L’élévation des niveaux marins accélérée par le changement climatique fait l'objet d'uneattention soutenue au niveau international depuis les années 1990. L’adaptation des littorauxau changement climatique est désormais en voie d’institutionnalisation de l’échelleinternationale jusqu’au niveau local. La thèse analyse les processus de mise en politique del’adaptation au changement climatique sur les littoraux français, à partir de deux cas d’étudecontrastés dans leur histoire, leurs politiques d’aménagement et leurs configurations sociales,mais traversés par des processus analogues d’attractivité et de vulnérabilité face auxsubmersions marines et à l’érosion côtière : la côte aquitaine et le littoral martiniquais.La thèse soutient que la mise en politique de l’adaptation au changement climatique en zonescôtières procède d’une gouvernance performative, définie comme un ensemble de dispositifset d’énoncés visant à faire advenir des mesures d’adaptation en les mettant à l’épreuve duréel. La thèse propose de montrer qu’entre une planification par intégration du changementclimatique dans les politiques littorales existantes (plan national d’adaptation, plans deprévention des risques littoraux…), et des formes d’expérimentation de nouvelles optionsd’adaptation (relocalisation des biens et des activités ou repli stratégique), émerge une« nouvelle gestion publique des risques » littoraux. Pour cette dernière, le concept de stratégied’action publique rend compte de ces formes d’instrumentation qui visent à encadrer, àrationaliser et à faire émerger de nouveaux référentiels gestionnaires (comme l’adaptation etla préparation) par de l’expertise scientifique et technique, par des procédures collaborativeset de la concertation citoyenne en vue d’une responsabilisation individuelle et collective desacteurs locaux.L’analyse des discours, des logiques d’acteurs et des instruments visant à légitimer une actionpublique guidée par l’anticipation et la préparation face aux risques et aux menaces, mobilisela sociologie de l’action publique, la sociologie des sciences et de l’expertise, et la sociologiepragmatique des problèmes publics. Des enquêtes par observation directe de situations denégociation et de concertation, par entretiens et par analyse de documents d’expertise et deplanification ont été menées sur chaque terrain d’étude ; une enquête par questionnaire a étéconduite sur la commune de Lacanau afin d’appréhender l’expérience des citoyens-usagersriverainsface à l’évolution et au recul du trait de côte. / Sea level rise accelerated by climate change is of major concern at international scale since the 1990’s. From now on, climate change adaptation is institutionalized from global to local scales. I analyze policy making processes related to climate change adaptation in French coastal areas. Two qualitative case studies are at the heart of the thesis: Aquitaine coastline and Martinique Island (French West Indies). They are contrasted in their history, their coastal planning policy and their social dynamics, though they share common processes of attractiveness and vulnerability to submersion and coastal erosion. I analyze discourses, actors and policy instruments in the legitimization of anticipation and preparation as guiding principles to cope with coastal risks and threats. The theoretical framework builds on political sociology of science and policy, as well as insights from pragmatic sociology. Direct observation of local, regional and national consultation and steering committees, semi-structured interviews and documentation analysis are the key methodological approaches. A questionnaire survey has been conducted in the coastal town of Lacanau, on Aquitaine coastline, in order to analyze the way in which residents and users experiment coastal retreat. The main line of argumentation advanced in this thesis is that coastal adaptation to climate change proceeds with performative governance, by which policy devices and narratives are geared towards building adaptation policies upon their interpretive effects. I demonstrate how climate adaptation mainstreaming and planning (adaptation and coastal risks prevention plans…) is combined with experimentalist forms to govern new adaptation options (like planned retreat) and with a new public risk management in which political and institutional risks are as important to prevent as socio-ecological vulnerabilities. The concept of “public action strategy” is built to better capture these forms of managerial policy instruments used for framing, rationalizing and performing a governance of preparedness and adaptation, by means of expert knowledge, collaborative procedures and concertation to render local actors accountable for their own security. State steering practices and decentralization policies are key processes shaping coastal adaptation and risk regulation. This new public risk management strengthens expert configurations for defining and operationalizing coastal risks policy strategies.

