Ambulatory surgery is common and develops alongside surgery and anesthetic methods. Time admitted is short and aftercare takes place in the home environment. Objective: The aim of the study was to investigate which symptoms patients experience after ambulatory surgery related to anesthesia. Furthermore how strongly symptoms affect the patient. Symptoms appear as a result of anesthesia and surgery and can therefore be interpreted as nursing induced suffering. Method: Participants were recruited at ambulatory clinics at a Swedish university hospital spring, 2015.  Prior to the study permission was granted from the clinic managers. The study is a quantitative descriptive longitudinal study.  Data collection forms were administered and data collection was performed by phone. Incisional pain, headache, neck pain, hoarseness, postoperative sore throat, nausea, drowsiness, post-discharge urine retention and numbness were requested parameters. Answers were evaluated as; none-existing, mild, moderate and severe. Data was measured at 48 hours and postoperative day seven. Result: The study included 67 participants. The various symptoms were all apparent to some extent by some of the participants at 48 hours. Concerning headache, neck pain, hoarseness, sore throat, nausea, urine retention and numbness most were symptom free. Incisional pain and drowsiness however affected the participants noticeably. Seven days after surgery there was an overall improvement throughout the parameters. Although incisional pain and drowsiness also lessened some participants still evaluated their experience moderate to severe. Conclusion: The majority of the day surgery patients were content with their care, in our study 97% were satisfied. There was an improvement within the experienced symptoms after seven days compared to after 48 hours. There is room for improvement concerning pain management and time for recovery in the home environment as drowsiness was still an evident issue. / Dagkirurgi är vanligt och drivs framåt av utvecklingen inom kirurgi och anestesi. Vårdtiden är kort och mycket av eftervården sker i hemmet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka symptom patienter upplever efter genomgången dagkirurgi relaterat till anestesi. Vidare undersöks hur starkt olika symptom påverkar patienten. Symptom efter anestesi och kirurgi uppkommer till följd av omvårdnaden och kan därför tolkas som ett vårdlidande. Metod: Deltagare har rekryterats från dagkirurgiska avdelningar vid ett mellansvenskt universitetssjukhus våren 2015. Tillstånd inhämtades före studien från verksamhetschefer. Studien är en beskrivande kvantitativ longitudinell studie och data har samlats in med frågeformulär där svaren delgivits via telefon. Parametrarna smärta i operationsområde, huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, trötthet, urinretention samt känselbortfall har efterfrågats. Svaren har delgivits på en skala som graderats i nivåer från; inte alls, mild, måttlig och svår.  Mättillfällen var efter 48 timmar samt sju dagar postoperativt. Resultat: Studien har 67 deltagare. Efter 48 timmar upplevdes de olika symptomen alltid av någon deltagare, men vid huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, urinretention samt känselbortfall var de flesta symptomfria. Smärta i operationsområdet och trötthet påverkade dock patienterna påtagligt. Efter sju dagar upplevdes förbättring i alla parametrar. Smärta i operationsområdet samt trötthet minskade, men upplevdes fortfarande av vissa som måttlig och svår. Slutsats: De flesta dagkirurgiska patienterna är nöjda med sin vård, 97% i vår studie. En förbättring i upplevda symptom finns efter sju dagar jämfört med efter 48 timmar. Förbättringspotential finns inom smärtlindring och vidare bör utrymme för återhämtning finnas då trötthet visat sig vara förekommande

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv – Funktionellt hälsotillstånd – modellen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att nutritionen har en betydelse men att fenomenet är komplext och frågan kontroversiell. Analysen resulterade i följande teman: nutritionsstatus, funktionell förmåga och dagligt liv, vistelsetid på sjukhus och rehabiliteringsavdelning, sjuksköterskans roll och omvårdnadens betydelse. / Low protein- and energy intake is a common phenomenon in patients with a hip fracture. During the hospitalization these patients often continues to have a low intake, which can lead to a negative outcome on the recovery of function. The aim of this study is to acquire knowledge of nutrition and its impact on the recovering after a hip fracture and to investigate which part the nurse has in this consistency. The following questions strive to be answered: How does the nutrition status of the patient affect the recovering after a hip fracture? Which part does the nurse have in this possible relation? The theoretical framework for the study is Doris Carnevali´s Daily life – health related function model. The method is a systematic literature review and it’s based on ten scientific articles. The result show that nutrition has some impact but the phenomenon is complex and the question controversial. The analysis resulted in following themes: nutrition status, functional ability and daily life, length of stay in hospital or in a rehabilitation ward, the nurse´s part and the meaning of the nursing care.

