Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka den ökade popularitet som prepping åtnjuter i Sverige. Med prepping avses i denna studie att medvetet förbereda sig för en större eller mindre samhällskris. Det huvudsakliga teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är risksamhället som Ulrich Beck och Anthony Giddens beskriver. Resultatet som framträtt visar att orsaken till prepping i viss mån kan ses som en konsekvens av risksamhället, men handlingen baseras även till stor del på personliga erfarenheter, insikter och värderingar. Det innebär att såväl mikroprocesser kopplade till individer som makroprocesser kopplade till samhället behöver tas i beaktning för att förstå fenomenet. I tidigare forskning beskrivs preppers ofta som personer som förbereder sig för att överleva en total samhällskollaps. I vår studie möter vi istället människor som vill skapa sig ett handlingsutrymme vid en samhällskris. Det handlar alltså inte om att överleva en apokalyps utan om att ha en realistisk förväntan på samhällets krisberedskap och att komplettera den med eget ansvar. I likhet med flertalet andra studier indikerar vårt resultat att prepping kan ses som en livsstil drivet av ett kontrollbehov. Dock uppfattar vi en skillnad mellan våra respondenters svar och andras forskares resultat. De vi intervjuat ger uttryck för att prepping stärker samhällets beredskap, i kontrast till flera andra studier där preppers ses som en grupp som bidrar till samhällets instabilitet och polarisering. Strävan, för de som deltagit i vår studie, är således att stärka samhället, inte att försvaga det. Vidare ser vi att prepping till stor del är drivet av ett intresse och en kunskapstörst. Prepping verkar inte i första hand vara ett svar på risksamhället, utan snarare en reaktion på just-in-time-samhället.

From having been a marginal cultural phenomenon, interest in prepping as a practice has increased in society today. In Sweden, the authorities encourage people to be prepared to be able to survive on their own for at least a week. The purpose of this study is to investigate Swedish preppers' risk management, as well as try to identify possible underlying driving forces for prepping. By studying preppers' approach to risk, based on Anthony Gidden's theoretical framework, the complexity of modernity is made visible and how the individualized society requires new strategies for risk management. Previous research on the prepping movement has shown that risk perception is subjective, but is often based on a lack of trust and sense of responsibility. This study is based on qualitative interviews with individuals in Sweden who identify themselves as preppers or with the prepping culture. The result confirms previous research that shows how trust and responsibility are important factors in understanding why an individual practices prepping. The results also show that prepping is largely about preserving a basic sense of security in everyday life. The study found that there may be distinguishing features based on preppers' social environments. It is possible to argue how prepping as a phenomenon is a product of the risk culture. / Från att ha varit ett marginellt kulturellt fenomen har intresset för prepping som praktik idag ökat. I Sverige uppmuntrar myndigheter till att ha beredskap för att klara sig själv minst en vecka. Syftet med denna studie är att undersöka svenska preppers riskhantering, samt försöka identifiera eventuella bakomliggande drivkrafter till preppandet. Genom att studera preppers förhållningssätt till risk, utifrån Anthony Giddens teoretiska ramverk, synliggörs modernitetens komplexitet och hur det individualiserade samhället kräver nya strategier för riskhantering. Tidigare forskning om preppingrörelsen har visat att riskperceptionen är subjektiv, men ofta grundar sig i bristande tillit och ansvarskänslor. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med individer i Sverige som identifierar sig som preppers eller med preppingkulturen. Resultatet bekräftar tidigare forskning som visar hur tillit och ansvar är viktiga faktorer för att förstå varför en individ preppar. Resultatet visar även att prepping i stor utsträckning handlar om att bevara en grundläggande känsla av trygghet i vardagen. Studien fann att det kan finnas särskiljande drag grundat i preppers sociala miljöer. Det är möjligt att argumentera för hur prepping som fenomen är en produkt av riskkulturen.

This essay serves to investigate how Sweden’s emergency preparedness has moved from primarily being a matter of the state to a matter of the individual. The shift in responsibility has been analysed with the theory of rationalism and the relationship between state and society. The method used was semi-structured interviews done with eight individuals who identify as preppers, to some extent. The emergency preparedness shift to the individual has come with some problematic traits as civilians are used to the state’s authority and care. This has led to majority of people to not be prepared, which became prominent when the Covid-19 pandemic came to Sweden. What is asked from individuals is at least one week of individual preparedness and includes food, water, heat and communication. Information has mainly been distributed by the Authority for Civil Protection and Emergency Preparedness (MSB). Emergency preparedness can therefore be discussed as both reason and emotion.