Bakgrund: Postpartum depression drabbar 13-19% av nyblivna mammor och konsekvenserna av att behandling inte sätts in i tid kan få bestående effekter för såväl mamman som barnet. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar hjälpsökande beteenden hos nyblivna mammor med symptom på postpartum depression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Ur litteraturstudiens resultat framkom temana: hälso-och sjukvårdens påverkan, familj och närståendes betydelse, kunskapsnivån kring postpartum depression, kulturens betydelse och förväntningar kring moderskapet. Hälso-och sjukvården samt familj och närstående beskrevs vara faktorer som främjade kvinnors hjälpsökande beteenden samtidigt som kultur, okunskap, informationsbrist och förväntningar kring moderskapet var framträdande hinder på vägen till att söka hjälp. Slutsats: Studien visade på ett antal faktorer som påverkade det hjälpsökande beteendet. För att kunna minska stigmatiseringen kring diagnosen och istället öka kunskaperna behövs det mer omfattande informationsåtgärder. Sjuksköterskor behöver ha god kunskap om postpartum depressionen för att förstå kvinnornas hjälpsökande beteenden och vidare forskning kring upplevelsen av hälso-och sjukvården som en hindrande faktor är önskvärt för att denna faktor i framtiden endast ska vara främjande. / Background: Postpartum depression affects 13-19% of new mothers, and the consequences when treatment is not introduced in time can have permanent effects for both the mother and the child. Purpose: To describe factors that affect help seeking behaviors in new mothers with symptoms of postpartum depression. Method: A general literature study was conducted where ten qualitative articles were examined, analyzed and compiled. Results: The results of the literature study featured the themes: the impact of healthcare, the meaning of family and close relatives, the level of knowledge regarding postpartum depression, the significance of culture and expectations about maternity. Healthcare and family were described as promotive factors in women's help seeking behavior while culture, ignorance, lack of information and expectations about motherhood were prominent barriers in help seeking. Conclusion: The study showed several factors that influenced the help seeking behavior. In order to reduce stigmatization around the diagnosis and instead increase knowledge, more comprehensive information measures are needed. Nurses need to have knowledge of postpartum depression in order to understand women's help seeking behaviors and further research on the health care experience as a barrier is desirable for this only be a promotive factor in the future.

Six serial focus groups were used to explore the perceptions of postpartum depression among nine adolescent mothers. The discussions were tape recorded, transcribed and analyzed using symbolic interaction theory, specifically Goffman's concept of stigma. Participants identified major stigma themes in relation to postpartum depression, teenage pregnancy and motherhood, all of which were portrayed negatively in the media. Several key causes of adolescent postpartum depression were also found including self esteem relating to poor body image and social support. The findings indicate a much needed change in the way adolescent mothers are identified and treated for postpartum depression. Additionally, the importance of social support in preventing and treating adolescent postpartum depression is highlighted and programs addressing such concerns must be implemented.

Bakgrund: Många nyblivna mödrar drabbas av olika former av depressioner direkt efter förlossningen. I de flesta fall är detta en kort övergående period av depression kopplad till förväntningar med den nya mödrarollen. I vissa fall kan depression för mödrarna bli bestående och sträcka sig över en längre tid, denna form av depression benämns postpartumdepression PPD. Beroende på hur länge denna form av depression pågår får den olika påverkan på den direkta anknytningen till barnen, därför är det viktigt att uppmärksamma detta på ett tidigt stadium för att det inte ska komma att påverka barnens kommande utveckling. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap kring sambandet mellan mödrar med PPD och barnens utveckling. Metoden: Litteraturstudie med narrativ ansats. Resultatet: Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan postpartumdepression hos modern och barnens utveckling inom fyra olika områden: 1) Språkliga utvecklingen, 2) Motoriska utvecklingen, 3) Kognitiva utvecklingen och 4) Socioemotionella och Neuropsykologiska utveckling. Slutsats: Det finns samband mellan PPD hos mödrarna och barnens utveckling, det är därför viktigt att identifiera och behandla mödrarna för att främja god hälsa hos barnen / Background: Many new mothers suffer from various forms of depression immediately after childbirth. In most cases, this is a short transitory period of depression linked to expectations with the new