På Volvo Construction Equipments anläggning i Eskilstuna tillverkas axlar och transmissioner, till hjullastare och dumprar, som lagras och transporteras i stålemballage, så kallade komponentrack. Komponentracken kommer i en stor mängd unika modeller och klassificeringar vilket skapar besvär vid exempelvis bevakning av tillgången av rack, främst vid volymsvängningar och mixförändringar i produktionen. I vissa fall tillkommer även icke värdeskapande processer som ompackning inför export till transatlantiska orter. Ompackningen, den stora mängden unika rack och lagerhållning av tomma emballage är samtliga kostnadsposter som önskas förbättras. I examensarbetet utreds och besvaras hur man kan utveckla emballage som passar en bredare produktvariation genom en fallstudie, där nya komponentrack utvecklats för tolv hjullastaraxlar som skickas till kund i både Arvika och Shippensburg, USA. Syftet med fallstudien är att minska antalet unika komponentrack och att eliminera ompackningen inför export. De nyutvecklade racken konstruerades för att ersätta totalt åtta komponentrack, varav två så kallade exportrack för skeppning till Shippensburg. På grund av den potentiellt höga komplexitetsgraden som kunde uppstå i utvecklingsarbetet användes modulariseringsmetodik. I examensarbetet besvaras hur sådan metodik med fördel kan användas för att simplifiera komplexa problem. En förstudie i transportoptimering samt de befintliga rackens och axlarnas konstruktion klargjorde behovet av två nya emballage. Under ett flertal workshops genererades och utvärderades idéer och koncept tills två lösningsförslag valdes. En fullskalig prototyp på ett av lösningsförslagen byggdes för att testa passformen mot axlarna och efter justeringar kunde en slutgiltig konstruktion fastställas, vilken skulle ersätta totalt fem av de befintliga komponentracken. De två nyutvecklade emballagen medförde, i jämförelse med de befintliga komponentracken, ett flertal förbättringar. Bland annat ökade stapelbarheten då upp emot dubbelt så många tomma emballage kan staplas under transport och lagerhållning jämfört med de befintliga racken. Lösningsförslagen bidrog även till en ökad transportbarhet då de nya racken ryms tre i djupet av både en standardcontainer och en lastbil, jämfört med två för de befintliga racken. De nya emballagen var även anpassade för export vilket medförde att ompaketeringen, som tidigare var 30 minuter per axel, eliminerats. Från resultatet av fallstudien kunde det konstateras att den valda metoden var lämplig vid utveckling av emballage för en bredare produktvariation. Koncepten kunde till stor del kvalitetssäkras men då enbart ett av lösningsförslagen testades med prototyp och rackens förmåga att säkra axlarna inte kunde säkerställas uppkom behovet av vidare tester av de nya emballagen. Prototypbyggnation av det återstående lösningsförslaget behövs och för att säkerställa funktionaliteten föreslås en ”noll-serie” som genomgår riktiga transporter med axlar. / At Volvo Construction Equipment’s facility in Eskilstuna, axles and transmissions for wheel loaders and dumpers are manufactured, all of which are stored and transported in steel-packaging, so called component racks. The racks come in a large variety of unique models and classifications resulting in issues like monitoring the access of empty racks, during volume variations and mix changes in the production. In some cases, the need for non-value-adding processes, like repackaging for transatlantic shipping, emerges. The repackaging, the large quantity of unique rack models and the storing of empty racks are all cost items where improvements are desired. In this thesis, the how’s of developing packaging suitable for a larger product variety are explored and answered through a case study, in which new component racks are developed for twelve wheel loader-axles, shipped to customers in both Arvika and Shippensburg, USA. The purpose of the case study is to reduce the number of unique rack models and to eliminate the repackaging of the twelve axles. The new racks were developed to replace a total of eight existing models, two of which constructed for export to Shippensburg. Due to the potentially high grade of complexity in the development of such packaging, the methodology of modularization was used. The thesis aims to answer how such methodology can be used in order to simplify complex problems. A pilot study in optimizing transport as well as existing rack- and axle design clarified the need to develop two new packaging. During several workshops, ideas and concepts were generated and evaluated until two proposed solutions were chosen. A full-scale prototype of one of the proposed solutions was constructed in order to test the fit and after adjustments the final design was established. The prototype-tested concept was set to replace five of the existing component racks. In comparison to the existing component racks, the two new packaging brought a number of improvements. The racks stackability was increased as up to twice as many empty packaging could be stacked during transport and warehousing compared to the existing racks. The proposed solutions also brought an increased transportability as they enable up to three packaging being fitted in the width of a standard container, unlike the existing racks which only enables two. The proposed solutions were designed for transatlantic shipping which would eliminate the 30-minute repackaging required for the existing packaging. The results of the case study showed that the chosen method was appropriate when developing packaging for a larger product variety. The developed concepts quality was assured to a large extent but since only one of the suggested solutions were tested using a prototype and the racks ability to secure the axles could not be clarified the need for further tests emerged. A prototype for the remaining solution is needed and in order to test the racks ability to secure the axles a “zero-line”, which undergo real transports with axles, is suggested.

