京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(社会健康医学) / 甲第21701号 / 社医博第92号 / 新制||社医||10(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 平井 豊博, 教授 小西 靖彦, 教授 伊達 洋至 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt tillstånd hos patienter som genomgått kirurgi och innebär att patientens kognitiva förmåga är nedsatt. Forskning visar att patienter som drabbas av akut konfusion efter ett kirurgiskt ingrepp har högre mortalitet och resulterar i ett lidande för patienten med allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta olika omvårdnadsinterventioner som förebygger akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet grundar sig på 10 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att en användning av screeningverktyg, anpassning av omvårdnadsmiljön och en medverkan av närstående kunde förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Slutsats: Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av sjuksköterskans kompetens och omvårdnad. / Background: Delirium is one of the most common postoperative complications and results in impaired cognitive function for the patient. It has been established from research that delirious patients had a higher risk for mortality, pathophysiological consequences and negative postoperative outcomes which can cause distress for the patient. Intention: The aim of this study was to survey nursing interventions that prevent delirium for patients who underwent surgery. Method: Quantitative literature review with a descriptive design, where the result is based on ten quantitative original articles. Results: The results show that use of clinical assessment tools for nurses, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped to prevent the development of delirium. Conclusion: Proper nursing assessment tools, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped prevent delirium. Nurses play a vital role in the patientcentered care as it is here warning signs needs to be identified – knowledge of this subject should therefore be studied. This helps to improve the quality of the nursing care, prevents delirium and reduces unnecessary suffering for the patients.

Bakgrund: Många patienter på postoperativ vårdavdelning är idag underbehandlade i sin smärtproblematik. Patienters uppfattning av standardiserade smärtskattningsverktyg varierar och dessa används inte alltid av vårdpersonal för att utvärdera smärta. Kommunikation med vårdpersonal, vårdpersonalens kliniska erfarenhet och patienters kommunikativa förmåga, är alla faktorer som påverkar den postoperativa smärtlindringen.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse av postoperativ smärtlindring.   Metod: Metod för genomförd studie var en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design. 15 artiklar publicerade mellan 1997–2018 inkluderades i studien vilka identifierades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna är kvalitetsgranskade av undersökarna med SBU:s granskningsmall som underlag och med ett ytterligare tillägg av ett poängsystem för att säkerställa artiklarnas kvalitet. Bearbetning av insamlat material skedde genom närläsning och innehållsanalys.   Resultat: Patienters upplevelse av postoperativ smärtlindring är en individuell företeelse. Patienter beskriver sin upplevelse av postoperativ smärtlindring utifrån individuella förutsättningar och tidigare erfarenheter av smärta. Yttre faktorer så som vårdpersonalens attityder, deras tillgänglighet och användning av smärtskattningsverktyg samt miljö påverkar patientens smärtupplevelse. Verbala och icke-verbala hjälpmedel, så som smärtskattningsverktyg, sjuksköterskornas observationsförmåga och erfarenhet är alla faktorer som inverkar på patientens upplevelse av smärta. Den numeriska smärtskattningsskalan är ofta otillräcklig och behöver ibland kompletteras med verbala tillägg för att patienten till fulla ska kunna beskriva sin upplevelse av smärta.   Slutsats: Vårdpersonalens tolkning och förståelse av patienters verbala och icke-verbala uttryck, samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå patienter vid smärtskattning, är avgörande för en bra postoperativ smärtlindring och smärthantering. / Background: Many patients are undertreated in their pain. Patients´ perception of standardized tools for assessing pain vary and they are not always utilized by nursing staff to evaluate patients´ pain. Communication with the nursing staff, the clinical experience and the patients´ ability to communicate are all factors contributing to patients´ post-surgical pain relief.    Purpose: The aim of this study was to examine patients´ experience of postoperative pain management.   Method: The method used for this study was a literature study with a qualitative approach and descriptive design. Fifteen articles published between 1997-2018 were included in the study and were found searching the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality controlled by the using SBU:s form for quality control with the addition of a point system to ensure the quality of the articles. Processing the collected data was carried out by thoroughly reading the articles and using content analysis.   Result:  Patients´ experience of postoperative pain management is an individual phenomena. Patients´ describe their experience of postoperative pain management based on individual pre-requisites and previous experiences of pain. Factors such as the attitudes of nursing staff, their availability and the extent of them using pain rating scales for evaluating pain, as well as the environment, affect the patient´s experience of pain. Verbal and non-verbal instruments, such as pain scales and nurses’ observation skills and experience are all factors that affects the experience of pain. The numeric pain rating scale is often inadequate and requires a verbal supplement in order for the patient to fully describe their experience of pain.   Conclusion: The staffs´ interpretation and understanding of patients´ verbal and non-verbal expressions, as well as which pain assessment tools are available for patients to evaluate pain, are crucial for a favorable treatment of postoperative pain.