maternal role. But in some cases, this depression can become extend over a longer period of time or become permanent. This form of depression is called postpartum depression PPD. Depending on how long this form of depression lasts, it has different effects on the direct attachment to the children, therefore it is important to pay attention to this at an early stage so that it does not affect the children's future development. Purpose: The purpose of the study was to compile current knowledge about the connection between mothers with PPD and the children's development. The method: Literature study with a narrative approach. The result: The result showed that there was a connection between postpartum depression in the mother and the children's development in four different areas: 1) Language development, 2) Motor development, 3) Cognitive development and 4) Socio- emotional and Neuropsychological development. Conclusion: There is a connection between PPD in the mothers and the children's development, it is therefore important to identify and treat the mothers to promote good health in the children

Bakgrund: Postpartum Depression (PPD) drabbar mellan 10-15 % av alla kvinnor som föder barn och karakteriseras av depressiva symtom. PPD kan orsakas av flera faktorer, såsom tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa och psykisk ohälsa under graviditeten. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser med postpartum depression. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som belyser kvinnors perspektiv. Resultat: Kvinnor upplevde bristande anknytning till sina barn och bar på en överväldigande känsla av ansvar gentemot dem. Dessutom kände de sig otillräckliga inför de förväntningar som samhället hade på dem. Det framkom även att många kvinnor fann det svårt att prata om sina känslor på grund av rädsla att bli dömda som "dåliga mammor". Stigmatiseringen kring PPD försvårade ytterligare att prata öppet om sina upplevelser. Konklusion: Studien visade att majoriteten av kvinnorna hade svårt att prata om sina upplevelser. De betonade vikten av hälso- och sjukvårdspersonal, var medvetna om detta och visade empati, förståelse för att underlätta för dem i deras svåra situation. Det framgick även att kvinnor kände sig mindre isolerade om de kunde dela sina erfarenheter med sina närstående eller andra kvinnor i liknande situationer. / Background: Postpartum Depression (PPD) affects between 10-15% of all women who give birth and is characterized by depressive symptoms. PPD can be caused by several factors, such as previous experiences with mental health issues and mental health issues during pregnancy. Aim: The aim of this study is to describe women's experiences with postpartum depression. Method: The study is a qualitative literature review based on ten scientific articles that describe women's perspectives. Findings: Women experienced a lack of attachment to their children and carried an overwhelming sense of responsibility towards them. In addition, they felt inadequate to society's expectations of them. Many women found it difficult to talk about their feelings due to fear of being judged as 'bad mothers'. The stigma surrounding PPD made it evenmore difficult to open up about their experiences. Conclusion: The study showed that the majority of women had difficulty talking about their experiences. It's important that healthcare professionals were aware of this and showed empathy, understanding to faciliate in their difficult situation. It also appeared that women felt less isolated if they could share their experiences with their relatives or other women in similar situations.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal. Samtliga av BVC-sjuksköterskorna önskar däremot en implementering av pappasamtal i basprogrammet, för att de i framtiden ska ha de verktyg som de anser behövs för att kunna arbeta mer aktivt med att upptäcka eventuell psykisk ohälsa hos pappan. / The main purpose of this study is to examine how some child health nurses work to illuminate and detect postpartum depression among new fathers. The study's empirical material is based on qualitative semi-structured interviews. A total of eight child health nurses were interviewed and seven of the interviews have been used to present the study's results. The theoretical framework consists of Travelbees Nursing theory, Von Bertalanffys General Systems theory, and Antonovsky's SOC. The result shows that the child health nurses are not actively working to illuminate and detect postpartum depression among new fathers, but some of them occasionally have offered the father an EPDS-screening or conversation with the father. All of the child health nurses would however like an implementation of continuous conversation with fathers in the base program for child health nurses, that they in the future will have the tools that they think are needed in order to work more actively to detect the possible psychiatric health of the father.

