Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande: Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna? I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet? Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet? För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts. Denna gjordes på de 25 kommunala översiktsplaner som antogs år 2013. Sökningen har gjorts på begreppet jämställ för att inkludera så många böjningar och former av ordet som möjligt. De textstycken med relevanta sökträffar har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna få fram vilka diskurser som finns om jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar på totalt sju diskurser om jämställdhet i de undersökta kommunala översiktsplanerna. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Slutsatserna visar på en stor brist på konkretion, exemplifiering och definition gällande jämställdhet och vad och hur det ska bidra med i planeringen. Det visar på den svaga förankring jämställdhet har inom planeringen, och visar även på ett glapp mellan akademi och praktik då det finns en mängd forskning kring detta men det avspeglas inte alls i planeringsdokumenten. En annan faktor som visar på detta glapp mellan forskning och praktik är det faktum att nästan en fjärdedel av de undersökta översiktsplanerna inte nämner någon form eller böjning av jämställ över huvud taget. Jämställdhet får heller aldrig stå ”för sig självt” i de undersökta planerna. Istället blir det en fråga om ett antal andra saker, men aldrig berörs den fundamentala kärnfrågan rörande en förändring av livsvillkoren för kvinnor (och män) och att bryta den kvinnliga underordningen i samhället. Frågan om jämställdhet blir istället osynliggjord och avpolitiserad genom att bli en fråga om teknikaliteter. Att jämställdhet behandlas på detta sätt kan dels vara en kunskapsfråga, men det är även en fråga om makt. I den traditionellt mansdominerade planerings- och arkitekturbranschen har det manliga perspektivet ärvts ner genom generationer av utbildning och yrkesprofession. Utan en medveten satsning på ett införande av genusperspektivet i utbildningarna och via de policys som styr den fysiska planeringen på samtliga nivåer, kan den manliga hegemonin inte brytas och på sikt förändras.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats. En lösning som föreslås är en utveckling av planeringens demokratiska aspekter där medborgardialog används som ett verktyg för att fånga upp och beakta synpunkter och kunskap från olika grupper i samhället.

In this thesis the relation between municipalities and regional unions is examined. The starting point for the research is the regional identity that is used in regions’ development planning. The approach and attitudes towards it from the municipal level towards the regional level are examined. Musings about the regional identity or brand platform as it is called in the regions development planning, and whether or how it is accepted in the municipalities are the starting point for this thesis. The research questions are: 1. How is the regional identity that is used by the regional planning document received and perceived on municipal level? 2. What is the approach due to? • How do the municipalities perceive their collaboration with the region in general? • Can the approach be linked to the circumstances in the municipalities? These questions are meant to help this research to reach its aim, which is to examine how municipalities are affected by and how they receive and approach the regional identity used in the regions’ development planning. The Swedish region Värmland is used as case in this work. To answer the research questions and to reach the aim, four interviews were implemented. Three of them were with representatives från three different municipalities, while the third was with a representative from the regional union. Additionally, an examination of some documents that are central for the research was conducted to complete the research. During the research, it was made clear that the municipalities’ general approach towards branding and towards the regional union itself was crucial for the research. Hence, these themes became especially important in the empirical part of this work. The research is built on hermeneutical tradition, with focus on interpreting on every level and every stage, and also the characteristically commuting movement between parts and the whole which came to pass throughout the research. In the analysis a plurality of different conclusions was reached. There are clear differences between the municipalities’ attitudes, especially in the question about branding there was different confidence in the regions’ plans. The municipalities had in common that all of them said that the regional branding wasn’t central in their daily work. The same also applied for the regional planning document and regional questions in general. The municipalities consider themselves not having enough time to approach these questions properly, instead they have ’reality’ on their hands which means they have to prioritize questions that need more urgent solving. The regions’ branding and the regional strategy generally is seen as fuzzy and impractical by the municipality politicians, at the same time they have great understanding for the regional union’s difficult job so they generally accept that a regional development plan has to be broad. The main problem that is identified in this thesis is that the municipalities have difficulties applying this broad document on their specific cases and the distance between them and the regional union (and help in other words) is too far and without any aids to bridge it. This became apparent in the empirical material which was collected both from the municipalities but also from the interview with the representative from the regional union.

I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden. Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring

No description available.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

The purpose of this developmental research was to test the new way of working when the students were to take part in planning of cooking during the lessons in home and consumer studies, because the aim of the school is to teach the students to take the responsibility for their studies. The two first lessons should be used by students in the group to plan and organize their meal. During the third lesson the students must be responsible for cooking ready their meal and afterwards they must evaluate the results. The results of this new way of working was new for the students and they thought it was fun to be responsible for cooking during these lessons in home economics. The students in the groups were of wixed ability and they developed their knowledge from the levels of their ability. Due their experience the students gain delight and possibility to cook different meals which do not have to cost much, at the same time to learn to co-operate whit others in the group and create a lifelong learning. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att prova ett nytt arbetssätt där eleverna blir delaktiga i planeringen av de måltider som ska tillagas under hem- och konsumentkunskaps lektioner, eftersom skolans mål är att eleverna ska ta eget ansvar för sina studier. Arbetssättet som eleverna kommer att arbeta med planeras och testas under tre lektioner. De första två tillfällena ska eleverna planera och organisera sin måltid. Vid tredje tillfället ska eleverna ansvara för att måltiden tillagas, därefter ska de även utvärdera sitt resultat. Resultatet av detta arbetssätt blev för eleverna ett nytt sätt att arbeta och de tyckte det var roligt att vara delaktiga i vad som tillagas under hem- och konsumentkunskapen. Eftersom eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer utvecklas de utifrån sina befintliga förmågor. Genom praktisk erfarenhet får eleveverna lust och möjlighet att prova på olika sorters maträtter som inte behöver kosta så mycket, samtidigt som det ska vara roligt för dem. De ska även lära sig att samarbeta med varandra och att skapa ett livslångt lärande.

No description available.

I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur. I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras. För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde. Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.

No description available.