Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt – agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral. Resultat som framkommit är att sopdykarna lever i en Robin Hood kultur som goda stråtrövare där det anses vara okej att ta från de rika och ge till de fattiga. Resultatet visar även att sopdykarna är ambivalenta i sina handlingar eftersom de har en tanke om att inte bidra till konsumtionssamhället samtidigt som det faktiskt är vad de gör. Sopdykarna som fenomen skulle inte kunna existera om de inte livnärde sig på konsumtion. / The purpose of this study is to describe and bring deeper understanding as to what dumpster diving means in a postmodern consumer society. Also, the theoretical framework of this study will be derived from the works of sociologist Zygmunt Bauman in which he discusses consumption lifestyles, globalization and postmodern ethics. The data consist of interviews with three men and two women who have been dumpster diving continuously for extensive amounts of time. The methodological point of departure is a hermeneutic approach and the material is interpreted on three levels. Moreover, the results of the study will be divided into themes. An ambivalent consumption, rush seekers, think globally – act locally, the righteous brigand and old-fashioned morals are those terms that aligned comprise the principal interpretation of what it means to be a dumpster-diver in the postmodern world. The results it shows that dumpster divers live in a Robin Hood culture as righteous brigands where it is considered justified to take from the rich and give to the poor people. Dumpster divers are significantly ambiguous in their actions due to the fact that they have an idea that they are not contributing to consumption society, but in reality they do indeed. In fact, this study shows that dumpster divers would not exist if they were not fed by consumption.

Förskolans utbildning har alltid präglats av olika roller, såsom omsorg, tillsyn och undervisning (Tallberg Broman, 2017). Tidigare forskning visar att omsorgen har fått ett allt mindre utrymme i förskolans dokumentationsarbete och att lärandet i stället har fått en framträdande roll. Detta trots att forskningen samtidigt visar att omsorgen är nödvändig för barns välbefinnande, lek, utveckling och lärande och att målet med omsorg inte bara är för barnens egen skull, utan också för samhällets skull. Forskning visar att förskolans arbetslag behöver reflektera över sitt etiska förhållningssätt för att kunna bemöta barnens grundläggande behov (Josefson, 2018; Noddings, 2005; Noddings, 2013; Skolverket, 2018). Utifrån detta blev vårt syfte med studien att analysera hur förskolans etiska omsorg kommer till uttryck i dokumentationen av förskolors systematiska kvalitetsarbeten.  Studiens databearbetning utfördes på tre systematiska kvalitetsarbeten och analyserades med hjälp av en innehållsanalys, där huvudkategorierna var etiska omsorg och omsorg och lärande subkategorierna var normer och värden, trygghet och relationer, behov och förutsättningar samt arbetssätt och utforskande. Analysen utfördes även med stöd av det postmoderna perspektivet och begreppen komplexitet, verkligheter och mångfald.  Studiens resultat visar att den etiska omsorgen ofta kopplas till lärandet i dokumenten genom att barnens tankar beskrivs och får utrymme, vilket ses som värdefullt i undervisningen. I dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs även den etiska omsorgen, genom att arbetslagen beskriver barnens utforskande som centralt och kopplar ofta samman detta utforskande med ett omsorgsfullt lärande, där leken och det multimodala lärandet får ett tydligt utrymme. Resultatet visar på att den etiska omsorgen kan synliggöras på många olika sätt, därmed framhävs dess komplexitet, samtidigt som den etiska omsorgen också synliggörs som ovärderlig och en viktig grund för barns trygghet, lärande och utveckling.