Syftet med undersökningen är att studera hur föräldrar med olika sociala bakgrunder uppfattar och upplever samverkan mellan förskola och hem. I undersökningen har vi valt att utgå från ett maktperspektiv med utgångspunkt från Dolk (2013) tolkningar av Michel Foucaults teorier om makt. Genom arbetet har vi följt vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. En kvantitativ forskningsansats där föräldrars upplevelser av samverkan i förskolan ligger till grund för undersökningen. En digital enkät som metod vid datainsamlingen skickades ut via Facebook till utvald målgrupp (föräldrar med barn i förskolan). Resultatet visar att många, framförallt resursstarka föräldrar upplever att det finns brister vad gäller samverkan mellan hem och förskola. Det blev också tydligt att föräldrar som är förskollärare “bemöts” olika jämfört med andra föräldrar. Slutsatsen av studien är att det krävs att förskollärare skapar goda relationer med alla föräldrar, där förskolan från början behöver tydliggöra vad samverkan mellan hem och förskola innebär.

Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.

Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning. I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.

Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.

Bakgrund  Svårläkta sår är något som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning och påverkar hela livssituationen. Sårläkningen påverkas av många olika faktorer, och för att gynna sårläkningen kan patienter undervisas om egenvårdsåtgärder. Omvårdnaden vid svårläkta sår ska vara evidensbaserad. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information så att patienten förstår och patientens förståelse ska följas upp. Patientundervisning kan främja egenvård vid svårläkta sår.  Syfte Att belysa sjuksköterskans upplevelse av hur patientundervisning kan främja egenvård hos patienter med svårläkta sår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor inom slutenvården i Storstockholm intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med åtta underkategorier. De tre kategorierna var: förberedelse inför patientundervisning, genomförande av patientundervisning och uppföljning av patientundervisning. Sjuksköterskorna upplevde sin kunskap och utbildning som bristfällig. Individanpassad information och patientens förståelse för egenvård upplevde sjuksköterskorna vara betydande för patientundervisningen och kognitiv svikt upplevdes vara det främsta hindret. Slutsats Sjuksköterskorna upplever att individanpassad patientundervisning kan främja egenvård. Följsamhet till egenvårdsåtgärder ökar om en förståelse finns hos patienten om vad de ska göra och varför. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskorna, utebliven uppföljning av förståelse och kognitiv svikt är faktorer som kan leda till att patientundervisningen brister.

Syftet med studien är att synliggöra några förskollärares uppfattningar kring huruvida barns inflytande vid lunchsituationen kan främja barns förståelse för mat och den egna kroppen. Vi utgår från tre frågeställningar: Hur organiserar de intervjuade förskollärare lunchsituationen? Vilka pedagogiska utmaningar innebär barns inflytande vid lunchsituationen, enligt de intervjuade förskollärarna? Hur ser förskollärarna på det lärande som sker vid lunchsituationen (genom barns inflytande) med avseende på förhållandet mellan mat och den egna kroppen? Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet. För att besvara frågeställningarna har vi valt att använda oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod syftar till att skapa förståelse genom att se värden och handlingar ur någon annans perspektiv. I studien intervjuades sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärares medvetna närvaro och barnsyn spelar en viktig roll för att barn ska få inflytande vid den pedagogiska måltiden. Inflytandet beskrivs av förskollärare med begrepp som valfrihet, självständighet och förmåga att uttrycka egna behov. Inflytandet sker när förskollärare i lärandesituationen tar tillvara barns uttryck och tankesätt för att utveckla innehållet i den pedagogiska måltiden. I resultatet lyfts självkännedom som ett lärande. Genom att barn får inflytande vid måltiden kan de skapa en förståelse för sin kropp genom att utforska maten. Resultatet visar samtidigt att måltiden ramas in med hjälp av regler och rutiner. Förskollärarnas olika uppfattningar huruvida regler och ramar behövs speglar i detta sammanhang en balansgång mellan att skapa kommunikationsfrämjande ramar utan att samtidigt hämma barnens initiativtagande.