Bakgrund: Konfusion innebär att patienten drabbas av ett akut förvirringstillstånd som bland annat påverkar kognitionen och medvetandenivån. Detta är en vanlig förekommande komplikation i den postoperativa vården. Tillståndet kan leda till ett ökat lidande och längre vårdtider som påverkar både individen, vården och samhället i stort. Syfte: Syftet var att beskriva den vuxna patientens upplevelser av en konfusion i ett postoperativt skede och hur vårdandet upplevdes i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där elva kvalitativa studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes med kvalitetsgranskningmall från Statens beredning för social utvärdering. Resultatanalysen utfördes genom Fribergs analysmodell. Resultat: Totalt framkom tre kategorier och dessa var upplevelser av konfusion, upplevelser av omhändertagandet i vården och upplevelser av närståendes involvering i vårdandet. Resultat visade både negativa och positiva upplevelser av konfusion postoperativt, där majoriteten av upplevelserna skildrades som negativa. De negativa upplevelserna beskrevs som ett lidande och overklighetskänslor. Resultatet visade även upplevelser om omhändertagandet i vården vilket innefattade information, kommunikation, närvaro av personal och miljöanpassning. Patienterna beskrev även närståendes involvering i vårdandet, vilket ansågs ha en positiv inverkan på patienten. Slutsats: Postoperativ konfusion kunde leda till stora psykiska påfrestningar för patienten, vilket medförde ett lidande. Lidandet kunde beskrivas i form av ett vårdlidande, sjukdomslidande och ett livslidande. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en ökad förståelse och ökade kunskaper kring området. Fortsatt kan detta vara aktuellt för att kunna möta samt möjliggöra en optimal vård för denna patientgrupp. / Background: Confusion means that the patient is affected by an acute confusional state, which affects cognition and the level of consciousness. Confusion is a common complication in postoperative care. The condition can lead to increased suffering and longer hospitalization, which has affects both on the individual, the health care and the society. Aim: The aim was to describe the adult patient’s experiences of confusion in a postoperative stage and how the care was experienced in connection with the hospitalization. Method: A general literature study with a qualitative approach where eleven qualitative studies, found in the databases PubMed and Cinahl, was applied. The quality review was carried out using the quality review template from the Swedish Agency for Health Technology Assesment and Assesment of Social Services. The result analysis was carried out using Friberg’s analysis model. Results: A total of three categories emerged and these were experiences of confusion, experiences about caring performance in healthcare and experiences of relatives' involvement in the care. The results showed both negative and positive experiences of confusion postoperatively, with the majority of experiences described as negative. The negative experiences were explained as suffering and feelings of unreality. The result also showed experiences about caring performance in healthcare, which included information, communication, presence of staff, and environmental adaptation. The patients also described the involvement of relatives in the care, which was considered to have a positive impact on the patient. Conclusion: Postoperative confusion is described as a psychological stress for the patient, which entailed suffering. The suffering could be described in the form of care suffering, disease suffering and life suffering. In the future, more studies are required to gain an increased understanding and increased knowledge of the area. Furthermore, this can be relevant to meet the opportunities and make an optimal health care for this patient group.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är infektioner som uppträder i sårområdet inom 30 dagar efter ett kirurgiskt ingrepp. Infektioner i postoperativa sår är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. När mikroorganismer hamnar i såret startar en inflammationsprocess och skapar en infektion i såret. Postoperativa sårinfektioner innebär ett stort lidande för patienten, dessvärre minskar inte postoperativa sårinfektioner i önskad takt. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till tre kategorier och fem underkategorier. Resultat: Resultatet belyser följande omvårdnadsinsatser: (1) Att följa riktlinjer, (2) Att implementera åtgärdspaket och (3) Att involvera patienten. Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer påverkades av barriärer och facilitatorer. Åtgärdspaket var en effektiv omvårdnadsinsats. En involverad patient kunde bidra positivt till det förebyggande arbetet. Konklusion: Det finns ett behov av förbättringsarbete och vidare forskning kring hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. / Background: Surgical site infections (SSI) are infections that occur within 30 days after surgery. SSIs are one of the most common health care- associated infection. When microorganisms end up in the wound an inflammatory process starts and creates an infection in the wound. SSIs lead to suffering in patients, unfortunately the incidence of SSIs is not decreasing in a desired rate. Aim: To highlight how nurses can work with preventative nursing interventions in relation to surgical site infections. Method: The study was conducted as a general literature study based on the result from ten articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The results from the articles were analyzed and summarized into three categories and five subcategories. Results: The result highlights the following nursing interventions: (1) to follow clinical practice guidelines, (2) to implement care bundles and (3) to involve patients. Nurses’ compliance to guidelines was affected by barriers and facilitators. The care bundle implementation was a successful nursing intervention. Involving the patient could contribute to nurse’s preventative work against surgical site infections. Conclusion: There is a need for further quality improvement and research to how nurse’s work with preventative nursing interventions in relation to SSIs.

Bakgrund: Information är en viktig del i anestesisjuksköterskans möte med patienten. Information som verktyg, syftar till en bättre omvårdnad och patientsäkerhet. Vid en sövning kontrolleras patienters luftväg och andning varvid halsont och heshet kan upplevas postoperativt. Postoperativt halsont och heshet är vanligt och drabbar flertalet patienter. Att ge preoperativ information om luftvägshantering samt eventuella postoperativa halsbesvär kan därför vara av betydelse för patienters välbefinnande. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av preoperativ information gällande luftvägshantering samt postoperativa halsbesvär. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 8 semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som opererats i generell anestesi. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre olika kategorier med respektive underkategorier. Känslor inför operation; i en stressad situation kände patienterna förtroende och tillit samt att lugn och trygghet ingavs. Vikten av att avväga informationsmängd; vissa upplevde för mycket information, andra för lite och det är viktigt med individanpassad information efter vad respektive patient vill veta. Informationssätt; hur, när och var information ges, påverkar patienterna, kontinuerlig och kortfattad information med möjlighet att få ställa frågor upplevs positivt. Slutsats: Patienter är olika och reagerar olika på informationsmängd samt informationssätt. Det är därför viktigt att anpassa informationsmängden och ge individanpassad information format efter patienten. Att få ingående information om luftvägsförfarande upplevs av vissa som obehagligt. Information om postoperativa halsbesvär lugnar. / Background: Information is an important part of the nurse anesthetist’s encounterwith the patient. Information as a tool, aims for a better care and safety for the patient. During an anesthesia, the patients airway and breathing is controlled, wherein sore throat and hoarsness can occur post operative. Post operative sore throat and hoarsness are common and affect many patients. Giving preoperative information regarding airway management and probable postoperative sore throat inconvenience, can be of importance of the patients well-being. Objectives: To analyze patients experiences of preoperative information regarding airway management and postoperative throat inconvenience. Methods: Qualitative interviews study. 8 semi structured interviews, were conducted on patients who had been operated in general anesthesia. Results: The interviews resulted in three different categories with respectively sub categories. Feelings before surgery; in a stressful situation the patients felt confidence and trust, and also that calm and safety were submitted. The importance of estimating amount of information; some experienced too much information, others too little and that it is important with personalized information, fitted for what each and other patient wants to know. Means of information; where, when and how the information is given, affects the patients. Continious and concised information, with opportunity to ask questions, is experienced as positive. Conclusions: Patients are different and reacts different on the amount of information and means of information. It is therefor important to adjust the amount of information and to give personalized information suited for each and other patient. Given thorough information about airway management is experienced by some patients as unpleasant. Given information about postoperative throat inconvenience soothes.Keywords preoperative information; airway management; postoperative throatinconvenience; feelings; amount of information; means of information.

