Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv. Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning. Det pågår en normaliseringsprocess i synen på kränkningar på Internet och det identifierades ett grupptryck. Traditionella könsroller och stereotypa uppfattningar i synen på kvinnor och män lever vidare på internet. Tjejer utsätts i högre grad än pojkar för kränkningar rörande deras utseende. Strategier mot kränkningar på Internet måste föras på olika nivåer, dock identifierades föräldrar som nyckelpersoner. Studiens resultat ger betydelsefull kunskap om ungdomars uppfattningar av kränkningar på Internet men konkluderar med att ytterligare forskning är nödvändigt för att förstå hur kränkningar på Internet påverkar ungdomar. / The aim of the study was to gain knowledge about fifteen-year-olds’ opinion of violations and harassment on the Internet and what preventive measures can be taken to avoid such occurrences. Data was collected from interviews with four focus groups comprising of fifteen-year-olds from a school in southern Sweden. Grounded Theory was used for analyzing the interviews. The results were treated from a gender perspective. The results showed that Internet was a part of everyday life of the participants and that violations were common. Both the sender and receiver had to perceive the comments as harmful to consider it a violation. Perception of violations on the Internet, as identified by peer pressure, was undergoing a process of normalization. Traditional gender roles and stereotypical ideas of women and men still exist on the Internet. Girls were more exposed to violations aimed at their appearance. Preventive strategies against violations on the Internet must be undertaken at different levels, but parents were identified as key persons. The result of the study gave important information of the youths perception of violations on the Internet but conclude that further studies are necessary to understand how violations on the Internet affect the youth.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.