Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Enligt läroplanens riktlinjer ska förskollärare ansvara för att resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras för att utveckla kvaliteten i förskolan. Eftersom det är förskollärare som är nära knutna till det vardagliga arbetet i förskolan, därför är det de som ska hjälpa mig att reda ut frågor om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Den fenomenologiska ansatsen har valts ut för att beskriva förskollärarnas levda erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet. För att studera förskollärares erfarenheter genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med tolv förskollärare. En interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts i analysen av förskollärarens erfarenheter. Syftet med IPA var att kartlägga och analysera förskollärares uttryck genom att anamma ett inifrånperspektiv. Syftet med analysen i studien var att beskriva insikter om vilka erfarenheter förskollärare har av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Det som framkommer av förskollärarnas levda erfarenheter är att alla förskolor har ett system för systematiskt kvalitetsarbetet. I detta arbete förväntas förskollärare kunna granska och analysera de olika dokumenten och formerna för utvärdering. Det är förskollärare som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras på ett korrekt sätt, dock är det hela arbetslaget med i detta kollegiala arbete. Även ledningen och vårdnadshavare ses som en del i det kollegiala samarbetet. I arbetet med att förbättra förskolans kvalitet är förskollärares kompetenser, men även arbetslagets kompetenser anses som betydelsefulla. Resultatet visar även på att systematiken med det systematiska kvalitetsarbetet oftast uteblir på grund av tidsbristen. / The purpose of the study is to contribute with more knowledge about the systematic quality work in preschool. According to the curriculum's guidelines, preschool teachers must be responsible for ensuring that results from follow-ups and evaluations are systematically and continuously analyzed to develop the quality of the preschool. Since it is preschool teachers who are closely linked to the everyday work in the preschool, therefore they are the ones who will help me to sort out questions about the systematic quality work in the preschool. The phenomenological approach has been selected to describe the preschool teachers' lived experiences of the systematic quality work. To study preschool teachers' experiences, individual semi-structured interviews were conducted with twelve preschool teachers. An interpretive phenomenological analysis (IPA) has been used in the analysis of the preschool teacher's experiences. The purpose of IPA was to map and analyze preschool teachers' expressions by adopting an insider perspective. The purpose of the analysis in the study was to describe insights about what experiences preschool teachers have of systematic quality work in preschool. What emerges from the preschool teachers' lived experiences is that all preschools have a system for systematic quality work. In this work, preschool teachers are expected to be able to review and analyze the various documents and forms of evaluation. It is preschool teachers who are responsible for ensuring that the systematic quality work is carried out in a correct manner, however, the entire work team is involved in this collegial work. The management and guardians are also seen as part of the collegial cooperation. In the work of improving the quality of the preschool, the preschool teachers' competencies, but also the work team's competencies are considered important. The results also show that the systematics of the systematic quality work is often absent due to lack of time.

Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare talar om våldsrepresentativa lekar och populärkulturen på förskolan genom fokusgrupper. Vi vill synliggöra och bidra med kunskap om på vilket sätt förskollärare talar om och därigenom ger uttryck för hur de tolkar och upplever våldsrepresentativa lekar på förskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionism och diskursteori, enligt vilken förståelse skapas i sociala interaktioner där diskurser uppkommer i den sociala världen. Insamling av data har skett genom fokusgrupper med sammanlagt sex förskollärare. Det insamlade materialet bearbetades sedan med hjälp av en kritisk diskursanalys med syftet att identifiera vilka diskurser som framträder i talet mellan förskollärarna. Diskurserna som identifierades genom den kritiska diskursanalysen var: Leken som bearbetning, Populärkultur som pedagogisk potential, De yngsta oförstörda barnen, Leken inom de kontrollerade ramarna, Förbud som balansakt, Leken som indikator på när förskollärare bör agera. Slutsatsen för studien är att våldsrepresentativ lek alltid kommer finnas på förskolan trots att den förbjuds eller inte. Som förskollärarna själva talar om så tar barnen med populärkulturen in i leken och det är därför upp till pedagogerna själva att bestämma vilken betydelse leken får för barnen. / The purpose of this study is to visualize how preschool teachers discuss violence-representative play and popular culture in preschools through focus groups. We aim to provide visibility and contribute knowledge on how preschool teachers discuss and express their interpretations and experiences of violence-representative play in preschools. The theoretical framework of the study is based on social constructionism and discourse theory, which suggests that understanding is developed through social interactions where discourses emerge in the social world. Data collection was carried out through focus groups with a total of six preschool teachers. The collected material was then processed using critical discourse analysis to identify the discourses that emerge in the teacher’s language. The discourse identified through the critical discourse analysis were: Play as processing, Popular culture as pedagogical potential, The youngest and most innocent children, Play within controlled boundaries, Prohibition as a balancing act, Play as an indicator of when preschool teachers need to take action. The conclusion of the study is that violence-representative play will always exist in preschools, regardless of whether it is prohibited or not. As the teachers themselves discuss, children bring popular culture into their play, and it is there for up to educators to determine the significance of play for children.