Bakgrund: Halsont och heshet är några av de vanligaste postoperativa komplikationerna hos patienter som erhållit endotrakealtub eller larynxmask under generell anestesi. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskans perioperativa åtgärder för att förebygga och lindra patientens postoperativa halsont och heshet. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultat sammanställdes utifrån 18 granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PudMed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visade flertalet åtgärder som kunde minska både incidens och svårighetsgrad av postoperativ halsont och heshet. En mindre endotrakealtub, användning av kontinuerlig tryckregulator, administrering av glukokortikoider och användning av larynxmask gav minskad incidens av halsont och heshet. Även videolaryngoskop, minskad kraft vid extraktion av ledare och vissa naturläkemedel visade sig minska incidensen. Åtgärderna visade på goda effekter i nära anslutning till operationen och inom första postoperativa dygnet, emellertid gav få artiklar resultat med bibehållen effekt över tid. Slutsats: Studien gav goda indikationer för åtgärder som kunde minska patienters förekomst av halsont och heshet och därigenom deras lidande. Resultatet visade på stor spridning vilket gjorde det svårt bedöma vilka åtgärder som var lämpliga att applicera i kliniken. Att minska storleken på endotrakealtuben och använda larynxmask när operationen tillåter var åtgärder som ansågs användbara. Även användning av glukokortikoider/antiinflammatoriska läkemedel samt att i större utsträckning utnyttja videolaryngoskopstekniken ansågs som adekvata åtgärder för att minska patientens lidande orsakat av postoperativ halsont och heshet. / Background: Sore throat and hoarseness are some of the most common postoperative complications in patients receiving endotracheal tube or laryngeal mask during general anesthesia. Aim: To investigate the anesthetic nurse's perioperative measures to prevent and alleviate the patient's suffering from postoperative sore throat and hoarseness. Method: A literature review with descriptive design. Results were compiled based on 18 articles of quantitative approaches, requested in the databases PudMed and Cinahl. Result: The literature review showed several measures that could reduce both incidence and severity of postoperative sore throat and hoarseness. A minor endotracheal tube, the use of continuous cuff pressure regulator, administration of glucocorticoids and use of laryngeal mask reduced the incidence of sore throat and hoarseness. Also, video laryngoscopes, reduced force when extracting stylet removal and some herbal medications seemed to give good results in reducing the incidence. The measures showed good effects close to surgery and within the first postoperative day, however, few studies gave results with retained effect over time. Conclusions: The study provided good indications for measures that could reduce patients' incidence of sore throat and hoarseness and thereby their suffering. The results showed a large spread, which made it difficult to assess which measures were suitable for application in the clinic. Reducing the size of the endotracheal tube and using the laryngeal mask when the operation allows was implications that considered useful. Also, the use of glucocorticoids / anti-inflammatory drugs and to a greater extent utilizing the video laryngoscope technique was considered adequate measures to reduce the suffering of patients caused by postoperative sore throat and hoarseness.

ABSTRACT   The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2 (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.   The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.

