Syftet med studien är att undersöka hur planerad undervisning med de yngsta förstås av förskollärare. En kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer används som metod för att samla in empiri. Begreppen det kompetenta barnet samt barnet som being och becoming tillämpas som analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare lyfter fram barnens intresse, men förhåller sig till detta på olika sätt. Vidare visar resultatet att tolkning av barnens kommunikation tycks vara en central del i den planerade undervisningen med de yngsta. En slutsats av studien är att beroende på hur förskolläraren förstår barnens intresse kan det påverka barnens möjlighet till inflytande i den planerade undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förutsättningar för att genomföra den planerade undervisningen i förskolan, samt om det finns några strategier att möjliggöra planering och reflektionstid vid eventuella personalbortfall. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån den utvidgade ramfaktorteorin. Resultatet visar att det skiljer sig mellan förskolor att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolorna har olika strategier för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen. Det finns ett fåtal strategier för att möjliggöra planeringstid och reflektionstid. Ofta får personalen gå in i barngruppen när det fattas personal. Studien visar att de förskollärare som deltagit i denna studie på ett eller annat sätt upplever svårigheter att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta områden har högre barnbortfall än personalbortfall. Förskollärare som arbetar där personalbortfall sällan uppstår upplever andra svårigheter för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen.

Abstract Vårt arbete handlar om att synliggöra några förskollärares perspektiv på den likvärdiga undervisningen och hur alla barn får ta del av den oavsett vilken vistelsetid barnet har på förskolan. Detta gjorde vi genom en kvalitativ metod. Vi använde oss av semistruktuerade/halvstrukturerade intervjuer samt av tre öppna frågor för att synliggöra förskollärarnas perspektiv. Vi utgick från den fenomenologiska teorin för att genom den fenomenologiska ansatsen få syn på förskollärarnas perspektiv på fenomenet inom vårt valda område. Nyckelorden vi fick syn på när vi analyserade vår empiri var upprepning/variation, planerad/spontan undervisning och material.  Vår slutsats blev att förskollärarna ansåg att likvärdig undervisning var ett komplicerat begrepp. Det blev en ögonöppnare för oss att den spontana undervisningen var en central del hos förskollärarna för att stäva mot en likvärdig undevisning. Det blev även tydligt för oss att likvärdig undervsining kan tolkas på olika sätt beroende på förskollärarnas kompetens och beprövade erfarenheter. Likvärdig undervisning är kanske något som behövs lyftas fram mer i verksamheten för att inte bli ett komplicerat begrepp.

Denna kvalitativa och komparativa studie bygger på planerad undervisning i förskolan och hur barn i olika åldrar möter denna undervisning. Jag har utgått från ett åldersperspektiv för att ta reda på hur barns möte med den planerade undervisningen tar sig uttryck och har observerat vad det finns för likheter och skillnader mellan äldre och yngre barn vid dessa tillfällen. Detta för att få kunskap om hur barns möte med planerad undervisning kan se ut i förskolan med fokus på barnens agerande, deltagande, utforskande och inflytande i dessa situationer. Det har tidigare gjorts studier och forskning kring barns lärande i förskolan i förhållande till undervisning där genus, språk och klass stått i fokus. Med det finns en brist på litteratur och studier ur ett åldersperspektiv som visar på hur just barnens ålder påverkar barnens möte med planerad undervisning. Jag har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring undervisning, barns aktörskap och lek i förskolan. Jag har inhämtat mitt material genom observationer och fältanteckningar då jag deltagit vid sex planerade undervisningstillfällen, på sex olika avdelningar och på tre olika förskolor. Mitt fältmaterial har analyserats utifrån Corsaros begrepp makro- och mikronivå, kamratkulturer, tolkande reproduktioner, delade ritualer, åtkomststrategier och barns aktörskap. Den slutsats man kan dra av mina fältstudier är att det finns flera skillnader mellan de yngre och äldre barnens möte med planerad undervisning såsom kommunikationens, sinnenas och lekens betydelse. Likheterna består främst utav barnens strategier, utforskande av pedagogiskt material samt betydelsen av det sociala samspelet.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Dans är en estetisk uttrycksform, ett estetiskt ämne och ett språk och har därmed en betydelsefull del i barns uttryckande och utveckling och är en del av de ämnesområden som förskolan ska arbeta med. Med utgångspunkter i Lindqvist och Pastorek Gripsons (2021) artikel så kommer denna studie fördjupa sig i dansen i den planerade undervisning, utifrån förskollärarnas beskrivning med hjälp av intervjuer. Syftet med studien är att, utifrån Merleau-Pontys filosofi om kroppens fenomenologi, bidra med kunskap om hur förskollärares erfarenhet av dans påverkar utbudet och utövandet av dans i den planerade undervisningen i förskolan. Resultatet av studien visar att barn får ta del av dans i den planerade undervisningen, både som ämne och som en uttrycksform. Dans som ämne erbjuds oftast genom röris som är en blandning mellan dans och gymnastik som utövas efter förinspelade låtar eller videos. Dans som uttrycksform ses tillsammans med arbete kring känslor och musik, där barnen får möjlighet att uttrycka sig kroppsligt genom dans. Resultatet visar även att förskollärares erfarenheter och kunskaper kring dans har betydelse för vad och hur dans erbjuds i förskolans planerade undervisning. / <p>Kurskod 2FL41E</p>

Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Förskolans utbildning ska utgå från barns intressen och behov. Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på den planerade undervisningen i förskolan i relation till barns intressen och behov. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av att förskollärare anpassar den planerade undervisningen efter barns intressen och behov samt de faktorer som påverkar förskollärares anpassningar av den planerade undervisningen. Studiens slutsats är att anpassning av planerad undervisning är komplext där förskollärare behöver göra flera avvägningar vid planering och genomförande av den planerade undervisningen.

Förskolor i det svenska samhället har i regel nära till naturmiljö. Denna miljö kan användas som en undervisningsplats likt den innanför förskolans väggar. Barnet kan kombinera teoretisk kunskap med praktiskt utförande och skapa sig en djupare förståelse för miljön och om arter eller fenomen som bor eller existerar i den. Det naturvetenskapliga ämnet biologi innefattas av läran om bland annat natur, djur, kretslopp och samverkan mellan samhälle och miljö. Förskollärare behöver besitta kunskap om dels ämnet men även om hur undervisning ska planeras och genomföras. Tidigare forskning pekar mot att förskollärare ska kunna utnyttja närmiljön och planera utomhuspedagogisk undervisning så att barnet kan skapa sig en djupare förståelse. Studiens syfte är att synliggöra förskollärares resonemang och upplevelser om att bedriva planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi. Studien har utifrån en kvalitativ metod undersökt ämnesområdet där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Det empiriska materialet har utifrån ett pragmatiskt synsätt analyseratsmed stöd i Szczepanskis (2013, s. 13) fyra kategorier om miljöns betydelse för lärande. Resultatet visar hur samtliga verksamheter som deltagit i studien har nära till varierande naturområden men att planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi trots detta genomförs i låg utsträckning. Det naturvetenskapliga området biologi kopplas i första hand till djur och natur av förskollärarna i studien, några beskriver även hur det innefattar läran om människan och kretslopp. Förskollärare är av uppfattningen att den undervisning som bedrivs inom ämnesområdet biologi kan förflyttas ut till den miljö som undervisningen rör för att skapa djupare förståelse hos barnet. Förutsättningar som påverkar om utomhuspedagogisk undervisning bedrivs är brist på personal där förskollärarna upplever att det inte finns resurser nog till att bedriva undervisning utomhus. I studien framkommer det att förskollärarna är medvetna om att de har ett undervisningsuppdrag och att de behöver genomföra undervisning trots förutsättningarna

Studiens syfte var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter av planerad undervisning. Vi ville undersöka vilka förutsättningar förskollärare beskriver att de har för att bedriva planerad undervisning samt när den planerade undervisningen i förskolan sker.  Vi valde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, studien utgick ifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare har begränsade förutsättningar till att bedriva planerad undervisning. Förutsättningarna som påverkar om och när den planerade undervisningen bedrivs beror främst på ramfaktorerna tid, gruppindelning och förskolans ekonomiska resurser. Slutsatsen är att flera ramfaktorer påverkar varandra och inverkar även när den planerade undervisningen bedrivs.

Barns delaktighet och inflytande är ett omtalat ämne i förskolan men detsätts sällan i sammanhang till ett specificerat innehåll. Syftet med denna studie är att undersöka det essentiella av förskollärares upplevelser av förskolebarns delaktighet och inflytande i relation till planerad undervisning i förskolan. De två forskningsfrågor som behandlas i denna studie är Hur upplever förskollärare att förskolebarn görs delaktiga och ges inflytande i planerad undervisning i förskolan? samt Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med förskolebarns delaktighet och inflytande i planerad undervisning i förskolan? Studiens teoretiska ansats grundar sig i det barndomssociologiska perspektivet och den vetenskapliga ansatsen som genomsyrat studien är fenomenologi. För att undersöka detta genomfördes föreställningskartor och semistrukturerade intervjuer med fyra, i förskolan, verksamma förskollärare. Det insamladematerialet analyserades sedan med stöd av fenomenologi och fri föreställningsvariation. Det analyserade materialet resulterade i olika tematiseringar som utgör resultatet för denna studie. Studien visar att essensen av förskollärares upplevelser är att barns intresse och åsikter spelar en avgörande roll i hur utformningen av planerad undervisning sker. Essensen av förskollärares upplevelser indikerar även att förskollärare upplever en svårighet att ta sig an alla barns intresse, åldersanpassa undervisningen samt att organisation och kontinuitet emellertid brister. Studiens slutsats är därför att det funnits essenser av förskollärarnas upplevelser av fenomenet förskolebarns delaktighet och inflytande, och den främsta essensen är att förskollärare upplever att när de ger barn möjligheten och är engagerade i utformningen av den planerade undervisningen utifrån barns intressen och åsikter så kan det öka barns delaktighet och inflytande.