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur förskollärare arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser och hur detta har betraktats i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund lyder; Hur beskriver förskollärarna den pedagogiska verksamhetens utformning och dokumentation med de yngsta barnen?         och Hur har arbetssättet kring att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser förändrats över tid ur förskollärares perspektiv? Studiens empiri har samlats in genom tre förskollärares livsberättelser som tolkats och analyserats utifrån narrativ teori med en hermeneutisk ansats. En utgångspunkt är att det krävs förförståelse för att kunna få ny förståelse, vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar har ökat vår förståelse för förskollärarprofessionens utveckling i relation till samhällets utveckling. Studiens resultat lyfter hur förskollärarna arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser där framförallt konkreta och fysiska föremål framkommer som betydelsefulla. Arbetssättet kring att synliggöra barns lärprocesser har förändrats från att det inte var en del av uppdraget till att förskollärarna idag dokumenterar, reflekterar och analyserar kring barns lärande.  Slutsatsen som dras är att med hjälp av de strategier som lyfts i studiens resultat, i relation till förståelsen för förskolans utveckling, kan förskollärare möjliggöra för att tolka, förstå och synliggöra de yngsta barnens lärande. / The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children and how this has been viewed in preschool. The underlying questions are; How do preschool teachers describe the desgin and documenting with the youngest children? and How has the approach to making the youngest children's learning processes visible changed over time from the preschool teachers' perspective? The empirical data was collected through three preschool teachers' life stories, which were interpreted and analysed using narrative theory with a hermeneutic approach. A starting point is that prior understanding is required to gain new understanding, which based on the preschool teachers' descriptions has increased our understanding of the development of the preschool teaching profession in relation to the development of society. The results of the study highlight how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children, where concrete and physical objects in particular emerge as significant. The approach to making children's learning processes visible has changed from not being part of the mandate to preschool teachers now documenting, reflecting and analysing children's learning.  The conclusion drawn is that using the strategies highlighted in the study's findings, in relation to understanding preschool development, preschool teachers can enable the interpretation, understanding and visibility of the youngest children's learning.

Den här studien handlar om anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenska. Ämnet valdes utifrån att det har varit väldigt aktuellt de senaste åren, och specillt i förskolans värld. Jag vill ta reda på om förskollärare upplever svårigheter att skapa anknytning till barn när de inte förstår det svenska verbala språket. Syftet med studien handlar delvis om att undersöka hur förskollärare upplever språkets betydelse vid anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenskan. En annan del av syftet handlar om att ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av i samspelet med de här barnen för att utveckla deras språk och skapa en anknytning till dem. Den teoretiska grunden är anknytningsteorin och språkets betydelse. Tidigare forskning har visat att det är viktigt med en trygg relation mellan förskollärare och barn samt att en god kommunikation kan bidra till en ökad trygghet men även att denna vinkeln inte studerats särskilt mycket. För att besvara studiens frågeställningar använde jag mig utav den kvalitativa forskningsmetoden och genomförde semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i två olika orter. Denna uppsats visar att anknytning och språk hör samman. Dock behöver inte det alla gånger handla om det verbala språket utan  det kan även vara kroppsspråk, bildstöd och andra medel som finns för att skapa en god anknytning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares strategier och uppfattningar till deras icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering, hos de barn som är 1–2 år som inte har ett utvecklat talspråk. Anledningen till studien är att förstå och undersöka hur betydelsefullt det är att besitta en fungerande kommunikation mellan förskollärare och barn. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: Vilka uppfattningar har förskollärare om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässig reglering? Vilka strategier uppfattar förskollärare som viktiga i arbetet med icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering? För att få svar på studiens frågor används en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och ljudinspelningar som står för det insamlade empiriska materialet. Materialet analyseras med stöd av tematisk analys och studien tar inspiration från affektteorin och affektutbrottsmodellen. Resultatet presenteras i tre teman som lyder: Förskollärares bemötande när barn är i affekt, Förskollärares tillvägagångssätt för att främja barns känslor och Förskollärares uppfattningar om barns känslomässiga reglering vilket innefattar underrubriker för att studien ska få en konkret struktur. Studiens resultat tydliggör att förskollärare har olika uppfattningar om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslor och de använder olika strategier för att stötta barns känslomässiga reglering. I resultatet synliggörs även förskollärares likformiga strategier och uppfattningar om icke-verbal kommunikation. I forskningsstudiens slutsats skrivs det fram hur väsentligt det är för förskollärare att vara medvetna om användningen av icke-verbal kommunikation för att stötta barn i deras känslomässiga reglering. / The purpose of this study is to examine preschool teachers' strategies and perceptions of their non-verbal communication to support children's emotional regulation, in children aged 1-2 years who do not have a developed spoken language. The reason is to understand the importance of having effective communication between preschool teachers and children. The questions that underlie the study are: What are preschool teachers' perceptions of non-verbal communication to support children's emotional regulation? What strategies do preschool teachers perceive as important in working with non-verbal communication to support children's emotional regulation? In order to get answers to the study's questions, a qualitative method is used with the help of interviews and audio recordings that represent the collected empirical material. The material was then analyzed with the support of thematic analysis and the study takes inspiration from affect theory and the affect outbreak model.  The results are presented in three themes that read: Preschool teachers' response when children are in affekt, Preschool teachers' approach to promoting children's emotions and Preschool teachers' perceptions of children's emotional regulation, which also have subheadings to give the study a concrete structure. The results of the study make it clear that preschool teachers have different perceptions of non-verbal communication to support children's emotions and they use different strategies to support children's emotional regulation. In the result, preschool teachers' uniform strategies and perceptions of non-verbal communication are also made visible. In the conclusion of the research study, it is stated how essential it is for preschool teachers to be aware of the use of non-verbal communication to support children in their emotional regulation. / ¨

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares synsätt på barns inträde i lek. Det är en kvalitativ studie med semi-strukturerad intervju som metod där 5 förskollärare intervjuats. Insamlade data transkriberades och analyserade med hjälp utav barndomssociologisk teori och sociokulturellt perspektiv. Detta genererade 3 teman som handlade om hur förskollärare bedömer lek, hur förskollärare fredar lek samt hur förskollärare inkluderar barn i lek. Resultatet visar att förskollärare bedömer leken där flera faktorer är viktiga för besluta om de ska freda leken eller inte. Faktorer som ålder på barnet, vad barnen i den befintliga leken leker, hur länge den pågått var saker som förskollärare undersökte eller letade efter. Studien fann även hur förskollärares förhållningssätt till att freda lek ser ut. Samt hur förskollärare inkluderar barn i befintlig lek. Där de beskrev flera förhållningssätt för att hjälpa barnet där de bland annat gick in själva i leken eller gick in interaktion med barnen för att samtala. Flera av förhållningssätten som förskollärarna beskrev att de använder är sådana som även barn själva använder när de vill tillträda lek. / The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers views on children’s entry in play. This is a qualitive study with a semi-structured interview as method where five preschool teachers were interviewed. Collected data were transcribed and analysed with help of the sociology of childhood theory and sociocultural theory. Three themes where generated about how preschool teachers assesses play, how preschool teachers protect play and how preschool teachers includes children in play. The results show that preschool teachers assess play where multiple factors are important when taking the decision if they should protect play or not. Factors such as the age of the children, what the children in the existing play are playing, how long the play has been going on were things that preschool teachers examined or looked for. The study also found out how preschool teachers approach to protect play. Also how preschool teachers includes children in an ongoing play. Where the preschool teachers described several approaches for how to help children where they sometimes also joined the play or went in to interact with the children to talk. Several of these approaches that the preschool teachers described that they were using are also approaches that children use when they want to access play.