<p>Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna är olika hjälpmedel som är till för att påminna användaren om olika saker i hemmet, så som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd tråd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvärderats med hjälp av olika produktutvecklingsverktyg.</p>

<p>Detta examensarbete genomförs vårterminen 2009 i samarbete med Mälardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå inom produkt- och processutveckling.</p><p>Ankarstiftelsen är en ideell organisation som bedriver verksamhet i främst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhällsgrupper, bygger skolor i behövande områden et cetera.</p><p>Projektets främsta uppgift är att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invånarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbättrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie där en informationsinsamling svarar på vilken miljö det rör sig om, vilka användarna är, hur de löser problemet i dagsläget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartläggning av liknande produkter för att få en uppfattning om hur liknande problem löses. Den information som tagits fram används sedan för att göra en generell problembeskrivning och generell funktionsanalys.</p><p>I påföljande produktutvecklingsfas utformas en specificerad problembeskrivning och specificerad funktionsanalys. Dessa används tillsammans med information från förstudien för att formulera en kravspecifikation och Quality Function Deployment (QFD).</p><p>När problemet är identifierat och kundkrav samt specifikationer formulerats så genereras lösningar i form av koncept. Dessa utvärderas för att synliggöra fördelar och nackdelar varpå att ett koncept väljs för vidareutveckling.</p><p>I påföljande prototypfas tas en prototyp av det valda konceptet fram som sedan tillverkas och testas. För att framtagning, test och utveckling av prototyp ska bli tillförlitlig så utförs dessa moment hos användarna (Minor Field Study).</p><p>Projektet resulterar i en produkt som besitter funktionalitet men lämnar ett flertal kundbehov och specifikationer otillfredsställda. Med hänsyn till detta görs följande rekommendationer till Ankarstiftelsen.</p><ul><li>Fortsätta projekt, med fokus på att intensifiera faktorer som påverkar avdunstningshastigheter hos produkten. </li><li>Fortsätta eller påbörja ett nytt projekt, och inrikta sig på en lösning som bygger på sorberande kylning. </li><li>Avsluta projekt. </li></ul>

<p>Utveckling av nytt träningshjälpmedel för basketspelare.</p>

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna är olika hjälpmedel som är till för att påminna användaren om olika saker i hemmet, så som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd tråd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvärderats med hjälp av olika produktutvecklingsverktyg.