Abstrakt  Bakgrund: Varje år drabbas ca 8–15 % av alla nyblivna mammor i Sverige och ca 17 % av alla ny blivna mammor globalt av förlossningsdepression även kallad postpartumdepression (PPD). Vanligtvis uppkommer PPD under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är nedstämdhet, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.   Syftet: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen vid postpartumdepression, utifrån mödrarnas och vårdpersonalens perspektiv.   Metod: En integrativ litteraturstudie där kvantitativa såväl som kvalitativa   vetenskapliga artiklar ingick. 21 artiklar granskades med Willmans et al. (2011) modifierade granskningsmallar, 3 artiklar exkluderades och 18 artiklar globalt sett inkluderades. Artiklarna är relevanta för vårt syfte och är vetenskapligt granskade (peer review).   Resultat: Resultatet av studien visar på att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister både i det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman samt att vårdpersonal kan uppleva en osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevda erfarenheter hos mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att drabbas av PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vården. Sociala medier hade betydelse för synen på moderskapet. Det framkom av resultatet vikten av att skapa en god vårdrelation.   Slutsats: Vården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Det behövs mer kunskap och utbildning för hälso-och sjukvårdspersonal som möter kvinnor i den postnatala fasen för att tidigt upptäcka tecken på PPD.  Nyckelord: Postpartum depression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, förekomst, möten, mammor, upplevelse.   Tack: Vi vill tacka våra familjer som tålmodigt stått ut med oss denna termin och fått familjelivet att fungera. Vi vill även tacka alla handledare som hjälpt oss under tiden. / Abstracs Bakgrund: Varje år drabbas 8-15% av alla nyblivna mammor i Sverige och cirka 17% av alla nyblivna mammor globalt av förlossningsdepression, även känd som postpartum depression (PPD). PPD uppträder vanligtvis under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är depression, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen för förlossningsdepression ur mödrars och vårdgivares perspektiv.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade såväl kvantitativa som kvalitativa vetenskapliga artiklar. 18 artiklar, globalt utvalda och granskade med Willman et al. (2011) modifierad granskningsmall. De är relevanta för vårt syfte och är också vetenskapligt peer-reviewed. Artiklarna analyserades med stöd av Whittmore och Knalf (2005).   Resultat: Resultaten av studien visar att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister i både det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman och att vårdpersonal kan uppleva osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevelser med mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att utveckla PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vårdgivaren. Sociala medier var viktiga för synen på moderskapet och resultatet visar också på vikten av att skapa en god vårdrelation.   Slutsats: Hälso- och sjukvården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Mer kunskap och utbildning behövs för vårdpersonal som möter kvinnor i postnatalfasen för att upptäcka tidiga tecken på PPD.   Nyckelord: Förlossningsdepression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, prevalens, möte, mödrar, erfarenhet.

No description available.

Postpartum depression drabbar många nyblivna mammor och kan påverka både mammans mående samt hennes relation till barnet. För att få stöd under graviditet och efter förlossning kan mamman vända sig till Familjecentraler som är en mötesplats för flera professioner som tillsammans erbjuder stöd. Av den anledningen väcktes intresset att undersöka kuratorer på Familjecentraler och deras erfarenhet av att arbeta med postpartum depression. Syftet med studien är att utforska familjecentralkuratorernas roll vid arbetet med postpartum depression. Studiens material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med familjecentralskuratorer. Intervjumaterialet har sedan analyserats genom en tematisk analys inspirerad av rollteori. Resultatet belyser de arbetsroller som familjecentralskuratorerna intar i sitt arbete med postpartum depression. Den tematiska analysen resulterade i följande teman som tillsammans speglar hur kuratorerna ser på sin arbetsroll: förebyggaren, uppfångaren, stödjaren och inlyssnaren. Rollen som förebyggaren innebär att de arbetar förebyggande med föräldragrupper men även i det enskilda samtalet med klienter. Kuratorerna antar en roll där de är uppfångare vid hembesök och “fångar upp” de som riskerar att annars gå obehandlade. När det kommer till rollen som stödjaren består mycket av berättandets makt och där har det stödjande samtalet en central roll. I sin roll som inlyssnaren består mycket av rollen av deras frihet från dokumentation och journaler, vilket gör klienten trygg att öppna upp sig om sitt dåliga mående. / Postpartum depression affects many new mothers and can affect both her own well-being and the relationship with the baby. To get support during pregnancy and after childbirth, the woman can turn to Family Centers, which are a meeting place for several professionals where they offer support together. For that reason, the interest was raised to investigate counselors experience with postpartum depression. The purpose of the study was to explore the role of Family center counselors in working with postpartum depression. The study's material has been collected through six semi-structured interviews with counselors at the Family Center. The interview material has then been analyzed through a thematic analysis inspired by role theory. The results revealed the specific roles that the counselors assume while working with individuals experiencing postpartum depression. The thematic analysis resulted in the following themes which together reflect how the counselors perceive their work role: the preventer, the interceptor, the supporter and the listener. The role as the preventer means that they work preventively with parent groups but also in individual conversations with clients. The counselors assume a role where they are catchers during home visits and "catch" those who otherwise risk going untreated. When it comes to the role of the supporter, much of it revolves around the power of storytelling, with supportive conversation playing a central role. In their role as the listener, much of the role consists of their freedom from documentation and records, which makes the client safe to open up about their distress.

