Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

Denna uppsats fokuserar på matematik för elever i årskurs 4-6 med autismspektrumtillstånd. I etablerad forskning finns det något motstridiga iakttagelser exempelvis Oswald et al. (2016) som ser denna elevgrupp ha vissa svårigheter när det gäller problemlösning i matematik. Detta stämmer inte helt med Titeca et al. (2015) som ser att denna elevgrupp i vissa avseenden har fördelar när det gäller problemlösning i matematik. Frågeställningen i denna uppsats rör lärares uppfattning om elever med autismspektrumtillstånds förhållande till problemlösning inom matematik, i jämförelse med neurotypiska elever. Syftet är att ge ett bidrag till denna kunskapsutmaning genom att beskriva och förklara hur elever med autismspektrumtillstånd i jämförelse med neurotypiska elever, har förmåga att lära genom problemlösning i matematik. Oswald et al. samt Titeca et al. utgör den teoretiska utgångspunkten som operationaliseras med Taflins (2007) ramverk över representationsformer. En kvalitativ datasamling genomfördes med intervjuer av lärare, baserade på teman från Oswald et al., Titeca et al. och Taflin. Resultaten visar att elever med autismspektrumtillstånd generellt inte uppvisar styrkor, samt att endast vissa delar bekräftar Oswald et al., samma för Titeca et al.:s iakttagelser. I förlängningen ger detta att lärare med elever som har autismspektrumtillstånd bör vara medvetna om att just språkliga aspekter av problemlösning är särskilt utmanade för denna elevgrupp.

I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.

Många elever upplever att matematik är ett svårt ämne, detta kan bli ännu svårare för flerspråkiga elever. Forskning påvisar att språksvårigheter är en bidragande faktor för flerspråkiga elever när de läser text- och problemlösningsuppgifter. Det är viktigt att ta reda på vilka hinder flerspråkiga elever kan stöta på i matematikundervisningen, samt hur lärarna kan stötta dem. Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera tidigare forskning som undersöker om problemlösningsuppgifter i matematik kan vara ett hinder för flerspråkiga elever.  Olika sökord användes i databaserna Primo och Eric (ProQuest) för att hitta de valda vetenskapliga artiklarna. Begränsningar gjordes genom att välja peer reviewed och publikationsår. De åtta valda vetenskapliga artiklarna kartlades för att få övergripande förståelse av innehållet. För att besvara syftet utgick vi från två frågeställningar: Vad säger forskningen om problemlösningsuppgifter i matematik för flerspråkiga elever? Vilka strategier kan lärare tillämpa i undervisningen? Resultaten visar att flerspråkiga elever har svårigheter i matematik där text- och problemlösningsuppgifter förekommer. Resultaten visar att det finns olika strategier och metoder som lärarna kan tillämpa i undervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Matematiklärare kan dra nytta av resultatet i kunskapsöversikten och tillämpa det i undervisningen.

Genom problemlösning ges elever inte bara förutsättningar för att utveckla matematiska kunskaper utan får också medel för att i framtiden bli goda problemlösare. För att bli en god problemlösare krävs det dock att elever kan använda sig av flera olika problemlösningsstrategier. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa forskning om unga elevers strategier vid matematisk problemlösning. Syftet besvaras av frågorna: Vilka problemlösningsstrategier lyfts fram i tidigare forskning för elever i de lägre åldrarna? Vad visar tidigare forskning om lärares sätt att undervisa i problemlösning för att utveckla problemlösningsstrategier? I litteraturstudien samlades texter in för analys, via databaser. De strategier som lyfts fram i de analyserade texterna är rita bilder, gissa och pröva samt använda laborativa material eller modeller. Resultatet visar dock att elever som arbetar systematiskt lyckas bäst oavsett vilken strategi som används. Vidare visar det sig att undervisningen bör ta utgångspunkt i interaktion som tillåter elever att diskutera sina lösningar. På så sätt utvecklas förståelse och matematiskt tänkande samtidigt som elever ges möjlighet att få syn på alternativa problemlösningsstrategier.

En problemlösningsuppgift kan innehålla både naturligt språk och symbolspråk. Det kan ställa till det för elever som har svårt för att skifta mellan de olika språken, men även för de som har svårt för läsningen i stort. Denna studie syftar till att granska läsförståelsens betydelse när elever ska arbeta med problemlösningsuppgifter inom matematiken. Frågor som ställs för att besvara syftet är: Vad säger forskningen om läsförståelsens betydelse för att kunna förstå ett problem inom matematisk problemlösning och Vad säger forskningen om läsförståelsens betydelse för att kunna tolka ett problem inom matematisk problemlösning?  Granskningen gjordes genom en litteraturstudie där publikationer från olika delar av världen studerats. Studierna visar att sambandet mellan läsförståelse och matematisk problemlösning är stark. Det framkom även att ett bristande ordförråd påverkar möjligheterna för elever att kunna förstå och tolka ett problem. Ovan nämnt redogörs för och diskuteras. Avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning inom ämnesområdet fram.