Havsnivåhöjning och kraftigare stormar är två konsekvenser av klimatförändringarna som i sin tur leder till ökad erosion och översvämning. När kustområdena omvandlas, och i värsta fall försvinner, påverkas människors möjligheter att bo och leva där. För att minska risken att sociala, ekonomiska och ekologiska värden går förlorade krävs att vi planerar skyddsåtgärder för havsnivåhöjning, erosion och översvämning samt planerar för hur vi kan anpassa oss efter dessa föränderliga förutsättningar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner planerar för klimatanpassning idag och hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Flexmark, en idé som tagits fram i ett projekt lett av SGI, inkluderades i studien för att ta reda på om den kan underlätta planeringen för klimatanpassning i Sverige. För att genomföra undersökningen valdes de skånska kommunerna Ystad, Trelleborg och Lomma ut samt Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne för djupare studie. I studien undersöktes plandokument rörande klimatanpassning framtagna av kommunerna, regionen och länsstyrelsen. En intervjustudie med informanter från samtliga organisationer kompletterade studien. Resultatet visade att de valda kommunerna jobbar med klimatanpassning men än så länge inte med planerad reträtt. Osäkerhet kring vad som är möjligt enligt PBL, motstånd hos kommuninvånare samt frågan om vem som skulle ansvara för och finansiera reträtten angavs som några av de aspekter som gör strategin svår att införa.  Naturbaserade lösningar och vallar är klimatanpassningsåtgärder som används inom kommunerna idag. Majoriteten av de intervjuade anser att planerad reträtt kommer behövas i svensk planering i framtiden men att det idag inte finns möjlighet eller vilja att utföra en sådan åtgärd. För att ge inspiration till hur reträtt kan planeras och hanteras presenteras tre internationella exempel som en referensram för vad som varit framgångsfaktorer för lyckade reträtter i andra länder. De internationella fallen tillsammans med intervjuerna och dokumentstudien analyseras för att undersöka hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Idéen om flexmark fick ett generellt positivt mottagande bland informanterna i intervjustudien och skulle med fördel kunna användas som verktyg inom strategin planerad reträtt.  Tillvägagångssätt för planerad reträtt i en svensk kontext analyserades utifrån styrningsmodellerna hierarkisk styrning, samarbetsstyrning samt självstyrning som presenterar olika alternativ för initiativ, styrning och finansiering av planerad reträtt. Samarbetsstyrd planerad reträtt, med initiativtagande och styrning på lokal nivå samt rätt till ekonomisk stöttning från nationell nivå, är enligt forskarna i den här studien, den strategi som lämpar sig bäst inom svensk planering. För att planerad reträtt ska få ett lyckat resultat krävs att berörda parter involveras tidigt och att kontinuerlig dialog förs mellan dem under processen. / Sea level rise and increased intensity of storms are two consequences of climate change which in turn lead to increased erosion and flooding. When coastal areas are transformed, and in the worst case disappear, many people's everyday life will be affected. To reduce the risk of social, economic and ecological values ​​being lost, we need to plan for protection against sea level rise, erosion and flooding and plan for how we can adapt to these changing conditions. The purpose of this study is to investigate how Swedish municipalities plan for climate change adaptation today and how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. Flexmark, an idea developed in a project led by SGI, was included in the study to find out if it can facilitate planning for climate change adaptation in Sweden. To carry out the investigation, Skånes’s municipalities Ystad, Trelleborg and Lomma were selected, as well as the County Administrative Board of Skåne and Region Skåne for deeper study. The study examined planning documents concerning climate change adaptation produced by the municipalities, the region and the county administrative board. An interview study with informants from all organizations supplemented the study. The results showed that the selected municipalities are working with climate change adaptation but so far not with planned retreats. Uncertainties regarding what is possible according to the Planning and Building Act, opposition from municipal residents and the matter of who would be responsible for and finance the retreat were stated as some of the aspects that make the strategy difficult to implement. Nature-based solutions and dikes are climate change adaptation measures used in municipalities today. The majority of the interviewees believe that planned retreats will be needed in Swedish planning in the future, but today there is no opportunity or willingness to carry out such a measure. To provide inspiration for how retreats can be planned and managed, three international examples are presented as a reference framework for what have been key factors for successful retreats in other countries. The international cases together with the interviews and the document study are analyzed to investigate how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. The responses to ​​flexmark were generally positive among the informants and the idea could be used as a tool within the strategy planned retreat. Approaches of planned retreat in a Swedish context were analyzed based on the governance modes hierarchical governance, co-governance and self-governance, which present various alternatives for initiative, governance and financing of planned retreats. Cooperative planned retreat, initiated and governed at local level with financial support from national level, is according to the researchers of this study, the strategy that is best suited in Swedish planning. In order for a planned retreat to generate a successful result, it is necessary that all affected parties are involved early and that a continuous dialogue is conducted between them during the process.