Postpartum Depression (PPD) has gained well-deserved traction in healthcare policy discourse as a public health concern. Although one in seven American women are believed to experience PPD, mental illness stigma induces feelings of shame and guilt, reduces treatment-seeking behaviors, and ultimately contributes to a low PPD diagnosis rate. Risk of experiencing PPD is associated with various contextual factors, yet little is known about the association between stigma and PPD risk factors. A multiple-segment factorial vignette was used with 1,871 respondents to examine the impact of maternal age, depression history, infant temperament, and diagnosis on attitudes toward PPD. In addition, the impact of an educational video on PPD symptom recognition and stigmatizing attitudes was examined with a subsample of 1,178 respondents. Results demonstrated that a mother’s age, history of depression, and her infant’s temperament impacted respondents’ attribution of her symptoms to baby blues or PPD, and also influenced stigmatizing attitudes toward her PPD experience. Results also revealed that the educational video had a positive effect on symptom recognition and reduced stigmatizing views. Implications of these findings are discussed.

Thesis (MCur)--Stellenbosch University, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Mental health is still the step-child of Health Services, although many studies show the serious negative impact it has on the mother, baby and the family. Knowledge about Postnatal Depression (PND) and associated risk factors which influence the development of PND is vital for early detection and intervention. Worldwide PND affects on average 10-15% of women after giving birth regardless of socio-economic status, race or education. Studies also reveal that the prevalence of PND is as high as 40-60% amongst women after giving birth. The goal of the study was to investigate the prevalence and factors influencing PND in a rural setting, in the Witzenberg Sub-district. The objectives included determining the prevalence of PND and identifying the contributing risk factors associated with PND. A descriptive explorative research design with a quantitative approach was applied. The target population was (N=1605) mothers, 18 years and older who gave birth in this Sub-district in one year, a convenience sampling method was used to select the study sample of (n=159/10%) participants who met the criteria and who gave voluntary permission to take part in the study. Validity and reliability was supported through the use of validated questionnaires EPDS and BDI including a questionnaire based on demographical, psychosocial and obstetrical data. In addition experts in statistics, nursing and psychiatry were consulted including language experts who validated the correctness of the Afrikaans and Xhosa translated questionnaires. A pilot study was conducted to test the feasibility of the study and all data was collected personally by the researcher with the support of two trained field workers. Ethics approval was obtained from Stellenbosch University and permission from the Department of Health, Provincial Government of the Western Cape, including informed written consent from each participant. The data was analysed with the assistance of a statistician and are presented with histograms and frequency tables. The relationship between continuous response variables and nominal input variables was analysed using analysis of variance (ANOVA). Various statistical tests were applied to determine statistical associations between variables such as the chi-square tests using a 95% confidence interval. Non-parametric tests such as the Mann-Whitney U–test or Kruskal-Wallis test were used for randomised design. Levene’s test was used for Homogeneity of Variance and the Bonferonni test of probability. The study revealed that 50.3% of the mothers, who participated in the study, had PND. Various risk factors were determined in this study that influences the development of PND. Results include statistical associations between PND and the following: - unplanned babies and unwelcome babies (p=<0,01) - life events (p=0.01) - partner relationship (p=<0.01) - family and social support (p=<0.1) Furthermore, the majority of the participants (53.8%) with PND (n=80) had a history of a psychiatric illness which was shown with significance (p=<0.01), the majority of the participants (63.5%) were unmarried and 23.8% were teenagers who suffered from PND. Recommendations include promoting healthy lifestyles, empowerment of women, prevention of teenage pregnancies, early and holistic assessment for symptoms of PND and approriate referral. In conclusion the prevention and promotive measures, early detection of PND and appropriate referrals and treatment are critical in managing maternal, child and family well being. