Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper.

Denna studie ämnar undersöka på vilka sätt läromedlet Singma är utformat för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka lärares generella upplevelse och uttryckta användning av Singma samt av hur lärarna beskriver att läromedlet ger dem förutsättningar att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien utgörs av en läromedelsanalys av Singma och en teoretisk tematisk analys av lärares upplevelser av läromedlet. Resultatet av läromedelsanalysen ger slutsatsen att Singma skulle kunna anses vara utformat på ett sätt som möjliggör utvecklandet av elevers problemlösningsförmåga. Resultatet av den tematiska analysen belyser flera olika faktorer som påverkar lärares upplevelse av Singma samt möjligheter och utmaningar med läromedlet. Slutsatsen av den tematiska analysen visar på vikten av utbildning om läromedlet samt att lärare och elever behöver ompröva sin syn på matematikundervisning vid arbete med Singma.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns naturligt förekommande kombinationer av copingstrategier i ungdomsåren.Vårt andra mål med studien var att utröna om dessa olika kombinationer av copingstrategier är relaterade till ungdomars grad av depression, självkänsla och somatiska symptom. Med färdiginsamlad data från Youth & Sports Project, Örebro Universitet utfördes studien. Vårt urval bestod av 638 ungdomar boende i Sverige (Målder = 14.09, SD = 0.39; åldersspann: 13-17; 46 % flickor). Med klusteranalys fann vi 5 distinkta kluster innehållande olika nivåer av de tre copingstrategier, problemlösande coping, internaliserande coping och externaliserande coping som vi har med i denna studie. Våra resultat visar att olika kluster och nivåer av studiens copingstrategier har en inverkan på den enskildes grad av depression, självkänsla och somatiska symptom. Att identifiera kluster av copingstrategier kommer ge bättre förutsättningar att nå ungdomar som behöver stöttning under ungdomsåren in i vuxenlivet. / The aim of this study is to examine if there are naturally occurring combinations of coping strategies in adolescence. The second goal with the study was to find out if these different combinations of coping strategies are related to young people's degree of depression, self-esteem and somatic symptoms. With pre-collected data from Youth & Sports Project, Örebro University, we conducted the study. Our sample included 638 adolescence living in Sweden (Mage = 14.09, SD = 0.39; age range: 13-17; 46 % girls). With cluster analysis we found 5 distinctive cluster with different levels of our three coping strategies that our study investigated, problemsolving coping, internalizing coping and externalizing coping. Our result show that different cluster and levels of the studies coping strategies have an impact on the individual's degree of depression, self-esteem and somatic symptoms. Identifying clusters of coping strategies will provide better conditions for reaching young people who need support during adolescence into adulthood.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.