Studien syftar till att genom professionellas erfarenheter och arbete skapa förståelse för deras upplevelser av ungdomars situation gällande utsatthet för våld i nära partnerrelationer inom en svensk kontext. Studien är kvalitativ, baserad på fem semistrukturerade intervjuer med professionella som utför någon form av socialt arbete med utsatta ungdomar. Resultatet visar slutsatserna att de professionella upplever fenomenet som vanligt förekommande även om de möter få utsatta, av dessa är flertalet heterosexuella tjejer som söker hjälp för annan problematik. De upplever även fenomenet likt vuxna våldsutsattas situationer och de ser det som centralt att få hjälp för att inte utveckla framtida problem. Det anses centralt att förebygga fenomenet genom information i skolor. Uppfattningen av våldet beskrivs som psykiskt, fysiskt, sexuellt och digitalt, där ungdomarna upplevs sårbara inom sin identitetsutveckling och därav känsliga för påverkan av våldet. De upplevs även osäkra gällande gränssättningar inom förhållanden. De professionella har uppfattat att relationerna ofta innehåller äldre partners och de beskriver dem som destruktiva samt svåra att förklara. Ungdomar, vilkas nätverk tidigare innefattat våld, förstås normalisera beteendet medan ett stöttande nätverk möjliggör förändring. Det sociala arbetet sker då ungdomarna blivit utsatta och söker stöd, det går ut på att lyssna till, samt stödja, individerna i problematiken och tankarna kring polisanmälan. Sammanhang samt bakomliggande faktorer uppmärksammas och samverkan sker med andra instanser dit individerna kan härledas för behandling.

The aim of the study was to increase the understanding of the social secretary’s individual professional judgments in accordance with the compulsory legislation Law (1988: 870) on the care of addicts in certain cases. The study wants to show how social secretary’s perceive if there are various factors that influence judgments.   Drug and alcohol abuse is a major social problem and it affects many individuals. It is the social service that is responsible for helping and supporting the individual. There is a knowledge gap regarding how social secretary’s approach towards compulsory treatment affects judgements, but also how uncertain it is with individual judgements.   Six social secretaries were interviewed in a qualitative study and the result was  analyzed with the help of themes and coding but also the theory of discretion regarding to street- level bureaucrats. Result showed that the compulsory treatment is lacking. The six social secretaries described that the legislation can be interpreted differently and their experience is important while judging.

Bakgrund: Det finns ett flertal lagrum i Sverige som reglerar ungas rätt tilldelaktighet i beslut som rör dem själva. Det är en grundläggande rättighet och ettcentralt uttryck för att visa respekt för ungas status som självständiga subjekt. Detär inte alltid möjligt för unga att införliva delaktighet på egen hand utan de är oftaberoende av professionella. Professionellas uppfattningar om ungas rätt tilldelaktighet kan dock utgöra ett hinder för dess införlivning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka professionellas upplevelser av ungasdelaktighet i samhällsvård och vilken betydelse det har för vården.Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats har använts i studien. Detinsamlade materialet har antagit en kvalitativ ansats och är baserat på 11vetenskapliga artiklar från databaserna Psycinfo och Sociological abstract.Artiklarna har analyserats genom en tematisk analys.Resultat: 6 teman identifierades i studien: "Betydelsen avdeltagande", ”Förutsättningar hos unga", "Förutsättningar hos professionella","Skydd av unga", "Relationers påverkan på delaktighet" och "Utmaningar ochframtida behov ”.Diskussion: Resultatet visar på att professionella uppfattar ungas delaktighet somen viktig aspekt i praktiken. Samtidigt finner de utmaningar i att införliva det. Deupplever ett behov av mer kunskap inom området och ett bättre välfärdssystem. / Background: There are several different laws in Sweden governing youngpeople’s rights to participate in decisions that concerns themselves. It is afundamental right and an expression of showing respect for young people’s statusas independent subjects. It is not always possible for young people to incorporatetheir participation on their own as they often depend on professionals. Theprofessionals’ perceptions of young people’s right to participation may be anobstacle to its incorporation.Aim: The aim of this study was to explore professionals’ experiences of youngpeople’s participation in social care.Method: A literature review with an inductive approach has been used for thestudy. The collected material has adopted a qualitative approach and is based on11 articles found in databases Psycinfo and Sociological Abstracts. The articleshave been analyzed through a thematic analysis.Results: 6 themes were identified in the study: ”The importance ofparticipation”, ”Conditions for young people”, ”Conditions forprofessionals”, ”Protection of young people”, ” Impact of relationships onparticipation” and ”Challenges and future needs”.Discussion: The results show that professionals consider participation to be animportant aspect of their practice. At the same time, they find challenges inincorporating it. They experience a need for more knowledge in the area and abetter welfare system.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.