Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka mega-event med fokus på det potentiellamästerskapet Stockholm/Åre 2026. Uppsatsen studerar hur orterna Stockholm och Åre kanpåverkas av platsmarknadsföringen av ett olympiskt mästerskap samt vilkaplaneringsutmaningar ett sådant event har. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånplatsmarknadsföringsteori med inriktning på Postmodern Branding och med hjälp av JosefinaSyssner. Studien tar också hjälp av eventteori och Martin Müllers forskning om mega-eventdär han har tagit fram olika symptom som ofta uppstår vid mega-event. Kvalitativa intervjuergenomfördes på tjänstemän från de båda orterna, chefen för föreningen Skattebetalarna ochrepresentanter för Sveriges Olympiska Kommitté. Intervjuerna syftade till att studera hurpersoner som är delaktiga på något vis för planeringen av mästerskapet ställer sig tillmästerskapet och vilka effekter ett sådant event kan få. Som komplement till intervjuernagenomfördes en kvalitativ innehållsanalys på den svenska ansökan. I resultatet uppkommerbland annat hållbarhet som gemensam nämnare för våra båda ämnen, platsmarknadsföringoch planeringsutmaningar. Eftersom planeringen av Stockholm/Åre 2026 är unikt iförhållande till tidigare vinter-OS med hjälp av det nya reformprogrammet Agenda 2020 serSveriges Olympiska Kommitté en möjlighet att sätta en ny standard på hur ett mästerskap kananordnas. Eventet kan visa upp Sverige som det hållbara landet med det hållbara eventet.Uppsatsen leder fram till att eventet har både möjligheter och svårigheter. Det är trendigt attvara klimatsmart och det som känns verkligen som om Agenda 2020 ligger rätt i tiden. Detfinns stor potential med eventet men också stora risker om det skulle utföras fel.