No description available.

Abstrakt Studien syftar till att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar gymnasielärares bedömning och betygssättning samt problematiken med likvärdighet. För studien har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsverktyg, vilket  har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lärarnas upplevelser kring bedömning och betygssättning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån den valda teorin och i analysen framgår det tydligt att de intervjuade lärarnas upplevelser på många punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar på är att de faktorer som påverkar lärares bedömning och betygssättning i huvudsak är: sociala relationer, yrkeserfarenhet, kollegialt samarbete och arbetsbörda.

Studien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande roll. Resultatet synliggör att förhållningssättet hos de vuxna är varierande. En aspekt som synliggjordes i resultatet var att pedagogerna i verksamheten kunde kategoriseras in i två grupper: (1) de som ansåg sig att de får till rörelse i verksamheten och (2) de som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse hos barngruppen i verksamheten. De pedagoger som ansåg sig få till rörelse hos barngruppen menade att god planering och förberedelse inför aktiviteterna är betydande för att främja fysisk aktivitet. Exempelvis genom att förbereda sig som vuxen, såsom att kunna sången och delta fysiskt i leken. De största utmaningarna menade pedagogerna var tid, rum och stora barngrupper. Pedagogerna som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse menade att de inte använde sig av så mycket planering. Samtliga pedagoger anser att kunskap om kroppen stärker motivationen för att anpassa för rörelselek.Frågeställningarna som använts i studien utgör en grund för de semistrukturerade intervjuer som utförts. Forskningsetiska principer har tagits i betraktning då intervjuer har gjorts med nio pedagoger från en och samma verksamhet som har sitt läge i en storstad i Norge.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori. Det framkom att fritidspedagogerna hade liknande åsikter av relevanta färdigheter och kunskaper, social förmåga, omsorgsförmåga och flexibilitet var några av dem. Detta var även något som fritidspedagogerna uppfattade att många av lärarna och föräldrarna höll med om. I sin planering och genomförande av sina arbetsuppgifter upplever flera av fritidspedagogerna att de är rädda att skolans verksamhet tar över för mycket och de är oroliga att bli reducerade till hjälplärare. Näst intill alla av fritidspedagogerna anser att de inte är berörda av legitimationsfrågan då den inte avgör hur de utförsina arbetsuppgifter. Dock resonerar flera av dem att det kan komma att påverka synen på deras yrke samt kårens professionaliseringssträvan.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas. Uppsatsen diskuterar sedan vad denna diskursiva grund säger om lärarkårens professionaliseringsprocess och yrkets vetenskapliga teori och autonomi. Studiens viktigaste resultat är att perioden 1950-1990 är en tid då påståenden om elevproblem i allt högre grad görs av lärare, legitimeras genom den pedagogiska vetenskapen och betraktas med en relationell blick samt en tid då lärarkårens vetenskapliga teori och autonomi stärks, vilket visar att det sker en professionalisering av läraryrket under denna tid.  Studiens resultat visar även att perioden 1990-2010 är en period där förändringstendenserna inte är lika tydlig.

Yrket som kriminalvårdare innebär många arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhållningssätt. Kriminalvårdaren skall förhålla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja på person och gärning i bemötandet. Ett professionellt förhållningssätt präglas av verksamhetens riktlinjer och normer så väl som individuella värderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvårdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja på att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgångspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag. Studien gavs en kvalitativ ansats för att skapa en djupare förståelse för kriminalvårdares individuella uppfattningar. För att beskriva dessa uppfattningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare anställda vid en medelstor anstalt i Sverige, samtliga med erfarenhet av klientnära arbete. Intervjuerna analyserades för att kategorisera innehållet och kunna redovisa resultatet under fyra förutbestämda teman. En positiv förstärkning av självbilden hos kriminalvårdaren skapas, då denne upplever en förmåga till initiativ och en vilja till att utveckla sitt eget förhållningssätt gentemot intagna. Studiens resultat har visat att respekt och ett korrekt bemötande utgör en gemensam grund i hur kriminalvårdare ser på professionalitet. Deltagarnas framförda uppfattningar om att skilja på person och gärning visar att detta sker omedvetet. Detaljer om kriminalvårdarens familjeförhållanden ansågs vara alltför privata att tala med intagna om. Deltagarna ansåg sig ha utvecklat ett bättre förhållningssätt och en tydligare professionalitet över tid.

No description available.

I detta examensarbete har syftet varit att beskriva gymnasielärarnas uppfattning av begreppen profession och professionalitet som en del i yrkesverksamheten. För att kunna uppnå detta syfte har fem gymnasielärare intervjuats. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär. Gymnasielärarnas svar har sedan jämförts med den forskning som finns i ämnet. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en god koll på vad begreppen profession och professionalitet innebär, men då enbart i vardagligt tal. Resultaten visar också att lärare förstår vad det innebär att arbeta som professionell lärare. Dock beskriver gymnasielärarna att det finns många hinder i yrkesutövningen och att detta resulterar i att man ute i skolan gör så gott man kan med de resurser som finns. Lärarna var inte heller uttryckligen medvetna om professionaliseringsprocesser i professionen, men talade om dem i andra ordalag. Slutsatsen är att läraryrket idag endast är ett semiprofessionellt yrke där begreppen professionalitet och professionalism kan ses vara något motsägelsefullt.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevda professionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien har förskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter om den förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna har berättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten i studien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sitt vardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen och att aktivt försöka utveckla språket. I denna studie har det kommit fram att förskollärarna inte har en tydlig metod för hur de arbetar förberedande med läs- och skrivinlärningen men att de har olika arbetssätt för att utveckla språket.

Abstract   ”I hate you!” -         An essay about preschool teacher's challenges with extroverted children   Behavior problems among extroverted preschool-aged children have been subject to a lively debate for many years. Research in this area is extensive. Preschool teachers have a lot of information available to them about how extroverted children should be interacted with in practice. However, many important issues remain unanswered. One of these issues concerns the subjective feelings that arise in the preschool teacher in its meeting with an extroverted child. The subjective feelings may give rise to unprofessional behavior and thus becoming an obstacle.                                                                                                                                           This scientific essay concerns two similar situations in which extroverted children are the focus, but where I as a teacher react differently in each situation. My aim has been to highlight the extent to which the teacher's feelings - in this case my own - prevents the preschool teacher to sustain a professional behavior towards extroverted child. In the first situation, I acted instinctively, driven by fear of the children’s and my own safety. In the second situation, I could act more professionally.                       In this paper, I reflect on the reasons why I, as a preschool teacher and educator, reacted differently in the two situations. Furthermore, I reflect on what importance the preschool teacher's knowledge of extroverted children may have for the teacher’s treatment and interactions with these children. In addition, I seek to analyze reactions and perceptions that arise in the two situations.