Orientador: Guilherme Antonio Moreira de Barros / Resumo: Segundo a Associação Internacional para o Estudo da Dor (IASP), a dor crônica pós-operatória (DCP) é aquela presente por mais de três meses após a realização de um procedimento cirúrgico. As cirurgias ortopédicas para o tratamento de doenças degenerativas relacionadas ao avanço da idade têm crescido nas últimas décadas, expondo esses indivíduos ao risco de desenvolver a DCP. O objetivo desse estudo foi avaliar a incidência de DCP em pacientes submetidos as cirurgias ortopédicas como a artroplastia total de joelho e quadril, fixação de fratura de fêmur e cirurgias na coluna vertebral. Os fatores de associação para o aparecimento da DCP, assim como sua ocorrência foram estudados. Foram aplicados questionários validados disponíveis na literatura, assim como protocolo de pesquisa desenvolvido pelos pesquisadores. Buscou-se contemplar questões sobre a presença, localização, tipo e intensidade da dor, presença de dor neuropática, identificação de labilidade emocional e catastrofização da dor, uso de medicação para o controle da dor, dentre outros. As entrevistas dos participantes ocorreram em duas etapas, no pré-operatório e pós-operatório, esse último com o seguinte cronograma: 30 dias, três, seis e doze meses após a realização da cirurgia. Os pacientes incluídos no decorrer da pesquisa foram acompanhados durante um ano após a realização da cirurgia, sendo assim, o estudo levou dois anos para ser concluído. Essa pesquisa foi aprovada pelo Comitê de Ética em Pesquisa da instituição... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: According to the International Association for the Study of Pain (IASP), chronic postoperative pain (DCP) is that present for more than three months after the performance of a surgical procedure. Orthopedic surgeries for the treatment of degenerative diseases related to advancing age have grown in recent decades, exposing these individuals to the risk of developing PCD. The aim of this study was to evaluate the incidence of PCD in patients undergoing orthopedic surgeries such as total knee and hip arthroplasty, fixation of the femur fracture and surgeries in the spine. The association factors for the onset of DCP, as well as its occurrence, have been studied. Methods: Validated questionnaires available in the literature were applied, as well as a research protocol developed by the researchers. We sought to contemplate questions about the presence, location, type and intensity of pain, presence of neuropathic pain, identification of emotional lability and pain catastrophization, use of medication for pain control, among others. The participants' interviews took place in two stages, in the preoperative and postoperative periods, the latter with the following schedule: 30 days, three, six and twelve months after the surgery. The patients included in the research were followed up for one year after the surgery, so the study took two years to complete. This research was approved by the institution's Research Ethics Committee. Results: After invitation, analysis of inclusion and ex... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Bakgrund: Överlämnandet av patientansvaret från en vårdgivare till en annan är ett känt och återkommande riskmoment som påverkar kvaliteten och säkerheten inom vården. Tidigare forskning gällande anestesisjuksköterskans postoperativa överrapportering är begränsad. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: En strukturerad litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell (2016). Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: tillgång till information, variationer i arbetssätt, det professionella samspelet samt miljöfaktorers påverkan. Tillsammans beskriver de olika faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Slutsats: Studien pekar på ett samband mellan kvaliteten på överrapporteringen och patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan lämnar över patienter i särskilt utsatta situationer och måste därför vara extra uppmärksam på att korrekt och komplett information lämnas över samt att mottagaren har förstått det som sagts. Anestesisjuksköterskan kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom att skapa rätt förutsättningar för säker överrapportering med ett organiserat arbetssätt, god förberedelse och genom att lämna rapport som är relevant för mottagaren. / Background: The transfer of patient responsibility from one healthcare provider to another is a known risk factor that continues to affect the quality and safety of patient care. Previous research on the nurse anesthetist’s postoperative patient handover is limited. Aim: To identify factors that affect patient safety in postoperative patient handover. Method: A systematic literature review where 16 articles were analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry’s nine step approach (2016). Results: The result describes four categories: access to information, variations in work procedures, professional interaction and the impact of environmental factors. Conclusion: According to this review there is a connection between the quality of the handover and patient safety. The nurse anesthetist takes care of patients in particularly vulnerable situations and must pay extra attention to providing accurate and complete information. The nurse anesthetist can contribute to improved patient safety by creating good conditions for safe handovers by being well organized, well prepared as well as ensuring the information is relevant for the recipient.

