Forskning indikerar att alla berörda inte är representerade vid samrådsmöten, vilket innebär att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och därmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie är att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsättningar för medborgares närvaro på samrådsmöten. De faktorer som undersöks är medborgarnas ålder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet går till, var, när och i vilken form samrådsmötet hålls samt vilket språk som används i sammanhanget. Studien utreder ovan nämnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjänstemän och medborgare som har erfarenhet av samrådsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsättning för närvaro. I analysen framträder att de faktorer som kan få inverkan på närvaron kan kategoriseras i två grupper. Dels är det faktorer som tjänstemännen kan påverka och dels faktorer de inte kan styra över. Efter denna studie är slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka på medborgarnas närvaro på samrådsmöten och att en förståelse för vilka av dessa yrkesmän kan påverka är ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmän, som ska arrangera samrådsmöten. Arbetet pekar på att det finns ett behov av att bredda närvaron på samrådsmöten och att ett sätt att göra det är att tjänstemännen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nå fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra länder.

When the Eolshällproject was completed for the first time, a great deal of moisture damage was discovered. Therefore the structure completion was removed and reinstalled. The project was originally planned to cost a total of 126 million SEK, but the final costs landed on 271 million SEK. What caused this failure? Were the designs poor, was the technology used too advanced, or was the project not managed properly? Based on the Eolshällproject, theses will be presented about what may have caused the moisture damage. On the basis of interviews and documentation from the project, selected structural components have been analyzed. We have studied how these components are designed traditionally and presented our own suggestions. When it comes to traditional building techniques the design itself is not likely to be the source of great damage. In these cases it is more likely that the problems are caused by inappropriate handling of material components and lack of competence. These factors are usually caused by poor communication at the building site and the communication between the site and the client. It is therefore important that the drawings are detailed and understandable for all parties. When building, one should take deep consideration to the moisture aspect in the design due to the fact that these kind of damages can be difficult to repair or adjust. A constructor need to think in a long-term perspective. Buildings that will remain for 100 years require good design and good execution. Besides quality, time and money are two important aspects when constructing a building. Good planning is vital to bring these three aspects together, which is achieved through good communication

Den här studien är gjord i syfte att skapa förståelse för de sätt som förskollärare tolkar och reflekterar didaktiskt kring begreppet hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Det som har undersökts är vilka innebörder som förskollärare lägger i begreppet och hur förskollärare planerar aktiviteter som de anser relaterar till hållbar utveckling. Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod och intervju har valts som metod för insamling av empiri. Fem förskollärare från två olika förskolor i Sverige har intervjuats vid ett tillfälle och resultatet visar att förskollärarna upplever att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp att arbeta med i förskolan. Utifrån förskollärarnas definitioner av begreppet kunde två teman urskiljas, den ekologiska dimensionens dominans och de sociala och ekonomiska dimensionernas åsidosättande. Den ekologiska dimensionen var den dimension som visade sig mest i förskollärares definitioner det som det arbetades mest med. Utifrån förskollärarnas svar var källsortering, skräpplockning och naturmöten det som förekom mest i arbetet med begreppet i verksamheten. Planeringen inför aktiviteterna kunde ske på olika sätt, dels utifrån ett kollektivt, proaktivt planerande och dels utifrån ett individuellt, reaktivt planerande. Några av förskollärarna menar att mycket av arbetet med hållbar utveckling sker spontant och grundar sig i vad barnen visar intresse för medan andra menar att arbetet i förskolan som rör hållbar utveckling planeras vid både avdelningsträffar och andra planeringstillfällen i arbetslaget och att man då utgår från en mängd didaktiska val. För att välja innehåll uppger många av förskollärarna att man förhåller sig till styrdokument och vad som är aktuellt.