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Geestesgesondheid blyk die stiefkind van gesondheidsdienste te wees, ten spyte daarvan dat navorsing die negatiewe impak wat dit op moeder, baba en die gesin het bevestig. Kennis van postnatale depressie (PDN) en verwante risiko faktore wat die ontwikkeling van PND beïnvloed is van uiterste belang vir die vroeë opsporing en ingryping daarvan. PND affekteer gemiddeld 10%-15% van vroue wêreldwyd wat dit ervaar nadat hulle geboorte geskenk het, ongeag sosio-ekonomiese status, ras of opleiding. Navorsing dui daarop dat die voorkoms van PND so hoog is soos 40%-60% onder vrouens nadat hulle geboorte geskenk het. Die doel van hierdie studie was om die prevalensie van PND en die faktore wat PND beïnvloed in ’n landelike nedersetting in die Witzenberg Subdistrik te ondersoek. Die doelwitte sluit die bepaling van die prevalensie van PND in en die identifisering van die risiko faktore wat daartoe aanleiding gegee het. ’n Beskrywende verkennende navorsingsontwerp met ’n kwantitatiewe benadering is toegepas. Die teikengroep was (N=1605) moeders, 18 jaar en ouer wat geboorte geskenk het in hierdie subdistrik binne een jaar. ’n Gerieflikheidssteekproef metode is gebruik om die deelnemers (n=159/10%) te selekteer wat aan die kriteria voldoen het en vrywillig toestemming gegee het om aan die studie deel te neem. Geldigheid en betroubaarheid is gerugsteun deur die gebruik van geldige vraelyste, naamlik EPDS en BDI wat ’n vraelys insluit wat gebaseer is op demografiese, psigososiale en verloskundige data. Hierbenewens is deskundiges in statistiek, verpleegkunde en psigiatrie geraadpleeg, asook taalkundiges wat die taalkorrektheid van Afrikaans en Xhosa vertaalde vraelyste nagegaan het. ’n Loodsondersoek is uitgevoer om die haalbaarheid van die navorsing te toets en alle data is persoonlik deur die navorser met die hulp van ’n opgeleide veldwerker ingesamel. Etiese goedkeuring is verkry van die Universiteit van Stellenbosch en toestemming van die Departement Gesondheid, die Provinsiale Regering van die Wes-Kaap, asook skriftelike toestemming van elke deelnemer. Die data is ontleed met die bystand van ’n statistikus en is deur frekwensie tabelle aangebied. Die verhouding tussen volgehoue/aaneenlopende respons veranderlikes en nominale inset/invoer veranderlikes is ontleed deur gebruik te maak van die analise van variansie (ANOVA). Verskeie statistiese toetse is toegepas om die statistiese assosiasies tussen veranderlikes vas te stel soos die chi-kwadraat toetse deur ’n 95% betroubaarheidsinterval te gebruik. Nie-parametriese toetse soos die Mann-Whitney U-toets of Kriskal-Wallis toets is gebruik vir ewekansige ontwerp. Levene se toets is gebruik vir homogeniteit van variansie en die Bonferonni toets vir waarskynlikheid. Die toets het bewys dat 50.3% van die moeders wat aan die studie deelgeneem het, het PND. Verskeie risiko faktore is in hierdie studie vasgestel wat die ontwikkeling van PND beïnvloed. Resultate sluit statistiese assosiasie tussen PND en die volgende in: - onbeplande babas en onwelkome babas (p=<0,01) - lewensgebeure (p=0.01) - lewensmaat verhoudings (p=<0.01) - familie en maatskaplike ondersteuning (p=<0.1) Vervolgens het die meeste van die deelnemers (53.8%) met PND (n=80) ’n geskiedenis van ’n psigiatriese siekte met ’n beduidenis (p=<0.01), die meeste van die deelnemers (63.5%) is ongetroud en 23.8% is tieners wat aan PND ly. Aanbevelings sluit die bevordering van gesonde leefstyle, die bemagtiging van vrouens, voorkoming van tienerswangerskappe, vroeë en holistiese assessering van simptome van PND in en die aangewese verwysing. Daar kan tot die slotsom gekom word dat voorkoming- en bevorderingsmaatstawwe, vroeë opsporing van PND en aangewese verwysings en behandeling, krities is in die hantering van moeder-, kind- en gesinswelstand.