Background Epidural fibrosis (EF) is defined as nonphysiological scar formation, usually at the site of neurosurgical access into the spinal canal, in intimate vicinity to and around the origin of the radicular sheath. From the very onset, EF behaves as a reparative inflammation causing, as a rule, symptoms of characteristic nature and clinical course (pain). Treatment of epidural fibrosis causing failed back surgery syndrome (FBSS) by neuromadulation technique is very expensive. Finding of suitable parameters for the indication of treatment is therefore very important. Aims The study is based on evidence of the importance of epidural fibrosis for the development of chronic pain. Research is also focused on the comparison of the range fibrosis and the effect of stimulation (spinal cord stimulation - SCS). The goal is to find a suitable selection factor for the indication of neuromodulation. Methods I. A double-blind prospective study was conducted to investigate a cohort of 200 patients requiring surgical treatment for intervertebral disc hernia (hernia disci intervertebralis). The patients were randomly and blindly divided into 2 groups, one on peroperatively applied local doses of a mixture containing corticosteroids, the other without such medication. All the requirements of a double-blind...

Bakgrund: Delirium är ett akut tillstånd som kan drabba olika individer. Tillståndet ärvanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar och uppvaknings avdelningar ochpåverkar individens tankeverksamhet och koncentrationsförmåga vilket kan leda tillförvirring. Om tillståndet förekommer efter en operation benämns det som Postoperativtdelirium (POD). POD beskrivs som ett tillstånd som förlänger patientens sjukhusvistelseoch ökar dödligheten och drabbar främst äldre. Syfte: Att beskriva äldre patienters erfarenheter av postoperativt delirium. Metod: Denna litteratursammanställning baseras på nio kvalitativa studier. Studiernahittades i två databaser, Cinahl och Pubmed samt via manuella sökningar av referenslistor.Analysen genomfördes med Fribergs modell för analys av kvalitativa studier. Resultat: Genom analysen skapades tre huvudkategorier och nio subkategorier.Huvudkategorierna var: ‘Känslomässiga reaktioner’, ‘Kroppsliga obehag’ samt ‘Viktigtstöd’. Konklusion: Patienter behöver mer information gällande POD för att förstå sin situationbättre och kunna delta i sin egen vård. Vårdpersonal behöver mer utbildning för att förståpatientens behov under POD samt för att kunna förmedla kunskap om POD till anhöriga.En ökad kunskap kan även reducera kostnader för verksamheter där POD förekommer.Vidare forskning bör belysa hur patienter och verksamheten påverkas av att ge informationtill patienter angående POD. / Background: Delirium is an acute condition that can affect different individuals. Thecondition is common in intensive care units and wake-up wards and affects the individual'sthinking activity and ability to concentrate witch leads to confusion. If the condition occursafter surgery, it is referred to as Postoperative Delirium (POD). POD is described as acondition that prolongs the patient's hospital stay and increases mortality and mainlyaffects the elderly. Aim: To describe elderly patients´experiences of postoperative delirium. Methods: This literature review is based on nine qualitative studies. The studies werefound in two databases, Cinahl, Pubmed and also via manual searches of reference lists.The analysis was performed with Friberg's model for analysis of qualitative studies. Results: The analysis created three main categories and nine subcategories. The maincategories were: ‘Emotional