No description available.

Regeringsuppdraget Tillsammans mot brott har ökat prioriteringen av och intresset i myndighetssamverkan. Detta utgör bakgrunden till Operation Klöver där åtta olika aktörer var involverade; Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen, Skatteverket, Räddningstjänsten Nordväst samt Försäkringskassan. Men risken med samverkan är att sådana arbetsformer initieras som ett rent egenvärde och utan att ta hänsyn till de nödvändiga förutsättningarna för att samverkan ska ha ett förväntat brottsbekämpade och brottsförebyggande genomslag. Denna studie är en mål-processutvärdering av Operation Klöver. Syftet är att ge de aktörer som är involverade i Operation Klöver en översikt av deras arbete gentemot operationens andra mål, att utveckla myndighetssamverkan. Förhoppningen är att deras arbetsformer kan utvecklas för att om möjligt bli mer ändamålsenlig samt att deras gemensamma brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete kan utvecklas och fortsätta även i framtiden. Frågeställningarna är: Vad finns det för riktlinjer eller förutsättningar för samverkan hos de olika aktörerna? samt Hur har de involverade aktörerna upplevt att samverkan har fungerat före, under och efter Operation Klövers genomförande? Resultatet från denna utvärdering visar att aktörerna har väldigt goda förutsättningar för samverkan samt att alla aktörer varit nöjda med varandras arbete samt är positiva till framtida myndighetssamverkan. / The government assignment Tillsammans mot brott has increased the prioritization of and interest in inter-agency collaboration. This forms the background to Operation Klöver where eight different swedish actors were involved; the Police, Customs, Enforcement officer, Work-environment authority, Environmental administration, Tax agency, Northwest rescue service and the Social Insurance Agency. The risk with these kinds of collaborations is that such forms of work are initiated as a pure intrinsic value and without taking into account the necessary conditions needed for their collaboration to enhance their crime-fighting and crime prevention rather than inhibit it. The purpose of this goal-process evaluation is therefore to give the actors involved in Operation Klöver an overview of their work in relation to the operation's second goal, to develop inter-agency collaborations. The hope is that their workmethods can be developed to, if possible, become more suitable for its purpose and that their crime-fighting and crime prevention can be developed and continued in the future. The central queries are: What are the guidelines or conditions for collaboration between the various actors? and How have the involved actors experienced that the collaboration has worked before, during and after Operations Klöver’s implementation? The results from this show that the actors have very good conditions for collaboration and that all actors have been satisfied with each other's work and are positive about future inter-agency collaboration.

The purpose of this study was to identify and describe attitudes to police and law enforcement funding in Sweden, and more specifically to find out if attitudes changed from the 1990s and onwards. The time interval was chosen since it was a period of societal change since Sweden was moving towards a more individualized society. The study analyses empirical data from the International Social Survey Programme, comparing surveys conducted in 1996, 2006, and 2016, to identify any differences in attitudes. The findings reveal differences in attitudes across the three time periods. Survey respondents in 2006 wanted lower funding for police and law enforcement compared to those in 1996 and 2016, whereas respondents in 2016 reported more positive attitudes toward police fundings. These trends were mostly consistent across social groups, although some groups reported larger changes in attitudes between time periods.

Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.