I takt med den pågående digitala omställningen blir digitalisering en allt mer integrerad och oundviklig del av den kommunala planeringen i Sverige. Detta arbete utforskar vilken effekt den digitala omställningen får genom att studera hur den kommunala planeringen förändras när digitalisering implementeras i olika kommuner. Genom att genomföra en fallstudie i ett antal utvalda kommuner och intervjua planerare som har erfarenhet av digitalisering av detaljplane- och översiktsplaneprocessen, analyseras den förändring som sker utifrån en tematisk innehållsanalys. Det ställs mot teori om hur digitalisering kan förstås som en innovation som implementeras i den kommunala planeringen, samt tre analytiska begrepp för att förklara olika aspekter av förändring; normer, förväntningar och innovativitet. Analysen visar att implementeringen av digitalisering medfört att tekniska kompetenser och intressen värderas högre. Det har även kunnat urskiljas hur aspekter som tydlighet, kommunikativitet och noggrannhet prioriteras högre; samt att detta hör samman med ett nytt sätt att se på planer och dess innehåll. Alltså att implementeringen förändrat sättet vi ser på planering, där vi går ifrån statiska beslutshandlingar till interaktiv digital plandata som verkar mer som användbara verktyg, vilket framöver kommer fortsätta förändra hur vi använder den data som tas fram för att visualisera och beskriva planer på nya sätt. Regleringar och resurser har haft en betydande roll för förändring, vilket har varit mer påtagligt än vad som framgår i teorin samt vad planerarna själva förväntat sig. Det antas ha en grund i de svenska kommunernas roll som offentlig organisation med starkt självstyre. Exempelvis har nationella visioner inte haft en stark influens, men att de regleringar de lett fram till är de faktorer som haft en påverkan på kommunerna och hur innovativa de är. Det går också att urskilja hur regleringar fått en helt annan betydelse än vad som framgår i teorin där de inte bara verkar som en drivkraft för kommunernas innovativitet, att verka för nationell enhetlighet, utan även har en tvetydig roll som en begränsning såväl som ett nödvändigt stöd.

Segregerade och fragmenterade städer är en följd av tidigare planeringsideal, vars konsekvenser växer sig allt större. Problematiken ligger inte bara i geografiska uppdelningar men också i orättvisa uppväxt- och levnadsvillkor som skapar klyftor i samhället. Det har gjorts försök till att skapa integration genom områdesbaserade insatser och policys men som inte räckt hela vägen, då situationen endast förbättrats en stund eller där åtgärderna varit riktade mot individer utan att ge en större strukturell förändring. Frågan om stadsplaneringens roll i lösningen är viktig, men svår. Det behöver bli tydligare hur fysisk planering kan bidra till mer integrerade städer och överbrygga sociala klyftor i ett långsiktigt perspektiv. Därför avser denna studie att undersöka vilka verktyg som stöds av forskning och praktik som kan ge verklig förändring. En del av studiens syfte är att ta fram en utvecklingsplan som visar hur dessa verktyg (principer och komponenter) kan appliceras där utvecklingsplanen på ett vägledande sätt ska visa hur olika stadsdelar kan länkas ihop i ett holistiskt sammanhang och säkerställa att alla ges lika förutsättningar till goda livschanser var de än bor. Verktygen testas i praktiken genom att appliceras på den segregerade stadsdelen Bredsand i Sundsvalls kommun. Studien är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som består av två delar. Den första delen utgör den teoretiska grunden och kunskapsunderlaget som ligger till grund för studiens andra del – utvecklingsplanen samt avslutande diskussion och slutsatser. För att bäst kunna besvara studiens frågeställningar görs en insamling av data genom olika metoder för att få en så fullkomlig bild som möjligt. Tanken är att metoderna ska komplettera varandra och ge olika infallsvinklar samt bidra till ett bredare underlag som går att jämföras och analyseras. Resultatet från kunskap- och forskningsöversikten tillsammans med en dokumentstudie av tre olika utvecklingsplaner samt intervjuer med erfarna planerare skapar ett viktigt underlag i form av kunskap om hur fysisk planering kan bidra till mer integrerade städer och motverka segregation. Det framkom av studien att stadens struktur, möte av olika människor och tillgång till olika funktioner är viktiga aspekter i segregationsfrågan som också bör hanteras utifrån ett rumsligt perspektiv där rörelseflöden och rumssamband är avgörande. Det gjorde sig även tydligt att det är viktigt att förbättra kommunikationer, minska fysiska barriärer, aktivera stråk samt skapa ett väl sammankopplat, finmaskigt och integrerat gatunät.Utifrån detta togs fyra huvudprinciper fram med tillhörande kriterier. Huvudprinciperna sammankopplad och välintegrerad stadsväv, människan i fokus, nära och tillgängligt samt identitetsstärkande och attraktiva miljöer har en tydlig koppling till det teoretiska perspektivet som utgörs av Hilliers (1996) och Salingaros (2005) koncept och begrepp om hur stadsform kan påverka människors beteende och rörelsemönster. Avslutningsvis förs en diskussion om principernas och kriteriernas genomförbarhet och slutsatser görs angående den fysiska planeringens möjlighet att bidra till mer integrerade städer och hur detta kan åstadkommas. Studien avrundas med några ord om uppmaning till vidare forskning som kan bidra till ökad kunskap inom ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna. Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv och tidigare forskning har analys och diskussion utformats. Arbetets olika delar har hela tiden utgått ifrån studiens tre frågeställningar samt syftet. Resultatet visade att alla förskolor som deltog i undersökningen arbetar med inflytande och demokrati men arbetssätten kan se olika ut. Det visade sig även att tolkningen av begreppen var liknande på alla förskolor. Läroplanens mål gällande begreppen används av samtliga vid planering och reflektion men de kommer till uttryck på olika sätt. Arbetet med att främja barns inflytande var synligt på samtliga förskolor.

AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgängligheten. Frågor som vi arbetat utifrån är: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgängligheten i samhället?, Vad finns det för begränsningar när det gäller tillgängligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd från omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska målen i fråga om tillgänglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som är rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett är nöjda med tillgängligheten men att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att uppnå de handikappolitiska målen. Vi kom även fram till att det ibland uppkommer situationer där rullstolsburna blir beroende av omgivningen och därmed lever i en pågående kamp för att vara subjekt i sina egna liv / The perspective of persons in wheelchairs on availability- the struggle for being a subject in your own life

Forskning visar att läroboken i matematik har en stor roll bland de yrkesverksamma lärarna i grundskolan. Läroboken kan användas på olika sätt och i olika stor utsträckning. I Sverige är läroböckerna inte granskade av myndigheter vilket gör att det inte går att garantera att de följer läroplanen. Detta väckte ett intresse över hur matematikundervisningen ser ut och vad som påverkar planeringen. Detta undersöktes genom kvalitativa och kvantitativa frågor som besvarades genom en enkätundersökning och intervjuer. Det insamlade materialet kom från 30 enkätsvar och tre intervjuade lärare. För att analysera datainsamlingen användes ramfaktorteorin och inslag av antropologiska didaktiska teorin (ATD). Med inspiration av tematisk analys kunde faktorer grupperas, där resultatet visar att planeringen påverkas av läraren, eleverna, matematiken och undervisningsmetoder samt andra faktorer som rör miljön och styrning. Det visade sig även att läroboken var den undervisningsmetod som nämndes flest gånger och att undervisning utan lärobok till största del består av spel/lek och lärarledd problemlösning i grupp. Slutsatsen av studien är att läroboken har en stor inverkan på den svenska matematikundervisningen, men det framkommer att lärarna som har deltagit i undersökningen försöker variera sin undervisning och anpassar den efter eleverna. Detta leder till att det som eventuellt saknas i läroboken kan förväntas att kompenseras med andra metoder.

Traktdirektivet är ett dokument utformat för att förmedla betydelsefull information vid utförande av skogliga åtgärder om den berörda trakten. Studiens syfte var att kontrollera huruvida traktdirektivet fungerade inom informationskedjan. Genom intervjuer från ett urval av berörda yrkesgrupper samlades data in som tydde på att i det stora hela fungerade traktdirektivet relativt bra, men brister framkom. Förbättringsarbete fanns att göra inom exempelvis säkerhet, vändplaner etecetera.