reactions’, ‘Physical discomfort’ and ‘Significant support’. Conclusion: Patients need more information regarding POD to better understand theirsituation and be able to participate in their own care. Nursing staff need more training tounderstand the patient's needs during POD and to be able to convey knowledge about PODto relatives. Increased knowledge can also reduce costs for operations where POD occurs.Further research should shed light on how patients and operations are affected byproviding information to patients regarding POD. / <p>Pågrund av pågående pandemi hölls presentationen av examensarbetet via zoom möte.</p>

Bakgrund: Opioider är en viktig del inom behandling av postoperativ smärta. Det är viktigt att patienten erhåller adekvat information om opioder för att bespara patienten lidande och för att minimera riskabelt bruk. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att behandlas med opioider för postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturstudien består av 17 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet genererade tre kategorier. Patienters fysiska erfarenheter innefattar patienters somatiska erfarenheter, hur de upplevde opioiders effekter och bieffekter. Patienters känslomässiga erfarenheter rymmer känslor som patienterna upplevde i samband med opioidbehandling och förutfattade meningar. Patienters erfarenheter av information omfattar vilken utbildning patienter hade erhållit av sjuksköterskan och vilka kunskapsbehov som upplevdes. Konklusion: Det var vanligt att patienterna upplevde biverkningar och uttryckte en oro över att uppleva biverkningar och att utveckla beroende. Patienterna hade även negativa föreställningar om opioider, vilket kunde resultera i att patienterna självmant reducerade sina doser eller slutade helt med sin behandling utan att rådfråga läkare. Bristfällig information om opioider resulterade i inadekvat smärtlindring. Sjuksköterskan är i behov av mer kunskap kring postoperativ opioidbehandling för att på så sätt kunna minska patienters oro, optimera smärthanteringen och minimera riskabelt handhavande av opioider. / Background: Opioids are an important part in the treatment of postoperative pain. It is important that patients receive adequate information regarding opioids to spare suffering and to minimize potentially dangerous use. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of being treated with opioids for postoperative pain. Method: The method used was a literature review with an inductive approach, which consist of 17 scientific articles. Result: The result generated three categories. Patients’ physical experiences includes patients’ somatic experiences, how they experienced the opioids’ effects and side-effects. Patients’ emotional experiences contains emotions that patients experienced when being treated with opioids, as well as preconceptions. Patients’ experiences of information includes what education patients had received from the nurse and what knowledge they perceived to be lacking. Conclusion: It was common that patients experienced opioid-related side effects. Patients expressed fear of side effects and to become addicted. Patients’ negative views of opioids could result in poor prescription compliance. Either by reducing their dosages or quitting completely, without consulting a physician. Patients received inadequate information regarding opioids that resulted in insufficient pain treatment. The nurse is in need of more knowledge regarding postoperative opioid treatment, in order to reduce patients’ worry, optimise pain management and minimize unsafe use, storage and disposal of opioids.

