Digitaliseringen har omförhandlat vilkoren för journalistiken och hur den på förmedlar samhällsnyttig information till medborgarna i en demokrati. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva i vilken utsträckning och hur centrala svenska nyhetsmedier anpassar sin nyhetsrapportering på sociala medier efter plattformslogik. Detta har gjorts utifrån begreppet “uppmjukning av sociala nyheter” (social news softening) som definierats av Klein m.fl. 2023. Studiens kvantitativa del utgörs av en sammanställning av nyhetsartiklarnas ämne, avseende distinktionen mellan hårda och mjuka nyhetsämnnen. Materialet för denna analys består av inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på Facebook och Instagram. Den kvalitativa delen består av en innehållsanalys av utvalda nyhetsartiklar och inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på respektive konto på Instagram, Facebook samt på mediernas egna webbsidor. Studiens kvantitativa resultat visar att både Dagens Nyheter och SVT Nyheters nyhetsrapportering inför det svenska riksdagsvalet 2022 i huvudsak består av hårda nyhetsämnen. Det kvalitativa resultatet visar på väldigt få och svaga tendenser på uppmjukning av sociala nyheter enligt Klein m.fl.:s konceptualisering.

Syfte: Studien ämnar undersöka skillnader mellan digital natives och digital immigrants i strävan efter att identifiera huruvida de förstnämnda kan anses vara en enskild målgrupp med unika karaktärsdrag. Vidare syftar studien till att kartlägga de två gruppernas värderingar i förhållande till företag inom detaljhandeln med huvudfokus på digital natives. Resultatet förväntas mynna ut i teoretiska och praktiska implikationer om vilka förväntningar digitala konsumenter har på företag inom detaljhandeln. Studien utförs ur ett konsumentperspektiv där konsumenterna undersöks. Frågeställningar: -Hur särskiljer sig digital natives från digital immigrants i värderingar gentemot företag inom detaljhandeln? och -Hur påverkar den digitala disruptionen digital natives förväntningar på företag inom detaljhandeln? Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod använts i form av en enkätundersökning. I undersökningen deltog 206 respondenter vars svar jämfördes mellan digital natives och digital immigrants i databearbetningssystemet SPSS för att hitta likheter och skillnader grupperna emellan. Även en förundersökning av exempelfallet Giraffen har genomförts i syfte att sätta resultatet i relation till verkligheten. Resultat och Slutsats: Studien påvisar att digital natives och digital immigrants skiljer sig åt till viss del, men inte i den utsträckning teorin förklarar. Vidare antyder resultatet att digital natives inte kan ses som en unik målgrupp när de besitter många liknande värderingar som digital immigrants. Därmed kan påstås att förväntningarna på företag är gemensamma för båda grupperna som kan samlas under benämningen digitala konsumenter.

The purpose of this thesis is to increase the understanding of political party organizations' digital communication by investigating what and how Swedish political youth associations communicate on TikTok. The purpose is realized through a case study of two youth associations, Moderata Ungdomsförbundet (MUF) and Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). The material is collected from a three-month period (November 1, 2023 - January 31, 2024) and the method of the thesis is a combination of quantitative multimodal content analysis and thematic analysis. The theoretical framework provides an understanding of the youth associations' conditions and expectations as an organization, as well as the media logics and norms that they need to adhere to in their communication. In the result it became clear that what the youth associations communicate differs. The most frequently communicated content from SSU consisted of entertainment content, closely followed by political content. MUF mostly focused on political content, but entertainment was also seen. Like previous research, only a small part of the material consisted of personal content. In terms of how the youth associations communicate, there was a similarity in that both associations used a comic style frequently, something that is typical for the platform and thus becomes a way for the youth associations to adopt the current style on TikTok. Similar to previous research, however, there was a lack of interactive tendencies on the part of MUF, which the platform invites. SSU appeared to use the interactive style in about half of the material. Similar to previous studies, we found that both SSU and MUF were diligent users of affordances such as music, audio, text, hashtag and location features. Tendencies we could see in how the youth associations communicated were also that they use platform trends and vernaculars frequently, which differs from previous research. We could thus state that both youth associations showed an adaptation to the platform dynamics.