Detta examensarbete genomförs vårterminen 2009 i samarbete med Mälardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå inom produkt- och processutveckling. Ankarstiftelsen är en ideell organisation som bedriver verksamhet i främst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhällsgrupper, bygger skolor i behövande områden et cetera. Projektets främsta uppgift är att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invånarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbättrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie där en informationsinsamling svarar på vilken miljö det rör sig om, vilka användarna är, hur de löser problemet i dagsläget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartläggning av liknande produkter för att få en uppfattning om hur liknande problem löses. Den information som tagits fram används sedan för att göra en generell problembeskrivning och generell funktionsanalys. I påföljande produktutvecklingsfas utformas en specificerad problembeskrivning och specificerad funktionsanalys. Dessa används tillsammans med information från förstudien för att formulera en kravspecifikation och Quality Function Deployment (QFD). När problemet är identifierat och kundkrav samt specifikationer formulerats så genereras lösningar i form av koncept. Dessa utvärderas för att synliggöra fördelar och nackdelar varpå att ett koncept väljs för vidareutveckling. I påföljande prototypfas tas en prototyp av det valda konceptet fram som sedan tillverkas och testas. För att framtagning, test och utveckling av prototyp ska bli tillförlitlig så utförs dessa moment hos användarna (Minor Field Study). Projektet resulterar i en produkt som besitter funktionalitet men lämnar ett flertal kundbehov och specifikationer otillfredsställda. Med hänsyn till detta görs följande rekommendationer till Ankarstiftelsen. Fortsätta projekt, med fokus på att intensifiera faktorer som påverkar avdunstningshastigheter hos produkten. Fortsätta eller påbörja ett nytt projekt, och inrikta sig på en lösning som bygger på sorberande kylning. Avsluta projekt.

Utveckling av nytt träningshjälpmedel för basketspelare.

Denna rapport behandlar konstruktionsarbetet där målet är att ta fram ett lösningsförslag samt underlag för framtida utveckling av en sekundär böj för bensinrörsystem i plast.   Arbetet genomfördes i helfart under period 4 vårterminen 2012 och är ett examensarbete på grundnivå för examen Högskoleingenjör inom konstruktion.   Kungsörs Plast AB är projektets uppdragsgivare och de är i behov av en ny mer kompakt och mer konkurrenskraftig  true secondary 90º böj, det vill säga en böj som är helt omsluten av ett sekundärt mellanutrymme. Problematiken ligger i bibehållandet av det sekundära utrymmet genom hela komponenten. Detta arbete är tänkt som en förstudie för vidare utveckling på företaget.   Projektet hade klara mål och direktiv att arbeta utifrån och en kravspecifikation upprättades i samarbete med uppdragsgivaren. Målet är att hitta en lösning som uppfyller samtliga krav och direktiv och sedan realisera dessa med hjälp av prototyper.   Arbetet genomfördes utifrån en designprocess som SVID tagit fram. Denna är uppdelad i sex olika steg  som täcker upp allt som sker i arbetet från uppstart till avslut och utvärdering. Under processens gång tillämpas diverse produktutvecklingsverktyg för att få ett strukturerat arbete.   Resultatet blev två stycken lösningar som uppfyller huvudkraven. Den ena är en kortsiktig lösning som kan lanseras direkt då den bygger på befintliga produkter och metoder. Den andra lösningen uppfyller samtliga krav samt direktiv och är därav en mer komplett och en mer kompakt lösning. Denna kräver dock mer utvecklingstid och blir därefter en mer långsiktig lösning.   Prototyper framställdes efter önskemål på båda lösningarna för att enkelt visualisera produkterna och dess funktion.   Sammanfattningsvis anses arbetet lyckat och gruppen uppnådde de satta målen inom tidsramen. Företaget är även de nöjda med resultatet och är tacksamma för att arbetet utfördes.