Bakgrund: Postoperativ smärta är något som många patienter upplever i samband med kirurgiska ingrepp. Måttlig till intensiv smärta är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och otillräcklig utbildning och okunskap kan bidra med en rad olika komplikationer efter operation. Syfte: Syftet var att belysa pre- och postoperativa omvårdnadsinsatser i relation till smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, där sökningar genomfördes i två olika databaser och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som granskades och analyserades i fem steg. Resultat: Resultatet består av två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som presenteras i resultatet var Preoperativa omvårdnadsinsatser med subkategorierna premedicinering och vikten av god information till patienten. Postoperativa omvårdnadsinsatser med subkategorierna bedömning av smärta, sjuksköterskans samlade erfarenhet, standardiserade vårdförlopp och mobiliseringens betydelse. I resultatet framkom det att premedicinering, muntlig och skriftlig information samt betydelsen av mobilisering hade viktig roll i den pre- och postoperativa vården och för patientens smärta och lidande. Konklusion: Litteraturstudien visar att riktade omvårdnadsinsatser i pre- och postoperativa skedet kan bidra till en förbättra vård genom att sjuksköterskor får ökad kunskap och utbildning. Vidare sågs ett behov av fortsatt utbildning med fokus på preoperativa korrekt bedömning, behandling och omvårdnad vid smärta i samband med kirurgi. / Background: Postoperative pain is a common experience for patients who have hadsurgical intervention. Moderate to intensive pain is a commonly occurring issuewithin the healthcare system and insufficient education and misjudgement can resultin a series of complications post operation. Aim: The aim of this study was tohighlight pre- and postoperative nursing interventions, in relation to pain. Method: Aliterature review with inductive run-up and the searches were made through twodifferent databases resulting in 12 scientific articles, both qualitative and quantitativemethodologies, which were then reviewed and analysed. Result: The result consistsof two themes and six sub-categories. The theme which is presented as part of theresults here-in are Preoperative healthcare measures with the following subcategories: Pre-medication and the Importance of good information to thepatient. Postoperative healthcare measures with the following sub-categories:Assessment of pain, the gathered experiences of the nurse, Standardized careprocesses and Importance of mobilization. The results gathered that premedication,verbal and written information, as well as the significance of mobilization, all had animportant role in the pre- and postoperative healthcare and the pain and suffering ofthe patient. Conclusion: The general literary study shows that targeted nursinginterventions in the pre- and postoperative phase can contribute to improved care bygiving nurses increased knowledge and training. In addition, it was shown that furthertraining focusing on correct preoperative assessments, treatment and care in surgeryrelated pain, is indeed important.

Postoperative delirium is a common complication that occurs in elderly patients undergoing surgery with anaesthesia. This condition causes feelings of fear, discomfort and suffering for the patient. The aim with this study was to describe what interventions that can be used to prevent or treat postoperative delirium and what effect they have on the condition. This study is a systematic review with a descriptive design which examines existing research on nursing interventions with the aim of preventing and treating postoperative delirium. The study is based on nine scientific original articles, seven were randomized controlled trials and two were quasi experimental studies. The literature search was made through Cinahl, psycINFO and PubMed. When all studies had been examined the results showed multiple interventions and most of them had a preventive or treating effect on postoperative delirium. The interventions focus on different ways to affect the condition. Some of them are geriatric consultation, music therapy and family as caregivers. Postoperative delirium can be both prevented and treated through different kinds of interventions. This study contributes to expanded knowledge on how the condition can be managed, however further research is needed to provide increased evidence and prove which interventions that can provide the most effective affect on postoperative delirium. / Postoperativt delirium är en vanlig komplikation hos äldre som genomgått någon form av kirurgi under anestesi. Tillståndet innebär rädsla, obehag och lidande för patienten. Syftet med studien är att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner som finns för att förebygga och behandla postoperativt delirium samt vilken effekt dessa har. Denna studie är en litteraturöversikt med beskrivande design som undersöker befintlig forskning kring omvårdnadsinterventioner med syfte att förebygga och behandla postoperativt delirium. Studien består av nio vetenskapliga originalartiklar, sju var randomiserade kontrollerade studier och två var kvasiexperimentella studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, psycINFO och PubMed. Efter att samtliga studier granskats framkommer ett resultat med flera olika omvårdnadsinterventioner där majoriteten har förebyggande eller behandlande effekt på postoperativt delirium. De interventioner som resultatet baseras på använder sig av olika sätt som tillståndet kan påverkas av. Några av dessa är geriatrisk konsultation, musikterapi och anhörig som vårdgivare. Postoperativt delirium kan förebyggas och behandlas på olika sätt via omvårdnadsinterventioner. Denna studie kan ge läsaren ökad kunskap om hur tillståndet kan hanteras, dock krävs det ytterligare forskning inom området för att ge ökad evidens och fastställa vilka typer av interventioner som har störst inverkan på postoperativt delirium.