sources, including newspapers and repertoire in addition to oral history. The thesis is organised chronologically and the main chapters chart the development of Cornish male voice choirs from the Methodist point of origin, to the subsequent expansion of the male choral movement between the wars and thereafter its seeming atrophy. The opening two chapters focus on the background and emergence of the choirs from c.1820 to 1918. The interwar period is covered in three diverse but linked chapters, assessing the socio-economic context, musicological influences and the importance of geographic locality or ‘place’. The impact of the Second World War on the choirs is examined in Chapter Six. The following chapter traces how the choirs remained vibrant in the face of encroaching secularisation during the 1950s and 1960s, and the final chapter assesses the detrimental effects for the choirs of changed musical behaviours and generational issues in the late twentieth century choir. Four key themes which run throughout the chapters are the influence of Methodism, its teachings and choral hymnody; the significance of repertoire and musical directorship; the importance of the male demographic within the local economy; and secularisation and mass popular culture. The connecting thread of the argument for the thesis as a whole is that male voice choirs both reflect and help shape Cornish identity. As will be seen, identity is a fluid, multi-layered concept, but analysis of the changing role and influence of male voice choirs contributes to a deeper understanding of the complex relationship between music, place and culture.

No description available.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

The aim of the diploma thesis is to define a specific phenomenon bound to the current consumer society, which by its expression considers certain values and relations to the material world as necessary or, on the contrary, unnecessary. At the same time, it examines the boundary between consumer goods that we use on a daily basis and the subjects that have become part of our personality. These findings are demonstrated on specific examples. Telecommunication progress and its impact on today's consumer society in all aspects of nowadays lifestyle has become the starting point for the diploma work. Phone as an artifact has become part of our life with an ever more personal approach. This phenomenon is grasped theoretically, creatively and as an opportunity for pedagogical activity and research. The pedagogical intention is not only suggested but also verified and reflected in praxis.