Uppsatsen handlar om problemlösning då man använder programmering i matematik och har som syfte att undersöka vilken typ av lärande som läromedel erbjuder då uppgifter konstruerats med och utan skelettkod (färdigskriven kod).Resultaten påvisar en stor skillnad mellan de uppgifter som har skelettkod och de uppgifter som saknar skelettkod. Många av de uppgifter som använder sig av skelettkod fokuserar på att utveckla ett algoritmiskt arbetssätt kring matematikarbetet med programmering och testar elever främst i resonemangsförmågan och kodning. De uppgifter som saknar skelettkod ger eleverna möjligheten att använda programmeringen fritt som ett verktyg för matematiken och problemlösning.

I vår studie har vi utifrån ett lärarperspektiv undersökt hur och om kooperativt lärande påverkar matematikinlärningen hos elever i grundskolan. Vår undersökning gäller dels elever generellt samt en jämförelse med elever i matematiksvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i matematik från två olika sydsvenska grundskolor har medverkat. Studien är grundad i de perspektiv på inlärning som finns inom den sociokulturella teorin. Våra resultat har analyserats med en hermeneutiskt jämförandeforskningsmetod och presenteras tematiskt. Undersökningens resultat visar på att kooperativt lärande i matematik tycks gynna både ämneskunskap samt det sociala samspelet hos eleverna. Särskilt gynnsamt tycks det vara för problemlösningsförmåga,  metodval, resonemangsförmåga samt kommunikation.

Syftet med studien var att få kunskap om hur matematiklärare och elever i särskilda undervisningsbehov, (SUM), upplever undervisningen i matematik och därigenom få förståelse för hur inkluderingsprocessen kan utvecklas. Att vara inkluderad innebär här att som elev vara delaktig både pedagogiskt och socialt. För att åstadkomma delaktighet för eleven behöver hen få möta en tillgänglig lärmiljö som är anpassad och där goda förutsättningar skapas för lärande. Empirinsamlingen gjordes genom både lärar- och elevintervjuer. Då studien utgick från den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering som ser delaktighet som en viktig aspekt valdes specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell som analysverktyg av elevintervjuerna. Dessutom gjordes lektionsobservationer med intention att få en bredare förståelse för elevernas skolkontext. Syftet var därigenom att få en djupare förståelse för de möjligheter och hinder som inkluderingsprocessen brottades med i skolans vardag. Resultaten visar att samtliga SUM-elever som tillfrågades inte riktigt hade klart för sig vad de skulle använda kunskapen i matematik till vilket till viss del kunde kopplas till en otillgänglig lärandemiljö. Något som i förlängningen kan påverka en individs möjligheter till vara delaktig och inkluderad i den matematikundervisning som skolan erbjuder. En insikt som är viktig att beakta då bristande matematikkunskaper kan kopplas ett samhällsproblem som visat på en koppling mellan matematisk förmåga och social bakgrund. Gemensam problemlösning var en metod som lärarna ansåg bidrog till både inkludering och mer lärande, trots det bestod matematiklektionerna mestadels av enskilt arbete i matteboken. Eleverna i SUM ansåg att det var svårt ibland att förstå vad eller hur de skulle göra för att lösa uppgifterna men att dialogen med en kamrat hjälpte dem. Lärarna pekade även på ett bristande samarbete med speciallärarna på skolan, främst i fråga om bristfällig återkoppling gällande de elever som var i behov och fick stöd av speciallärarna. Därutöver upplevde lärarna att matematikämnet var lågprioriterat till förmån för svenska och att skolan saknade en plan för att inkludera elever i SUM.

Problemlösningsbaserad undervisning där elever ges utrymme att konstruera egna lösningar och upptäcka matematiska samband har i tidigare forskning visat sig gynnsam för utveckling av elevers matematiska förmågor. Sådan undervisning ställer krav på att eleverna ska kunna planera, genomföra, kontrollera och reflektera över processen. Det innebär att elever behöver förutsättningar för att ta ansvar och reglera sitt eget lärande. Tidigare forskning har identifierat samband mellan problemlösning och självreglerat lärande (förkortat SRL), samt att SRL i sin tur har tydliga samband med goda prestationer i skolarbetet. Det kan dock vara utmanande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik (förkortat SUM) att ta sådant ansvar vid problemlösning. Vilka typer av stöd som kan främja SRL vid problemlösning hos dessa elever är ett område som behöver mer kunskap. Därför var studiens syfte att bidra med kunskap om vilka typer av stöd några lärare och speciallärare ansåg kan hjälpa SUM-elever i riktning mot SRL vid matematisk problemlösning (forskningsfråga 1) och vilka effekter stöden har för dessa elevers SRL (forskningsfråga 2). Studien hade en kvalitativ metodansats där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning med breda och kvalitativa frågor. I resultatet framkom ett antal teman vad gäller utformning av stöd inom de tre faserna för SRL, vilka är förberedelse, genomförande och reflektion. Ett tema som återkom i samtliga faser var “Läraren som SUM-elevers utökade resurs”. Det temat innebär att lärarna gick in som en extern resurs för att kompensera och avlasta eleven i situationer där dennes egna resurser inte räckte till, för att frigöra elevens kapacitet åt problemlösningsarbetet. Det uppgavs bland annat ge SUM-elever ökade förutsättningar till uppgiftsanalys, självkontroll och reflektion.