SAMMANFATTNING För att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer. För att som vårdpersonal kunna bemöta och informera dessa patienter krävs kunskap om kognitiva nedsättningar postoperativt. Syftet var att belysa kognitiva förändringar hos patienter som opererats med stöd av hjärt-lungmaskin. Litteraturöversikt genomfördes där alla typer av hjärtkirurgi som utförts med stöd av hjärt-lungmaskin valdes att inkluderas. Originalartiklar på svenska och engelska eftersöktes med åtkomst via "full text", ingen begränsning på publikationsår gjordes. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes. Sökord som användes var "cardiopulmonary bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations", "patients", "postoperative" och "experience". Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Slutresultatet blev 15 kvantitativa artiklar som granskades enligt mallar från Sophiahemmets högskola. Ingen artikel exkluderades pga. låg kvalitet, sju stycken bedömdes ha medelkvalitet och åtta bedömdes ha hög kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med studiens syfte som utgångspunkt för att sedan sammanfattas och sammanställas till rubriker. Bedömning gällande artiklarnas etiska ställningstagande har gjorts i samtliga inkluderade artiklar. Resultatet visade att kognitiva nedsättningar var vanligt förekommande. Typer som beskrevs var påverkan på minne, koncentration och visuomotorisk konstruktionsförmåga. Depressiva tillstånd beskrevs och även en koppling till nedsatt minne beskrevs. Det var vanligare att utveckla kognitiva nedsättningar med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin än att opereras utan dess stöd. Kognitiva nedsättningar beskrevs upp till fem år efter operation. Det beskrevs också kognitiv försämring som förvärrades efter ett år till tre år efter operation. Hjärt-lungmaskinen visade sig bidra till utveckling av kognitiva nedsättningar där det också framkom att aortatångtid var associerat med kognitiv nedsättning. Risker för att utveckla kognitiva nedsättningar var hög ålder. Kognitiva nedsättningar utgjorde inte ett hinder för arbete eller vardagliga aktiviteter. Kognitiva nedsättningar är förekommande både på kort och på lång sikt efter att ha genomgått hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin. Att symtom inte alltid är uppenbara, förutom vid tester ställer krav på att vårdpersonal erbjuder den information som krävs inför operation för att förbereda patienten. Då kognitiva symtom kan debutera senare kan detta tolkas som åldringsprocess och etiologin är inte säkerställd. För att kvalitetssäkra vården kring dessa patienter bör vårdpersonal vara uppmärksamma på kognitiva symtom postoperativt. / ABSTRACT To enable open heart surgery, a heart-lung machine is used which carry blood in a path outside the body coupled to the body circulation. Complications after surgery with support of the heart-lung machine may be derived from the central nervous system and can cause cognitive symptoms, these complications have increased since the 70's. Cognitive impairments can affect both patient quality of life and healthcare economics. Risks of surgery with the support of the heart-lung machine are emboli, hypoperfusion, anesthesia and inflammation. Detailed information for patients about to undergo cardiac surgery makes them more prepared for possible complications. For the nursing staff to respond and inform these patients requires knowledge of cognitive impairment postoperatively. The aim was to illuminate the cognitive changes in patients after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. Literature review was conducted where all types of heart surgery performed with the support of the heart-lung machine was chosen to be included. Original articles in Swedish and English whereabouts with access via the "full text", no restriction in years of publication was made. Keywords used was "Cardiopulmonary Bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations," "patient," "post-operative" and "experience". Databases used were Cinahl, PsycINFO and PubMed. The end result was 15 quantitative articles which underwent examination according to templates from Sophiahemmet University. No article was excluded due to low quality, seven were considered to have medium quality and eight were judged to be of high quality. Articles results were analyzed by the study's aim as a starting point and then summarized and compiled into headlines. Ethical consideration has been made in all included articles. The results showed that cognitive impairments were common. Cognitive impairments described were the impact on memory, concentration and visuoconstruction. Depressive condition was described and even a link to impaired memory was described. It was more common to develop cognitive impairments after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine than to undergo surgery without its support. Cognitive impairment was described up to five years after surgery. It was also described cognitive decline that worsened after one year to three years after surgery. Heart-lung machine was found to contribute to the development of cognitive impairments, which also revealed that aortic cross-clamp duration was associated with cognitive impairment. Risks of developing cognitive impairment were advanced age. Cognitive impairments did not constitute an obstacle for work or everyday activities. Cognitive impairments are common in both the short and long term after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. That the symptoms are not always obvious, except when testing requires that health professionals provides the information required before surgery to prepare the patient. Cognitive impairments may have a later debut which can be interpreted as the aging process, and the etiology is not assured. In order to assure the quality of care of these patients, health professionals should be alert to the cognitive symptoms postoperatively.