Föreliggande rapport är resultatet av genomfört examensarbete KPP106, inom produktutveckling och formgivning. Examensarbetet har genomförts under vårterminen 2013 på uppdrag från Bombardier Transportation av studenten Anna Svensson från Mälardalens högskola. Författarens arbete bedrivs parallellt med den redan framtagna projektgruppen och är begränsat till 20 halvtidsveckor, 400 mantimmar. BTs redan framtagna projektgrupp har jobbat fortgående med C20 projektet sedan hösten 2012. Syftet med detta examensarbete är utföra en realistisk produktutveckling av CC-box kapsling för New safety signal utrustning i passagerarutrymmet för Stockholms tunnelbana C20. En avgränsning gjordes där författarens koncept som tas fram bygger på den BTs befintliga konceptuella lösning med CC-boxens dimensioner L1600xB550xH565 mm. Författaren inriktar sig främst på en lösning för dränage mellan apparatlåda och tågets sidovägg, täcka utrymmet mellan apparatlåda och tågets sidovägg och ta fram en ventilationslösning för Ansaldo STS utrustning. Arbetet inleddes med en analys av det redan befintliga konceptet som BT hade den 11 februari. Dels genom att en fullskalig prototyp byggdes upp i tågdepån i Rissne där författaren fick chansen att realisera en av sina idéer. Sedan efter att resultatet sammanställts utförde författaren ytterligare en konceptgenerering. En utvärdering gjordes av koncepten och ett av de fem koncepten valdes, koncept 1 även kallad ventilationsboxen. Syftet med ventilationsboxen är att leda luften som kommer ut från Ansaldo STS utrustning genom CC-boxen vidare upp till ventilationsboxen luften slutligen sugs ut med hjälp av två fläktar till tågets ventilationskanal via ett rör genom brandväggen. Ventilationsboxen består av sidovägg 1 samt sidovägg 2 är gjord i en 2 mm tjock aluminiumplåt av materialet EN-AW 5754 - H12. Konceptet består av två packningar gjorda i EPDM- gummi som tätar mot CC-boxen samt locket. En täckplåt vilar ovanpå ventilationsboxen dels för att skydda mot vandaler men också täcka utrymmet bakom. Även en stödlist monteras i de redan befintliga hålen, där handtaget har suttit. Ventilationsboxen uppfyller IP54 klassning, vilket menas att kapslingen är dammskyddad och striltätt. Konstruktionen är tillverkad i aluminium och komponenterna är lätta att demontera vilket möjliggör enkel återvinning. Även packningen går att återvinna. Författaren rekommenderar att ytterligare undersöka om service och underhåll behöver göras i ventilationsboxen. Detta för att säkerhetsställa att inga extra ingrepp behöver genomföras i framtiden då detta både tar tid, samtidigt som kostnaden ökar. Genom att en prototyp är tillverkad finns det goda möjligheter för att undersöka detta. Samtidigt kan det vara en bra idé att titta närmre på, då ur renhållningssynpunkt om radier ska tilläggas eller ökas, eller om någon sorts tätningslist behövs mellan CC-boxen och ventilationsboxen. Främst för att underlätta vid städning av fordonet. Författaren anser att det är relevant att testa prototypen för att se att IP 54-klassningen uppfylls, eftersom den ska vara en förlängning av brandzonen. Författaren rekommenderar att skruvförbanden i ventilationsboxen ska placeras med ett rekommenderat avstånd på 120-150 mm. Detta för att IP 54 klass ska kunna uppfyllas. Genom att låta monteringspersonal provmontera prototypen kan en diskussion föras och ytterligare förbättringsåtgärder kan vidtas, innan produktionen av de 30 enheterna startar. Även andra typer av material kan vara aktuella, till exempel kan rostfritt stål, då detta är billigare, har hög hållfasthet, är lättare att bearbeta och svetsa. Därför kan en jämförelse mellan de olika materialtyperna göras för att se att rätt material har valts. Slutligen kan det vara viktigt att se över varifrån luften ska tas till ventilationsboxen, då Ansaldo STS kabelgenomföring eventuellt kommer behöva hela utrymmet i brandväggen.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005. / Titelsida saknas.