The thesis is done in order to establish an efficient method for planning inconstruction projects. The need for adequate planning is derived from the frequentoccurrence of disruptions that severely displace the schedule. The method will enablethe outcome to be more in line with the initial estimates of cost and time and allow amore efficient implementation. The thesis work is done on behalf of Skanska Väg ochAnläggning, for the district of Örebro/Västmanland. The study demonstrates the difficulties present when planning construction projects,as all potential obstacles cannot be foreseen. The chosen projects for the datacollection were all district heating projects conducted by Skanska and the owner ofthe heating network in Örebro. Data was gathered to determine how the resourcedistribution and the extent of changes in an average project usually occur. Thereafterthe data was used to lay the foundation for the method. The compilation shows largevarieties between the projects and simultaneously indicates the difficulties presentwhen planning these types of projects. Both the difficulty of predicting unforeseenevents and the diversity of the projects complicates the planning of future projects.The compilation from this work will serve as a base for simplifying the planningprocess and subsequently enable a more efficient implementation. / Examensarbetet görs i syfte att sammanställa planeringsunderlag. Planeringsunderlaget ska bidra till att planeringen inför projekt kan genomföras effektivare och stämma bättre överens med projektens utfall. Bakgrunden till arbetet är den problematik som uppstått i projekt där omfattningen ändras på grund av störningar som förskjuter tidplanen. Arbetet görs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning, distrikt Örebro/Västmanland. Studien som gjorts i detta arbete åskådliggör några av de svårigheter som är förknippade med att planera anläggningsprojekt.  Dessa svårigheter beror på att det i förväg inte går att förutse de hinder som kan komma att uppstå i projekten. Det kan till exempel vara befintliga ledningar som döljs i marken och som försvårar schaktningsarbetet.  För att sammanställa planeringsunderlaget har data samlats genom uppföljning av färdiga projekt. Dessa data sammanställdes för att bestämma hur ett genomsnittligt projekt förefallit. Projekten som följts upp och som underlaget syftar till att fungera för är fjärrvärmeprojekt som ingår i ett ramavtal mellan Skanska och fjärrvärmenätsägaren i Örebro. Syftet med sammanställningen är att visa resursfördelning och omfattning av ändringar och tillägg i projekten. Ett genomsnittligt värde för detta bestämdes men samtidigt visar resultatet att både resursfördelningen och omfattningen av ändringar och tillägg varierat mellan projekten. Både svårigheten med att förutse hinder och olikheterna mellan projekten komplicerar planeringen av framtida projekt. Det genomsnittliga värde som bestämdes utifrån sammanställningen ska fungera som underlag för att förenkla planeringsprocessen. Baserat på sammanställningen togs en enkel beräkningsmodell fram i syfte att förenkla användningen av underlaget ytterligare. Beräkningsmodellens utfall kan användas som riktlinje för att bedöma bland annat tidsåtgång vid planering. Med hjälp av dessa riktlinjer kommer planeringen kunna genomföras effektivare.

Hållbarhetsaspekten och framför allt den sociala dimensionen har börjat uppmärksammas mer i planeringen. Analysverktyg och modeller såsom social konsekvensanalys (SKA) har under senare tid blivit vanligare för att hantera de sociala värdena i planarbetet. Det finns ingen nationell standard för hur ett sådant verktyg ska se ut eller användas, vilket har resulterat i flera olika analysmodeller som skiljer sig åt. En gemensam nämnare i modellerna är att de till hög grad innebär en viss mätbarhet för att jämföra och bedöma konsekvenser av planförslaget. Det finns viss problematik i att använda ett verktyg, som SKA, i och med att de sociala frågor är kontextberoende och svåra att sätta mått på, därför undersöks i uppsatsen hur sociala värden ter sig i en planering där mätbarhet blivit norm.  Uppsatsen studerar fenomenet genom fyra fallstudier som består av två detaljplaner respektive två planprogram, för att undersöka SKA utifrån olika skalnivåer. Även två modeller av SKA studeras, en mer kvantitativ i sin karaktär och en mer kvalitativ. Vad för mått används för att mäta de sociala värdena och vilken effekt får SKA på planeringsunderlaget? Går det att urskilja ifall användandet av nya modeller och verktyg för den sociala dimensionen i stadsplanering kan påvisa ett paradigmskifte i stort?  Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ett skifte kan urskiljas i hur de sociala frågorna hanteras i planeringen, men ett större skifte i planeringsprocessen går inte att se. Den sociala dimensionen får större utrymme i diskussionen men tvingas in i de ramar och modeller som planeringen redan utgör.

A soil damage due to logging is soil compression or track formation due to forest machines driving through woodland. After harvesting areas on Stora Enso’s woodland, serious soil damages have been noticed during thinning and final harvesting follow-ups. The purpose of the study was to clarify whether there is a connection between planned and not planned crossings in the compartment instructions and the occurrence of both soil damage and serious soil damage. To investigate this, 30 areas were selected from this year´s 207 final harvest areas and divided into three categories, which were compared for differences in occurrence of logging damages depending on type of crossing. The result showed that the category that had no planned crossings had a predominantly high proportion of soil damage and serious soil damage in the study. The category that had planned crossings had a low percentage of soil damage and no serious soil damage.

Mångfunktionell grön infrastruktur har en betydande roll för städers resiliens tackvare de ekosystemtjänsterna de bidrar med. På grund av den snabba expansionen avstäder skapas ofta målkonflikter gällande markanvändning vilket har lett till att dengröna infrastrukturen i många fall bortprioriterats. För att motverka denna utvecklingär det viktigt att beakta den gröna infrastrukturen och dess ekosystemtjänster tidigt iplaneringsskedet. Syftet med arbetet är att skapa en modell för att utvärderamångfunktionalitet samt hur ekosystemtjänster påverkas vid förändring i urban miljö.Metoden som legat till grund för arbetet har varit analyser av öppna rumsliga datakombinerat med multikriterieanalys. Arbetet har avgränsats till endast inkluderamiljömångfald, konnektivitet, klimatreglering, samt rekreation. Resultatet av arbetetvisar att genom kombinationen av rumsliga analyser och multikriterieanalys kan fleraekosystemtjänster och ekologiska funktioner analyseras samtidigt. Vidare kanmodellen användas som planeringsunderlag för att identifiera styrkor och utmaningarvid förändring av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer. / Multifunctional green infrastructure (GI) is central for the resilience of cities, due tothe ecosystem services (ES) it provides. The rapid expansion of cities often createsconflicting interests regarding the land use, which has led to the undermining of theurban green infrastructure (UGI). It’s, therefore, important to consider GI and ES inthe early stages of urban planning. The aim of this study is to develop a model for GImultifunctionality and ES evaluation. The method used to accomplish this is acombination of a multi-criteria analysis (MCA) and spatial analyses. This study’sscope only incorporates environmental variety, connectivity, climate regulation andrecreation. The results of this study show that the combination of MCA and spatialanalyses allow the evaluation of several ES and ecological functions simultaneously.Furthermore, the model can be used as a basis for the urban planning process throughthe identification of strengths and challenges of the UGI.