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. För att undersöka detta har sex förskollärare intervjuats genom semistrukurerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre olika perspektiv, som tillämpas för att analysera förskollärarnas förhållningssätt och bemötande gentemot barn vid utmanande situationer, samt hur detta kan bidra till inkluderande såväl som exkluderade strukturer i förskolan. Resultatet indikerar att förskollärare ser inkludering som en central del av sitt arbete, kopplat till begrepp som delaktighet, trygghet och gemenskap. Lågaffektivt bemötande används som en strategi för att skapa en positiv miljö, där förskollärare betonar vikten av att bevara lugnet och undvika maktkamp. Fördelarna inkluderar en minskning av konfliktsituationer och främjar en positiv och trygg inlärningsmiljö. Utmaningar identifierades, såsom anpassning till ett nytt förhållningssätt samt att balansera empati med att sätta tydliga gränser. Resultaten bidrar till förståelsen av förskollärares praktik och deras roll i inkluderingsarbetet, vilket kan vara vägledande för utvecklingen av effektiva strategier för att stödja inkludering i förskolemiljön.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers approach the use of signs as a support tool in preschool when it comes to children´s language development. The method used to collect information for this work was the qualitative method, with semi-structured interviews. The interview procedure is divided into five individual interviews with five different preschool teachers whose workplaces are in two different preschools.  The theoretical perspective used was the socio-cultural perspective and the concepts from which the study is based are scaffolding, mediating tools and the proximal development zone.  The results of this survey show that signs as support are used to a very large extent in preschool teaching. The preschool teachers considered that signs as support are an important part of the children´s language development as it increases their opportunities for both participation and equality for all, and that it helps the children to be able to communicate to reinforce what they mean. The conclusion of the study is that signs as support are used to a very large extent in teaching, something that increases the conditions for all children who have not reached their verbal language or for those who come from other countries and have to learn a new language. It creates opportunities for those who have communication difficulties to make themselves understood, which increases participation and community for everyone. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare ställer sig till användandet av tecken som stöd som redskap i förskolan när det gäller bar-nens språkutveckling. Den metod som användes för att samla in information till detta arbete var den kvalitativa metoden, med semistrukturerade intervjuer. Intervjuförfarandet är uppdelat i fem enskilda intervjuer med fem olika förs-kollärare vars arbetsplatser är på två olika förskolor.Teoretiskt perspektiv som användes var den sociokulturella perspektivet och de begrepp som studien utgår från är stöttningsinteraktioner, medierande red-skap och den proximala utvecklingszonen.Resultatet av denna undersökning visar att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i förskolans undervisning. Förskollärarna ansåg att tecken som stöd är en viktig del i barnens språkutveckling då det ökar deras möjlig-heter till både delaktighet och likvärdighet för alla, samt att det hjälper barnen att kunna kommunicera för att förstärka det de menar. Slutsatsen av studien är att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i undervisningen, något som ökar förutsättningarna för alla barn som inte har nått sitt verbala språk eller för de som kommer från andra länder och ska lära sig ett nytt språk. Det skapar möjligheter för de som har kommunikationssvårigheter, att göra sig för-stådda, vilket ökar delaktigheten och gemenskap för alla.

Syftet med denna studie är att belysa hur nyutbildade förskollärare upplever sig rustade för mötet med barns socioemotionella utveckling mot de krav som de har mött i förskolans verksamhet. Förskolan har under de senaste 50-åren förändrats vilket ställer ökade krav på förskollärarens kapacitet. Det ställer även krav på samarbetet inom arbetslaget där samverkan och förhållningssätt blir avgörande för den pedagogiska kvaliteten i förskolan. I studien används en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med nyutbildade förskollärare. Genom att välja denna metod kunde vi synliggöra deltagarnas upplevelser och åsikter. Resultaten tyder på att de nyutbildade förskollärarna inte fullt ut känner sig förberedda för att möta och stödja barns socioemotionella utveckling i förskolan. Följden av bristande samverkan mellan utbildning och verksamhet kan resultera i att barnen i förskolan inte erbjuds de förutsättningar som krävs för att kunna lyckas. Resultaten synliggör en önskan och ett behov av en mer praktiknära utbildning för att stärka den pedagogiska kvaliteten och motverka pedagogiska begränsningar i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to highlight how newly trained preschool teachers feel they are equipped to deal with children's socio-emotional development against the demands they have encountered in preschool. The preschool has changed over the past 50 years, which increases the demands on the preschool teacher's capacity. It also places demands on the collaboration within the work team, where consensus and approach become decisive for the pedagogical quality in the preschool. The study uses a qualitative research method consisting of interviews with newly graduated preschool teachers. By choosing this method, we were able to make the participants' experiences and opinions visible. The results indicate that the newly qualified preschool teachers do not feel fully prepared to meet and support children's socio-emotional development in preschool. The consequence of a lack of cooperation between the education and the preschool practice can result in the children in preschool not being offered the conditions required to be able to succeed. The results visualize a desire and a need for a more practical education to strengthen pedagogical quality and counteract pedagogical limitations in the preschool's activities.